08 oktober 2023

Hur får man ut all spännande och viktig forskning till allmänheten? Under vetenskapsfestivalen Forskarfredag storsatsade LiU och testade flera nya varianter av möten och publika arrangemang.

Ungdomar tittar på en robot.
LiU-studenten Wiktor Liev, som är med i robotföreningen FIA, visade upp robotar för nyfikna barn på kulturhuset Agora i Linköping. Jonas Roslund
Under devisen att forskare är ”vanliga människor med ovanligt spännande jobb” skapas mötesplatser och arrangemang för att allmänhet och forskarvärlden ska mötas. I år gjorde LiU en storsatsning under vetenskapsfestivalen. Precis som tidigare år har forskare lånats ut till klassrum över hela länet – men det arrangerades även flera publika arrangemang.

Möjligheter till samarbeten

I Studenthuset på campus Valla förvandlades Lövverket till en forskarhörna – en presentationsstafett där åtta LiU-forskare från olika fält fick 15 minuter var att berätta om sin forskning och hur den kan göra nytta i samhället i framtiden. En person talar inför publik.Lotten Wiréhn var en forskarna som tog plats i Forskarhörnan. Foto Magnus Johansson
Lotten Wiréhn, lektor på Tema Miljöförändring, forskar om klimatförändringarnas effekter på jordbruket i Sverige. Hon lyfte under sin kvart fram att vi behöver bli medvetna om vilka risker det finns med klimatförändringar för jordbruket och att vi behöver skapa ett mer robust samhälle.

– En sådan här dag är viktig för att skapa engagemang i frågan och väcka nyfikenhet. Att vi värdesätter mat och visar upp processen som krävs för att skapa den mat vi får på bordet. Att prata på det här sättet är även en möjligt att lyfta fram vad vi gör och skapa möjligheter till samarbeten.

Allmänheten är mottagaren

Precis vid ingången till Studenthuset hade Security Link byggt upp en mötesplats för att berätta om sin tvärvetenskapliga forskning inom krishantering, säkerhet och skydd av samhällsinfrastrukturer. Bland annat visade doktoranden Marc Friberg upp hur vi kan rädda liv genom utbildning i blödningskontroll. Att möta allmänheten på det här sättet är både kul och ett elementärt inslag i forskargärningen. En person praktiserar blödningskontroll. Marc Friberg demonstrerade blödningskontroll för nyfikna utanför Studenthuset på campus Valla. Foto Magnus Johansson

– Jag tycker det är väldigt viktigt, då det i slutändan är allmänheten som på ett eller annat sätt blir mottagaren av slutsatser och resultat från ett forskningsprojekt. I mitt fall, där min forskning kretsar kring utbildning i blödningskontroll för just allmänheten, blir detta givetvis extra viktigt. Då gäller det att komma ut utanför sin akademiska sfär och diskutera och prata om sin forskning.

Bra initiativ

Han gillar initiativet med Forskarfredag och hoppas på fler publika möten framöver.

– Det är definitivt ett bra initiativ som jag gärna ser mer av och jag hade väldigt roligt. Jag tror nyckeln, för att skapa ett ännu större intresse, är att få till en kontinuitet i den här typen av arrangemang så att allmänheten vet om att det här är en återkommande grej.

Flera av arrangemangen tog plats utanför campus. Både i Norrköping och Linköping var det panelsamtal med AI i fokus och på kulturhuset Agora i Skäggetorp i Linköping bjöds det på allt från medborgarforskning om luftkvalitet till att robotföreningen FIA visade upp sin verksamhet. Fenomenmagasinet var också på plats och experimenterade tillsammans med de unga besökarna.

Läs mer om ForskarFredag

Senaste nytt från LiU

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.

LiU-flaggor framför Kårallen på Campus Valla.

Distanskurser ökar mest när antagningen till hösten är klar

Det första antagningsbeskedet är här. LiU fortsätter att locka studenter och framför allt antagningen till fristående kurser och utbildningar på distans har ökat sedan tidigare år.

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid LiU utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen.