12 november 2024

Fem forskningsprojekt från Linköpings universitet finns med på 100-listan för 2024 från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Listan samlar årligen projekt som har stor potential att komma till nytta i samhället. Årets lista har fokus på innovation genom tvärvetenskap.

Byggnad från utsidan, skylt med
Fotograf: Emma Busk Winquist

De fem LiU-projekten spänner över breda fält och handlar bland annat om hur vi kan använda AI och nya material för att hitta lösningar på problem i samhället.

Bättre data för inkluderande AI

AI:s prestanda är beroende av kvaliteten på dess data. För att komma runt problem med integritet används ibland syntetisk data, som är skapad av AI för att efterlikna verkligheten. Hur kan syntetisk data förbättras för att skapa säkrare och mer inkluderande AI-lösningar? Det undersöker ett av projekten. Det heter ”Synthetic Data’s Intersectional Hallucinations” och ansvariga forskare är Ericka Johnson och Saghi Hajisharif.

Hållbar tillverkning av tunna skikt

Mycket i vår vardag är beroende av väldigt tunna skikt av olika material, alltifrån chip i mobilen till mjölkpaket. Men tillverkningen kräver stora mängder energi och material. Forskningsprojektet på 100-listan handlar om hur man ställer om tillverkningen så att den blir mer hållbar – utan att kvaliteten försämras. Projektets namn är ”Grön CVD” och ansvariga forskare är Henrik Pedersen, Annelie Carlson, Örjan Danielsson, Houyem Hafdi och Jonas Sundqvist.

Cirkulära affärsmodeller

Ett tvärvetenskapligt samarbete mellan livscykelteknik och datavetenskap tillämpar artificiell intelligens i en cirkulär affärsmodell. Syftet är att validera konceptet med digitala trådar i en CE-kontext och de ska undersöka fall som tillhandahålls av Volvo construction equipment och Bosch thermoteknik. Projektet heter ”Circular value chain in manufacturing enabled by digital threads and circular business models” och ansvariga forskare är Tomohiko Sakao, Alex Nordholm, Annelie Carlson, Peter Funk, Rickard Sohlberg och Ricky Stanley D’cruze.

Material som bryter ner skadliga kemikalier

Två forskare i lab.
Lars Hultman och Shun Kashiwaya.Fotograf: Olov Planthaber
Skadliga kemikalier som PFAS—så kallade evighetskemikalier—förorenar vatten och är ett hot mot hälsan. Med nya material vill forskarna skapa katalysatorer som tillsammans med ljus bryter ner föroreningarna utan giftiga biprodukter. Det efterliknar naturens egna system, men med en tusenfaldig ökning i effektivitet. Projektet heter “Light-driven water purification by 2D materials” och ansvariga forskare är Shun Kashiwaya, Christian Baresel, Johanna Rosén och Lars Hultman.

Återvinning av uttjänta solpaneler

Solpaneler som använder materialet perovskiter ökar snabbt och för med sig ett akut behov av metoder för hantering och återvinning av avfallet. LiU-forskare utvecklar en miljövänlig process för att återvinna 99 procent av värdefulla material från uttjänta perovskit-solpaneler. Projektets namn är “Green solvent based holistic recycling for circular photovoltaic economy” och ansvariga forskare är Xun Xiao, Niansheng Xu och Feng Gao.

Stor konkurrens om plats på listan

Syftet med 100-listan är att skapa synlighet för projekten och därmed öka möjligheten att de kommer till nytta, till exempel genom samarbete med näringslivet. Många som funnits med på de fem tidigare 100-listorna vittnar om att det öppnat för nya kontakter, både med företag och med andra forskare.

Totalt har 103 forskningsprojekt valts ut till listan, vilket är fler än tidigare år.

– Sverige har enastående forskning med stor potential att förbättra världen genom ny teknik. Den höga kvaliteten på forskningen har gjort det särskilt utmanande för IVA:s urvalskommitté att i år välja ut de mest lovande forskningsprojekten till 100-listan, säger Sylvia Schwaag Serger, professor och vd IVA.

Listan har fått sitt namn av att den lanserades i samband med IVA:s 100-årsjubileum 2019.

Läs mer om 100-listan på IVA:s webbplats

Kontakt

Mer om tvärvetenskap vid LiU

Senaste nytt från LiU

Josefina Syssner – professor på besök i den akademiska världen

I tonåren ville Josefina Syssner bli serietecknare. Att plugga på universitet hade hon inte en tanke på. Några decennier senare är hon professor i kulturgeografi med ett särskilt öga för de delar av Sverige som tappar befolkning år efter år.

Så skiljer nervsystemet på olika sorters social beröring

Två typer av nervceller i huden är viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring, enligt en ny studie. Kunskap om hur nervsystemet bearbetar informationen i beröring är viktig för att utveckla metoder för att återställa känsel.

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.