Sammanfattning av seminariet
Seminariet går att se i videon ovan och inkluderade förinspelade inslag från intressanta personer: Uno Wennergren, professor Linköpings universitet, Kristine Ivarsson, Hortonom Hushållningssällskapet Västra, Janne Rundqvist, Agronom och bl.a. styrelseledamot i Stiftelsen Lantbruksforskning samt Jonas Engström, Forskare RISE. Deltagarna i studion var Ove Konradsson, VD Hushållningssällskapet Västra, Charlotte Norrman, docent Linköpings universitet och Per Frankelius, docent Linköpings universitet. Moderator var Matilda von Rosen, innovationscoach Agroväst.
Agtech 2030 och SmartAgri slog sina påsar samman och arrangerade seminariet ”Smart agtech minskar vår sårbarhet”.
Matilda inledde genom att presentera frågorna: ”Det sägs att nöden är uppfinningarnas moder. Vilka viktiga innovationer inom exempelvis lantbruket har skett under kriser? Vilka hot står vi inför i framtiden? Vilka nya innovationer behövs för att vi ska förhindra och hantera de framtida kriserna?” Därefter visades en introduktionsvideo med rubriken ”Hur kan innovation och smart agtech minska vår sårbarhet?” Den gav en översikt över olika typer av kriser och hot som drabbat samhället och som har med lantbruk att göra. Videon skisserade också bilder av framtida hot och kriser. Men framförallt gavs i videon exempel på hur innovation och utveckling kan hjälpa till att förebygga eller hantera större kriser och problem. Medverkande var Kristine Ivarsson, Janne Rundqvist samt Jonas Engström. Bland exemplen i videon kan nämnas robotar som John Deere, Oz och Ekobot. Andra exempel var Ragn-Sells nya fosforutvinningsanläggning. Vidare presenterades aktuella satellitsatsningar som Airbus Verde och Starlink.
Matilda konstaterade sedan att vissa saker känns hopplöst svåra att lösa, samtidigt som det finns en hel del ljusglimtar. Hon hoppades med detta seminarium kunna locka teknikbolag som idag inte är verksamma inom agtech att få upp ögonen för detta spännande och så viktiga framtidsområde.
Charlotte Norrman, docent Linköpings universitet. Foto Henrik Rosén, Elmia
Därefter presenterades panelen och första frågan var av historisk karaktär. Vilka innovationer inom lantbruket har skett i samband med kriser? Per förde fram två exempel. Det ena var trepunktslyften som skapades under krisarbetet i Irland som intensifierades 1916 för att säkerställa självförsörjningen och som ledde till Harry Fergusons rundresa bland lantbrukare som i sin tur ledde till idén om trepunktslyften patenterad 1928 och lanserad genom the Black tractor 1933. Just trepunktslyften fanns också som illustration i utställningen på Elmiamässan. Det andra exemplet var krisen under kalla kriget som ledde till missilprogram och vidare till satelliter till gagn för lantbruket vad gäller såväl navigering och robotik som sensorer i skyn.
Matilda von Rosen, innovationscoach Agroväst och Ove Konradsson, VD Hushållningssällskapet Västra. Foto Henrik Rosén, Elmia
Matilda fortsatte och anlade ett kritiskt perspektiv: ”Varför är innovationer viktiga för att minska sårbarheten inom lantbruket?” Ove reflekterade. Man måste ha koll på och skydda sin data, menade han. Att klara det är ett viktigt exempel på innovationsbehov. Nyckelordet i hans reflektion var robusthet och han förde även fram begreppet digilog teknik.
Som en följdfråga till detta undrade Matilda om det finns innovationer som ökar sårbarheten inom lantbruket? Ove menade att många digitala lösningar är väldigt sårbara. Charlotte pekade på problemet att vara beroende av andra länder när det gäller viktiga varor. Per förde fram StarLink-projektet som en potential för svenskt lantbruk men en teknologi som också kan vara sårbar för sabotage och tekniska fel.
Matilda reflekterade att vi just nu är mitt inne i en kris och frågade sedan Charlotte: ”Tror du att det kan komma något bra ur denna kris?” Charlotte sa att vi genom krisen lärt oss att arbeta på distans.
Nu var det dags att presentera ett inspel ifrån Uno Wennergren, som är professor i teoretisk biologi vid Linköpings universitet. Han har jobbat mycket med smittsamma djursjukdomar och frågan i fokus blev nu: ”Om vi blickar lite framåt, vilka kriser och hot står vi inför?” Uno talade om djurpandemier under rubriken ”Smittspridning, djursjukdomar och klimatförändringar”. Han gav exempel såsom blåtunga och mul- och klövsjuka. Efter den videon, konstaterade Matilda, förstår man att klimatkrisen, globaliseringen och befolkningstillväxten är en stor bov i dramat kring många smittsamma sjukdomar.
Panelen diskuterade Unos video och sedan gjorde Matilda ett inspel med stöd av en medtagen morot. ”En sak som jag har funderat kring är ju att vi i Sverige säger att vi t ex är självförsörjande på morötter. Men det har ju visat sig att vi odlar inga morots fröer alls här i Sverige. Faktum är att morötternas fröer plockas år två, om man låter morötterna stå kvar, så blommar dem år två, och det är ur dessa blommor som man sedan kan plocka fröerna. Kan vi då säga att vi är självförsörjande på morötter? Om vi inte ens har en inhemsk fröproduktion?”
Sedan vände hon sig till Per: ”Vilka nya innovationer kommer att behövas för att vi ska förhindra och hantera de framtida kriserna?” Per tog exemplet med fosfor och berättade om hur Ragn-Sells arbetar för att utvinna fosfor ur aska.
