29 oktober 2024

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Flicka läser bok.

Att läsintresset hos unga minskar är lite paradoxalt eftersom dagens samhälle är mer textbaserat än någonsin. Vi tar till oss textbaserad information, fakta och nyheter i ett rasande tempo. Olika budskap når oss från hela världen under alla dygnets timmar.

– Den här hastiga strömmen kan lura oss att tänka att vi inte längre behöver ha någon gedigen läskunskap eller en djupgående läsförståelse. Men jag skulle vilja hävda att det är tvärtom. För att kunna navigera i det här textbaserade samhället behöver vi det mer än någonsin, säger Maritha Johansson.

Viktigt med analys och fördjupning

Maritha Johansson och Simon Wessbo på Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska (KLS) forskar och undervisar vid LiU.

– Läsfåtöljen har nästan blivit ett musealt begrepp i den samhällsförändring och den digitalisering som pågår. Det är en förändring som influerar allas liv, inte enbart de unga. Jag påstår inte att det nya samhället är negativt, men den tryckta boken har fått stryka på foten till förmån för nya sätt att ta till sig kunskap och berättelser, säger Simon Wessbo.

En annan aspekt på varför det är viktigt att ha en hög läsförståelse är att det långsamma fördjupande analytiska tänkandet är ännu viktigare nu, när AI gör sitt intåg.

– Vi behöver kunna skilja på vad som är sant och falskt. Läsning är ett sätt att träna vår kognitiva förmåga till analys på olika sätt. Litteraturen kan vända på perspektiven så vi får se saker från lite olika perspektiv, säger Maritha Johansson.

När skolans krav dödar lusten 

Maritha och Simon samtalar.
De forskar inom: Pedagogiskt arbete med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik (PASL).Fotograf: Magnus Johansson
En studie som Maritha Johansson har gjort tillsammans med Anna Nordenstam, professor vid Göteborgs universitet, visar tydligt att lässuget försvinner i högstadiet. Det beror på att andra fritidsintressen blir viktigare, nya kompisar dyker upp och att det inte längre är coolt att läsa. 

En del elever säger även att det sjunkande intresset beror på att skolan tvingat dem att läsa böcker som de själva kan uppleva som tråkiga och ointressanta. Resultaten är dock inte entydiga, vissa elever säger att tvånget har gjort att de har fått upp ögonen för litteratur som de troligen inte hade hittat själva.

– Tvånget av att läsa viss litteratur samt att lära sig analysverktyg för att få en fördjupad förståelse för litteraturen, kan ta död på lusten. Samtidigt är det viktigt att skolans litteraturundervisning tillför perspektiv som man inte får med sig vid egen läsning, säger Maritha Johansson.

Krocken som kan uppstå mellan det lustfyllda läsandet och kraven på kunskap och bedömning diskuteras ofta på LiU:s lärarutbildning. Exempelvis hur en lärare skapa en lustfylld balans mellan läsglädje och kraven i styrdokumenten.

– Det är lätt att fokusera på bedömning och kunskapskrav, något som inte ökar det kreativa tänkandet eller skapar lust, tvärtom, det finns en risk för att det blir instrumentellt. Det är viktigt att läraren kan visa bredden och kraften med läsningen. Både att den är viktig för ordförståelse och skapar en bredd, som är viktig för en mängd upplevelser, men också att det är något som skänker en lugn och ro. När man läser tyst för sig själv startar ett inre skapande och det är något som är psykologiskt viktigt i barnets och ungdomens utveckling, både som elev och samhällsmedborgare, säger Simon Wessbo.

Läsförståelse och läslust

Olika sätt att läsa

När vi läser på en skärm hoppar vi i texten, bläddrar snabbt och byter sidor, den lugna djupa läsningen saknas. Skolan behöver undervisa på två plan när det gäller läsförståelse, eftersom eleverna ska öva sig både på det snabba digitala läsandet och den djupa läsningen som sker i en tryckt bok.

Fotograf: Magnus Johansson
– Eleverna lär sig mycket via filmer eller andra elektroniska läromedel som de har på sina skoldatorer, vilket ju också är en aspekt på varför de läser allt mindre tryckta böcker. Men det här har regeringen tagit fasta på, de har vidtagit åtgärder för att försöka få in mer tryckta läromedel i undervisningen, säger Simon Wessbo.

– Jag tror att våra lärare behöver vara envisa och framhärda att även den långsamma reflekterande läsningen är viktig. Just nu undersöker jag hur fördjupande litteratursamtal kan höja motivationen att läsa komplicerade texter. Det har visat sig att eleverna blir engagerade när de försöker förstå texter som upplevs nya och svåra att tolka. De leder till ett genuint och äkta samtal och det blir extra intressant och spännande när inte ens läraren vet svaret, säger Maritha Johansson.

Studien har visat goda exempel på hur eleverna läser de komplicerade texterna noggrant, för att sedan reda ut vad det handlar om i ett samtal. Metoden gör att de förstår och att de minns vad de lärt sig. De här studierna har skett hos högstadieelever, där motivationen till att läsa böcker är som lägst i grundskolan.

Hur kan läraren skapa läslust?

I lågstadiet är barnen nyfikna, de vill lära sig läsa och motivationen är hög. I mellanstadiet sjunker motivationen, dessutom visar undersökningar att det är skillnad mellan flickor och pojkar, det vill säga att pojkarna tappar sin motivation tidigare än flickorna

– Att läsa är en träningssak och slutar man läsa blir man sämre på det. I dag finns det så många sätt att till sig en berättelse på, så den traditionella tryckta boken har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra medier, säger Maritha Johansson.

Fotograf: Magnus Johansson
Mönstren gällande motivation i läsningen är kända sedan länge i forskningen. Det är svårt att förändra mönstren, men flera kommuner arbetar med att förekomma problematiken, exempelvis genom uppdragsutbildning med Maritha och Simon.

– Läraren behöver skapa en läskultur i skolan redan i låg- och mellanstadiet, där det är roligt och lustfyllt att läsa. Att ha en bänkbok är ett klassiskt exempel, men utöver den är det viktigt att läraren har en konkret och instruerande litteraturundervisning. Eleverna får inte lämnas helt ensamma med sin bok, de behöver både veta vad de ska göra när de har läst och få jobba tillsammans med andra. Lärarna ska ha tydliga, medvetna mål med sin litteraturundervisning och mandat, samt ekonomi att utföra den, säger Simon Wessbo.

Kontakt och information

Organisation

Senaste nytt från LiU

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.