Att läsintresset hos unga minskar är lite paradoxalt eftersom dagens samhälle är mer textbaserat än någonsin. Vi tar till oss textbaserad information, fakta och nyheter i ett rasande tempo. Olika budskap når oss från hela världen under alla dygnets timmar.
– Den här hastiga strömmen kan lura oss att tänka att vi inte längre behöver ha någon gedigen läskunskap eller en djupgående läsförståelse. Men jag skulle vilja hävda att det är tvärtom. För att kunna navigera i det här textbaserade samhället behöver vi det mer än någonsin, säger Maritha Johansson.
Viktigt med analys och fördjupning
Maritha Johansson och Simon Wessbo på Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska (KLS) forskar och undervisar vid LiU.
– Läsfåtöljen har nästan blivit ett musealt begrepp i den samhällsförändring och den digitalisering som pågår. Det är en förändring som influerar allas liv, inte enbart de unga. Jag påstår inte att det nya samhället är negativt, men den tryckta boken har fått stryka på foten till förmån för nya sätt att ta till sig kunskap och berättelser, säger Simon Wessbo.
En annan aspekt på varför det är viktigt att ha en hög läsförståelse är att det långsamma fördjupande analytiska tänkandet är ännu viktigare nu, när AI gör sitt intåg.
– Vi behöver kunna skilja på vad som är sant och falskt. Läsning är ett sätt att träna vår kognitiva förmåga till analys på olika sätt. Litteraturen kan vända på perspektiven så vi får se saker från lite olika perspektiv, säger Maritha Johansson.
När skolans krav dödar lusten
En del elever säger även att det sjunkande intresset beror på att skolan tvingat dem att läsa böcker som de själva kan uppleva som tråkiga och ointressanta. Resultaten är dock inte entydiga, vissa elever säger att tvånget har gjort att de har fått upp ögonen för litteratur som de troligen inte hade hittat själva.
– Tvånget av att läsa viss litteratur samt att lära sig analysverktyg för att få en fördjupad förståelse för litteraturen, kan ta död på lusten. Samtidigt är det viktigt att skolans litteraturundervisning tillför perspektiv som man inte får med sig vid egen läsning, säger Maritha Johansson.
Krocken som kan uppstå mellan det lustfyllda läsandet och kraven på kunskap och bedömning diskuteras ofta på LiU:s lärarutbildning. Exempelvis hur en lärare skapa en lustfylld balans mellan läsglädje och kraven i styrdokumenten.
– Det är lätt att fokusera på bedömning och kunskapskrav, något som inte ökar det kreativa tänkandet eller skapar lust, tvärtom, det finns en risk för att det blir instrumentellt. Det är viktigt att läraren kan visa bredden och kraften med läsningen. Både att den är viktig för ordförståelse och skapar en bredd, som är viktig för en mängd upplevelser, men också att det är något som skänker en lugn och ro. När man läser tyst för sig själv startar ett inre skapande och det är något som är psykologiskt viktigt i barnets och ungdomens utveckling, både som elev och samhällsmedborgare, säger Simon Wessbo.
