28 november 2025

Att ställa om lantbruket för att minska klimat- och miljöpåverkan kan kosta pengar. Men bönder som vill investera och banker som vill låna ut har ett gemensamt problem. Det finns för lite data att ta välgrundade beslut på. I ett nytt projekt vill forskare vid LiU hitta lösningar.

Kajsa-Stina Benulic leder forskningsprojektet som ska hjälpa bönder och banker. Fotograf: Jenny Widén

– Målet är ju att ta fram bra strategier för att kunna finansiera lantbrukets klimatomställning och stärkta biologiska mångfald, säger biträdande universitetslektor Kajsa-Stina Benulic vid Tema Miljöförändring.

Enskilda lantbrukare är idag inte skyldiga att redovisa sina klimatutsläpp eller påverkan på den biologiska mångfalden. Däremot kan det komma i framtiden. Den som nu vill investera i åtgärder står dock inför ett stort problem. Det finns inga färdiga metoder för att mäta klimat- och miljöpåverkan från lantbruket. Alltså är det svårt att veta vilka åtgärder som ger bäst effekt.

Banker och bönder

Enligt ett EU-direktiv måste däremot stora aktörer som till exempel banker redovisa miljö- och klimatpåverkan från sin verksamhet. Men om de då ska låna ut pengar till lantbrukare som vill investera i klimatomställning står de inför samma problem. Bristen på data gör det svårt att veta vilka projekt man bör låna ut pengar till för att få bra siffror i sin klimatrapportering.

Kajsa-Stina Benulic har just fått nästan 20 miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas för ett tvärvetenskapligt projekt som ska titta på lantbrukets klimatomställning ur flera olika aspekter. En del handlar om att utveckla nya mätmetoder, en annan handlar om hur bankerna ska utforma sin låneverksamhet för att underlätta lantbrukets omställning, en tredje rör hur klimat- och miljöpåverkan ska rapporteras på ett trovärdigt och enhetligt sätt.

En John Deer traktor ute på fält.Fotograf: Pexels

Tvärvetenskapligt samarbete

För att lösa utmaningarna i projektet samarbetar forskare inom naturvetenskap, företagsekonomi och miljökommunikation. Det kommer att drivas i samarbete mellan Linköpings universitet och Swedbank.

Projektet Verifierade strategier för finansiering av lantbrukets klimatomställning och stärkta biologiska mångfald ska hålla på fram till och med 2030. Kajsa-Stina Benulic hoppas att forskargruppen då ska kunna presentera åtminstone tre tydliga resultat:

– En tydlig rapporteringsstandard, som inte bara de som är med i projektet kan använda sig av, utan som kan ha brett genomslag. Att flera jordbruk faktiskt har hittat de oväntade utsläppskällorna och påverkan på biodiversiteten och kunnat göra någonting åt det. Och att bankerna hittat nya lånekriterier, eller finansiella instrument, som gör det enkelt att finansiera klimatomställningen för lantbruket.

Mer om Formas beslut.

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Två personer sitter och studerar

LiU startar nytt internationellt civilekonomprogram

Linköpings universitet gör om det internationella civilekonomprogrammet. Programmet, som blir det enda i sitt slag i Sverige, startar hösten 2026 med en tydlig internationell profil och med obligatoriska utlandsstudier under utbildningen.

En mini-modell av en hjärna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.

En djungelhönstupp och en tupp av modern ras.

Forskning om höns kan hjälpa hotade arter

LiU-forskare ska testa om det är möjligt att med genteknik ”förvilda” domesticerade höns. Det skulle kunna bli ett verktyg för att bevara hotade arter – och kanske återskapa djur som dött ut.