25 oktober 2024

För att inte de stora tech-bolagen ensidigt ska styra AI-teknikens utveckling måste även konstnärer gripa sig an frågan. Det menar Alessandra Di Pisa vid Malmstens Linköpings universitet. Nu har hon fått 4,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för ett nytt projekt.

Konstnären Alessandra Di Pisa utanför Malmstens Linköpings universitet.
Alessandra Di Pisa använder konsten för att erövra ny kunskap och hitta nya infallsvinklar på AI. Fotograf: Mabel Selin

Fast exakt hur slutresultatet kommer att se ut vet hon inte ännu.

– Jag tror det var Picasso som sade att ”om jag visste vad jag skulle göra finns det ingen mening med att göra det”. Det är väl lite där vi befinner oss, skrattar hon.

Forskningsprojektet som ska pågå i tre år bär namnet Technoecology – Performing Computation and Aesthetic Sensibility. Det är tvärvetenskapligt och involverar konstnärer, genusvetare, evolutionsbiologer och forskare inom interaktions- och informationsdesign och visualisering.

– Vi är intresserade av att på en mer filosofisk nivå fundera över vad det här är för teknologi. AI kommer att få enorma konsekvenser, så vi behöver ställa oss frågor kring vad vi som planet och art ska ha den till. Vad händer om vi arbetar konstnärligt med AI? Det är otroligt viktigt att vi får göra det, annars är det bara de stora techbolagen som styr.

Ett projekt i tiden

Alessandra Di Pisa är universitetslektor vid Malmstens och utbildad konstnär. Hon har jobbat med AI och konst i flera år – även innan det blev den stora snackisen. Redan 2022 skickade hon in den första ansökan till Vetenskapsrådet, men först nu låg projektet rätt i tiden, konstaterar hon.

Konstinstallation på Visualiseringscenter i Norrköping.
Alessandra Di Pisa har utforskat AI i konsten under flera år. Här på Visualiseringscenter i Norrköping.Fotograf: DiPisaStasinski

Tanken är att fortsätta utforska AI och ställa frågor med konstens hjälp. Vad händer om man låter AI:n tränas på data som inte tagits fram av människor? Kan den då skapa något helt främmande och annorlunda som vi människor har svårt att förstå? Vad händer om man ger AI:n en fysisk form som inte på något vis liknar det mänskliga? Hur reagerar betraktaren på det?

Konst för att erövra kunskap

Men som sagt, vad det konkreta resultatet blir är ännu ovisst.

– Vi vill att det blir någon form av skulptural installation, där teknologi och material möts, och där vi får uppleva det här med artificiell intelligens på ett helt annat sätt än vi brukar, säger Alessandra Di Pisa.

Att använda konsten i vetenskapens tjänst känns naturligt, menar hon.

– Jag kan göra konst för konstens skull, men för mig har konsten varit ett sätt att erövra ny kunskap. Konsten är för mig ett sätt att förstå världen samtidigt som jag kan påverka andra fält genom att introducera andra processer och idéer.

Vetenskapsrådets beslut

Kontakt

Organisation

Mer om AI vid LiU

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.