25 oktober 2024

För att inte de stora tech-bolagen ensidigt ska styra AI-teknikens utveckling måste även konstnärer gripa sig an frågan. Det menar Alessandra Di Pisa vid Malmstens Linköpings universitet. Nu har hon fått 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett nytt projekt.

Konstnären Alessandra Di Pisa utanför Malmstens Linköpings universitet.
Alessandra Di Pisa använder konsten för att erövra ny kunskap och hitta nya infallsvinklar på AI. Fotograf: Mabel Selin

Fast exakt hur slutresultatet kommer att se ut vet hon inte ännu.

– Jag tror det var Picasso som sade att ”om jag visste vad jag skulle göra finns det ingen mening med att göra det”. Det är väl lite där vi befinner oss, skrattar hon.

Forskningsprojektet som ska pågå i tre år bär namnet Technoecology – Performing Computation and Aesthetic Sensibility. Det är tvärvetenskapligt och involverar konstnärer, genusvetare, evolutionsbiologer och forskare inom interaktions- och informationsdesign och visualisering.

– Vi är intresserade av att på en mer filosofisk nivå fundera över vad det här är för teknologi. AI kommer att få enorma konsekvenser, så vi behöver ställa oss frågor kring vad vi som planet och art ska ha den till. Vad händer om vi arbetar konstnärligt med AI? Det är otroligt viktigt att vi får göra det, annars är det bara de stora techbolagen som styr.

Ett projekt i tiden

Alessandra Di Pisa är universitetslektor vid Malmstens och utbildad konstnär. Hon har jobbat med AI och konst i flera år – även innan det blev den stora snackisen. Redan 2022 skickade hon in den första ansökan till Vetenskapsrådet, men först nu låg projektet rätt i tiden, konstaterar hon.

Konstinstallation på Visualiseringscenter i Norrköping.
Alessandra Di Pisa har utforskat AI i konsten under flera år. Här på Visualiseringscenter i Norrköping.Fotograf: DiPisaStasinski

Tanken är att fortsätta utforska AI och ställa frågor med konstens hjälp. Vad händer om man låter AI:n tränas på data som inte tagits fram av människor? Kan den då skapa något helt främmande och annorlunda som vi människor har svårt att förstå? Vad händer om man ger AI:n en fysisk form som inte på något vis liknar det mänskliga? Hur reagerar betraktaren på det?

Konst för att erövra kunskap

Men som sagt, vad det konkreta resultatet blir är ännu ovisst.

– Vi vill att det blir någon form av skulptural installation, där teknologi och material möts, och där vi får uppleva det här med artificiell intelligens på ett helt annat sätt än vi brukar, säger Alessandra Di Pisa.

Att använda konsten i vetenskapens tjänst känns naturligt, menar hon.

– Jag kan göra konst för konstens skull, men för mig har konsten varit ett sätt att erövra ny kunskap. Konsten är för mig ett sätt att förstå världen samtidigt som jag kan påverka andra fält genom att introducera andra processer och idéer.

Vetenskapsrådets beslut

Kontakt

Organisation

Mer om AI vid LiU

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.