26 november 2025

FuturISE är ett internationellt forskningsprojekt som undersöker solidaritet över generationsgränser vid kris. Lärdomar från COVID-19-pandemin kan ge vägledning inför framtida kriser, som klimatkrisen.

Människor i en tunnel, flera har munskydd.
Foto: Manuel Alvarez, Pixabay.

FuturISE står för ”The Future of Intergenerational Solidarity beyond the Pandemic: Empirically-informed Ethical Analysis and Public Deliberation” och är ett internationellt och tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur solidaritet mellan generationer förstås, värderas och används under samhällskriser. Med pandemin som testfall syftar projektet till att dra slutsatser för pågående och framtida kriser och samhällsförändringar.

– Vi fokuserar främst på hur beslutsfattare och människor i olika åldersgrupper ser på solidaritet i kristider, såsom i pandemin och i framtida utmaningar som klimatkrisen, berättar Nico Mira, doktorand i åldrande och social förändring vid Linköpings universitet och forskare i FuturISE-projektet.

Forskningen är inriktad på "generationsöverskridande solidaritet" alltså moraliska och sociala relationer mellan olika generationer – med speciellt fokus på hur yngre och äldre grupper stöttar varandra i kriser och hur dessa handlingar uppfattas och värderas av olika åldersgrupper.

– Exempelvis, under pandemin undvek de yngre sociala sammanhang för att skydda de äldre, de ville inte dra hem smitta. De äldre förväntades samtidigt ta ansvar för att samhället skulle kunna öppna upp så snabbt som möjligt igen, för att gynna de ungas utveckling, säger Nico Mira.

Länders olika hantering av samma kris

Nico Mira.Fotograf: Karin Midner
Nico Mira är doktorand i åldrande och social förändring.

Det finns inte så mycket forskning om dessa frågor sedan tidigare. Men Nico Mira antar att uppfattningarna om solidaritet varierar mellan länder och generationer.

– Utgångspunkten för projektet är att under pandemin så uppmanades människor i många länder av sina politiska ledare att visa solidaritet med sina medmänniskor, ofta med hänvisningar till specifika åldersgrupper. Dock kunde man se väldigt olika svar i hur detta såg ut i praktiken via sin pandemihantering – vissa länder hade storskalig nedstängning av sina samhällen medan andra höll öppet med få restriktioner.

Projektet är en omfattande jämförande studie mellan Tyskland, Sverige och Storbritannien. Dessa tre länder, med olika välfärdssystem, politiska strukturer och sättet man hanterade pandemin på, ger värdefulla perspektiv för att förstå hur solidaritet mellan generationer fungerar i olika sammanhang.

– I Tyskland genomfördes långa nedstängningar för att skydda de äldre och andra riskgrupper. I Sverige förespråkades personligt ansvar och att de äldre skulle isolera sig själva. I Storbritannien var samhället öppet i början men senare fick de hårda restriktioner. Genom att jämföra dessa länder vill vi belysa skillnader och likheter i människornas syn på generationsrelationer, vilket kan ge en bredare förståelse i ett europeiskt perspektiv.

Kvinna med munskydd vid busshållplats.
7 januari 2021: En resenär som använde munskydd enligt rekommendation.

Från pandemin till klimatkrisen

Projektet FuturISE är ett brett projekt när det gäller frågor som rör solidaritet. Framöver ska det ta klivet från pandemin till klimatet och andra kriser.

– Projektet ser pandemin som ett ’stresstest’ för solidaritet mellan generationer, men vill också dra lärdomar för framtida utmaningar – som till exempelvis klimatkrisen, den demografiska utvecklingen och kriget i Ukraina med tillhörande konfliktläge i Europa. Klimatkrisen är ett tydligt exempel där generationsöverskridande solidaritet är avgörande, då dagens beslut har stor påverkan på yngre och framtida generationers livsvillkor. Genom att förstå hur människor tänker kring solidaritet i pandemin, så är förhoppningen att utveckla mer hållbara och rättvisa sätt att hantera olika kriser.

Fördjupning 

Om FuturISE

Projektet är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Carl von Ossietzky Universität Oldenburg i Tyskland, och University College London i Storbritannien. Forskarna är filosofer, sociologer, gerontologer och statsvetare.

Projektet beskrivs som både socio-empiriskt och moralfilosofiskt, vad betyder det och hur samverkar dessa perspektiv?

– Med socio-empiriskt menas att vi vill att resultaten för framtida visioner av hållbara relationer generationer emellan ska vara empiriskt grundade från datainsamling med riktiga människor och deras erfarenheter och uppfattningar från pandemin. Detta görs bland annat genom intervjuer av beslutsfattare, och fokusgrupper med personer från olika åldersgrupper. I det moralfilosofiska perspektivet så analyseras insamlade data för att se om idéerna om generationsöverskridande solidaritet som uppkommer är etiskt försvarbara – till exempel: är det rättvist att vissa generationer tar större ansvar än andra?

Hur kommer ni att jobba framöver för att få upp ämnet generationsöverskridande solidaritet på den offentliga agendan?

– En betydande del av forskningsprojektet i ett senare stadie är att föra en offentlig dialog med relevanta intressegrupper, där vi tillsammans med dem hoppas kunna utveckla visioner för moraliskt försvarbara och socialt hållbara relationer mellan generationer. Det här deltagande momentet är ett viktigt led i dissemineringen av resultatet till beslutsfattare och allmänheten. Det samhälleliga målet i helhet är att understödja samhällsdebatten och bidra till formandet av en god framtid och samexistens mellan generationer i Europa.

Projektdeltagare

Senaste nytt från LiU

En djungelhönstupp och en tupp av modern ras.

Forskning om höns kan hjälpa hotade arter

LiU-forskare ska testa om det är möjligt att med genteknik ”förvilda” domesticerade höns. Det skulle kunna bli ett verktyg för att bevara hotade arter – och kanske återskapa djur som dött ut.

Kvinnlig läkarstudent utanför sjukhus

Maryam Ramzi leder med hjärtat

Innan Maryam Ramzi kom till Sverige som 16-åring visste hon knappt var landet låg. Idag är hon läkarstudent, forskarassistent och ungdomsledare, och har diplomerats av Kungen för sitt engagemang inom forskning, kliniskt arbete och ledarskap.

Tre personer står och pratar

Ny utbildning för att förstå människor och påverka samhället

Hösten 2026 startar Linköpings universitet ett nytt kandidatprogram i beteendevetenskap. Utbildningen riktar sig till studenter som är nyfikna på människor, samhällsutveckling och framtidens utmaningar – och som vill vara med och göra skillnad.