Inom lantbruket så har det, menade Matilda, redan hänt mycket spännande, men mycket utveckling är kvar att göra, om ska kunna parera kriserna framöver. Hon frågade sedan Charlotte: ”Hur kan vi locka teknikbolag till lantbruksbranschen?” Charlotte menade att teknikbolagen måste förstå att lantbruksbranschen finns och att den är intressant. Men om bilden av lantbruket är såsom i ”Bonde söker fru” kanske inte teknikbolagen lockas. Hon sa också att lantbruket är en ganska sluten bransch och man i branschen måste vara mer öppen för inspel utifrån. Charlotte berättade sedan om hur studenter vid Linköpings universitet leds in i temat lantbruk. Owe berättade om många stora globala bolag som IBM och Microsoft som satsar mycket på lantbruk.
Avslutningsvis kunde Matilda konstatera att samhället har stora utmaningar att ta sig an framöver, vilket kräver stora innovationer och nya samarbeten. Så vad kan ett teknikbolag göra, som önskar ge sig in i agtech-området, frågade Matilda. Vilka arenor finns det för detta? En PowerPoint från Kristina Anderback, Agroväst, visades. Det konstaterades att arenor såsom SmartAgri och Agtech 2030 kan spela roll.
Länk till ”Smart agtech minskar vår sårbarhet”.
Fakta om seminariet
Seminariet ”Smart agtech minskar vår sårbarhet” sändes live och spelades in 30 juni. I projektets back-office-team fanns också Jens Juul, projektledare Agroväst, Kristina Anderback, senior rådgivare Agroväst och Helen Oscarsson, vd i Vreta Kluster.
Många seminarier med stor bredd
Elmiadalen kan beskrivas som en digital mötesplats för erfarenhetsutbyte med syfte att stärka Sveriges innovationsförmåga och handlingskraft för framtiden. Hela 20 timmars direktsändning strålade ut från de studios som byggs upp i Elmias mässhallar i Jönköping. Elmiadalen var alltså inte bara digital – den var också i högsta grad fysisk för de medverkande. Samarbetsparters bakom Elmiadalen var bland andra Landshypotek Bank, Jönköping University, Fairlink, Almi, Kinnarps, Nordiska Ministerrrådet och Agtech 2030 och SmartAgri, och bland deltagarna återfanns allt från Holmen, Chalmers och Svenska Kyrkan till Jordbruksverket och Sweden Food Arena.
Elmiadalen med sina över 35 programpunkter lever vidare i digital form. Här finns att ta del av flera intressanta samtal om aktuella ämnen i Corona-pandemins kölvatten. Ämnena som berördes omfattade social hållbarhet, hur vi kan få mer för mindre i samhällsutveckling, miljöfrågor, kompetensförsörjning, möjligheterna med ny teknik, företagande samt inhemsk livsmedelsförsörjning och internationell samverkan.
Bland de medverkande fanns allt från Sveriges ärkebiskop Antje Jackelén och Holmens vd Henrik Sjölund till jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin och ledamoten i Riksförbundsstyrelsen LRF Lena Åsheim. Här fanns också Magnus Oscarsson (riksdagsledamot samt Miljö- och jordbruksutskottet), Marie Gidlund (verksamhetsledare Sweden Food Arena), Catrin Gustavsson (innovationschef Södra Skogsägarna), Martin Kihlberg (hållbarhetschef Landshypotek Bank), Herman Sundqvist (generaldirektör Skogsstyrelsen) och många andra. För underhållningen stod inte bara debatterna utan också Mariette, Faith, Sarah Dawn Finer med flera.
Det var första gången som den digitala mötesplatsen Elmiadalen arrangerades. Premiären blev mycket lyckad och när den sista dagen avslutades kunde Elmia som krydda på moset lämna över en check på 515 941 kronor till Världens Barn. De enskilda programpunkterna finns nu elmia.se.
Upplevelsen bakom kulisserna
Elmiadalen var en upplevelse för de medverkande. Elmia hade byggt om sina mässhallar till studios. Där arbetade ett stort crew av kamerafotografer, ljussättare och mixare. Ljussättningen var i paritet med stora TV-evenemang och alla medverkande fick personlig support av värdar och värdinnor. Scengestaltningen var en kombination av upplevelseindustrins ljuseffekter och naturens faktorer – inklusive en skog av träd som fond. Stora svarta tygväggar avskärmade olika delar av det stora studioområdet som vimlade av mikrofoner, sladdar, rökmaskiner och ljusutrustning.Elmia – En anrik mötesplats som sprang ur lantbruket
Elmia är en anrik mötesplats med lika anrik historia. Mässan har sin bakgrund i Europeiska Lantbruksmässan i Axvalla (även benämnt Axevalla), förkortad ELMA, som ägde rum 1958. Axvalla, som ligger nära Skara, hade gamla fina anor som mötesplats inom lantbruket. Det första lantbruksmötet hölls Axvalla år 1856. Lite senare formades även utställningar. 1905 arrangerades en riktigt stora utställning där – i parken Botan som upplåtits av läroverkets rektor. Ett rekord sattes en stekhet sommardag på Axevalla hed 1935, då hela 40 000 besökare lockades dit. 1956 arrangerades Europeiska Lantbruksmässan i Axvall under ledning av Eric Hållander. Besökssiffran uppgavs till 150 000. Året efter arrangerade Hållander och Hushållningssällskapet Rikslantbruksmötet (RILA) vid Rosenlund i Jönköping. 1961 tillkom ett I för att betona industri. Ja så föddes Elmia.
Källa: Elisabet Stålarm: Företagandet i Skara har sökt egna vägar i ”Skara efter 1900” (Redaktör: Jan-Erik Augustsson). Göteborg: Warne Förlag, s. 100-115.
