03 november 2022

Sex LiU-forskare får sammanlagt 42,1 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet för forskning inom utbildningsvetenskap. Projekten handlar om folkhögskolans programutbud, fiktion som redskap i läkarutbildningen, mobbning av unga HBTQI+, högläsning i förskolan och AI och sociala robotar i skolan.

Människor runt ett bord
Forskning om folkhögskolans programutbud får mest pengar av Vetenskapsrådet. På bilden grupparbetar studenter på Folkhögskollärarprogrammet, en utbildning som LiU är ensamma om att erbjuda. Fotograf: Charlotte Perhammar

Totalt har Vetenskapsrådet beviljat nära 190 miljoner kronor för åren 2022–2028, vilket innebär att nästan en fjärdedel går till forskning vid Linköpings universitet. LiU ligger därmed i topp bland svenska lärosäten tillsammans med Stockholms universitet, där forskarna får 43,5 miljoner kronor.

Mest pengar bland LiU-forskarna får Erik Nylander, docent vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Han får 12 miljoner kronor i konsolideringsbidrag (ett bidrag som ges till de mest framstående yngre forskarna) för ”Folkhögskolan som samtidsspegel. Sociologiska perspektiv på folkhögskolans programutbud 1868–2018”. Dessutom får han 4,7 miljoner i projektbidrag för ”Folkhögskolan som seismograf. Sociologiska perspektiv på folkhögskolornas samtida programutbud 1952–2018”.

Övriga fem forskare får projektbidrag. Fyra av dem finns även de vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Professor Katarina Eriksson Barajas ska studera ”Fiktion som didaktiskt redskap för att utveckla emotionella professionsförmågor på läkarutbildningen” och beviljas 5,8 miljoner kronor. Universitetslektor Camilla Forsberg får 5,1 miljoner för att undersöka ”HBTQI+ ungdomars levda erfarenheter av homofobisk mobbning i skolan”. Biträdande professor Maria Simonsson tilldelas 4,5 miljoner för projektet ”Högläsning i förskolan – språkutvecklande arbete och kulturellt deltagande” och biträdande professor Linnéa Stenliden får 6 miljoner kronor till ”AI Literacy för svensk grundskola: ett co-designprojekt”

Slutligen tilldelas Mattias Arvola, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap, 4 miljoner kronor för projektet ”Hur het är Bokbotten? Design för känsla och motivation i läsning med en social robot i skolan”.

Uppdatering 2022-11-25: Den 15 november beviljades även Annika Lindh Falk, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, 5,9 miljoner kronor för projektet "Praktikarkitekturer i interprofessionell hälso-och sjukvårdsutbildning. En internationell multi-site forskningsstudie.". Projektet är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Universitetet i Tromsö, Norge, University of Wollongong, Australien, och University of Otago, Nya Zeeland.”

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Personer med ansiktsmasker

Framtidens krisberedskap bör bygga på öppenhet och transparens

En forskargrupp vid Linköpings universitet har undersökt pandemihanteringen i nordiska kommuner. Resultatet sammanfattas i boken Crisis Management, Governance and COVID-19, som belyser lärdomar för framtida kriser.

En silikonliknande lapp (batteri baserat på ledande plast och lignin) som dras åt olika håll.

Batteriet som kan få vilken form som helst

Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid LiU utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.

En surrande 3D-printer

Från sömnad till 3D-printing

Digimaker är en unik plats på Linköpings universitet där kreativitet och teknik möts. Här testar studenter och anställda allt från 3D-printing till programmering, lär sig mer om Excel och att skapa filmer och podcasts.