25 oktober 2024

För att inte de stora tech-bolagen ensidigt ska styra AI-teknikens utveckling måste även konstnärer gripa sig an frågan. Det menar Alessandra Di Pisa vid Malmstens Linköpings universitet. Nu har hon fått 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett nytt projekt.

Konstnären Alessandra Di Pisa utanför Malmstens Linköpings universitet.
Alessandra Di Pisa använder konsten för att erövra ny kunskap och hitta nya infallsvinklar på AI. Fotograf: Mabel Selin

Fast exakt hur slutresultatet kommer att se ut vet hon inte ännu.

– Jag tror det var Picasso som sade att ”om jag visste vad jag skulle göra finns det ingen mening med att göra det”. Det är väl lite där vi befinner oss, skrattar hon.

Forskningsprojektet som ska pågå i tre år bär namnet Technoecology – Performing Computation and Aesthetic Sensibility. Det är tvärvetenskapligt och involverar konstnärer, genusvetare, evolutionsbiologer och forskare inom interaktions- och informationsdesign och visualisering.

– Vi är intresserade av att på en mer filosofisk nivå fundera över vad det här är för teknologi. AI kommer att få enorma konsekvenser, så vi behöver ställa oss frågor kring vad vi som planet och art ska ha den till. Vad händer om vi arbetar konstnärligt med AI? Det är otroligt viktigt att vi får göra det, annars är det bara de stora techbolagen som styr.

Ett projekt i tiden

Alessandra Di Pisa är universitetslektor vid Malmstens och utbildad konstnär. Hon har jobbat med AI och konst i flera år – även innan det blev den stora snackisen. Redan 2022 skickade hon in den första ansökan till Vetenskapsrådet, men först nu låg projektet rätt i tiden, konstaterar hon.

Konstinstallation på Visualiseringscenter i Norrköping.
Alessandra Di Pisa har utforskat AI i konsten under flera år. Här på Visualiseringscenter i Norrköping.Fotograf: DiPisaStasinski

Tanken är att fortsätta utforska AI och ställa frågor med konstens hjälp. Vad händer om man låter AI:n tränas på data som inte tagits fram av människor? Kan den då skapa något helt främmande och annorlunda som vi människor har svårt att förstå? Vad händer om man ger AI:n en fysisk form som inte på något vis liknar det mänskliga? Hur reagerar betraktaren på det?

Konst för att erövra kunskap

Men som sagt, vad det konkreta resultatet blir är ännu ovisst.

– Vi vill att det blir någon form av skulptural installation, där teknologi och material möts, och där vi får uppleva det här med artificiell intelligens på ett helt annat sätt än vi brukar, säger Alessandra Di Pisa.

Att använda konsten i vetenskapens tjänst känns naturligt, menar hon.

– Jag kan göra konst för konstens skull, men för mig har konsten varit ett sätt att erövra ny kunskap. Konsten är för mig ett sätt att förstå världen samtidigt som jag kan påverka andra fält genom att introducera andra processer och idéer.

Vetenskapsrådets beslut

Kontakt

Organisation

Mer om AI vid LiU

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.