18 oktober 2021

Forskning på ansiktsigenkänning har pågått under lång tid men tagit riktig fart under senare år.
– Tekniken börjar användas i allt fler sammanhang, säger Jörgen Ahlberg som forskar om datorseende.

Ansiktsigenkänning
Ansiktsigenkänning förknippas ofta med polisens möjlighet att identifiera misstänkta personer. Ett datorprogram matchar exempelvis ansikten från övervakningskameror med personer i polisens register.
Men ansiktsigenkänning har en rad andra användningsområden. Alltifrån att identifiera ansikten som låser elcyklars motorer för obehöriga, förenklad inloggning i telefoner och datorer istället för koder – till kontroll över medborgare.

Snabb identifiering

Jörgen AhlbergJörgen Ahlberg Foto Teodor AxlundJörgen Ahlberg forskar i datorseende vid Institutionen för systemteknik (ISY) vid LiU och är en av grundarna till Visage Technologies, ett företag inom utvecklingen av ansiktsigenkänning.
– Ansiktsigenkänning fanns även för 20 år sedan, men med dagens teknik går identifieringen så enormt mycket snabbare och ger säkrare resultat än om människor manuellt ska gå igenom bilder i en databas, säger Jörgen Ahlberg.
En följd av det är bland annat att polisarbetet effektiviseras.
– Den mängd bild- och videomaterial som datorer kan söka igenom på några minuter kan tidigare ha tagit flera veckor för polisen att göra. Nu har polisen ett system i drift för detta.

Förebygga terrorbrott

Jörgen Ahlberg lyfter fram både för- och nackdelar med möjligheterna som ansiktsigenkänning ger.
Utöver brottsbekämpning nämner han exempelvis säkerhetsaspekter i trafiken.
– Ansiktsigenkänning i bilar kan innebära att fel person inte får möjlighet att starta bilen, som vid en vanlig bilstöld eller terrorbrott.

Personlig integritet

Nackdelarna är framför allt risker för den personliga integriteten. De tekniska möjligheterna gör att människor kan bli igenkända var och när som helst.
– I Sverige är tilliten till myndigheter stor hos flertalet invånare och vi har en stark lagstiftning inom området. Vi är därför inte så oroade över att de ska bli som i Kina, där medborgarna följs av myndigheterna när de rör sig i städerna. Själv tycker jag det är oroande att privatpersoner kan bygga upp egna ansiktsigenkänningsregister, vilket skett till exempel i Ryssland. Det gäller att hantera tekniken ansvarsfullt och tänka på de etiska aspekterna.

Ändrade beteenden

I ett tioårsperspektiv ser han att tekniken utvecklats ännu mer, men att tekniker för att inte bli igenkänd i datorerna också har tagit ett stort språng framåt.
Samtidigt kommer vi att behöva vänja oss vid att i allt högre grad bli igenkända, spår Jörgen Ahlberg.
– Om någon tar en bild där jag är i bakgrunden kan jag troligtvis bli igenkänd. Hur detta påverkar vårt beteende vet jag inte, men vi har redan fått ändrade beteenden på grund av sociala medier. Många har blivit försiktigare med att sprida personliga bilder, jämfört med när till exempel Facebook var nytt.

Säkerhet i trafiken

Trafik och transporter kommer att påverkas än mer säkerhetsmässigt, gissar han.
– Bilen kommer att ha koll på dig så du inte somnar, att det är rätt förare och så vidare.
Detsamma gäller för exempelvis flygledare, piloter och lastbilschaufförer.
– Det kommer finnas system som har koll på dem och att de gör vad de ska så att ingen farlig situation uppstår.

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.