24 november 2023

Den digitala klyftan är stor i EU. Över hälften har inte höghastighetsinternet i sina hem. Irina Kolupaieva är gästforskare vid LiU, hon har forskat om digitalisering vid LiU och brinner för uppgiften att det digitala samhället ska vara en självklarhet för alla.

En kvinna använder mobilen för att få fram information om sockernivå i blodet.
Irina Kolupaieva använder sin insulinpenna. Det är en återanvändbar smart insulinpenna som använder Bluetooth-teknologi för att skicka dosinformation till en mobilapp. Fotograf: Teiksma Buseva

Irina Kolupaieva, är gästforskare på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) på LiU. Hon kommer från Ukraina och hennes senaste forskningsprojekt har handlat om mekanismen för statlig regleringspolitik baserat på erfarenheter från europeiska länder samt hållbar och cirkulär ekonomi.

Den grundläggande frågan som styr Irina Kolupaievas forskning är: Vilken digital myndighetsstrategi är effektiv för att säkerställa ländernas konkurrenskraft och få digitala innovationer att fungera för människor?

– Digitaliseringen av samhället är en grundläggande process och förutsättning för ekonomisk, sociopolitisk och kulturell förändring. Medan vissa EU-länder står i spetsen för digitalisering och erhåller betydande ekonomiska och sociala fördelar, är situationen långt ifrån enhetligt över hela Europa, säger Irina Kolupaieva.

Porträttbild på en kvinna. Foto Teiksma Buseva

Skillnaden som uppstår kallas den digitala klyftan och handlar om det glapp som uppstår mellan människor beroende på hur olika långt den digitala utvecklingen har kommit i deras samhälle. Faktorer som digitala färdigheter och tillgång till höghastighetsinternet spelar avgörande roller och leder till betydande skillnader mellan EU-länder och även inom stad och landsbygd. Det är lätt att hamna utanför i samhället om man saknar internet och digitala kunskaper

Det blir mer och mer angeläget att minimera den digitala klyftan mellan länderna i EU. Utbildning, finansiella tjänster, hälsovård, media, kommunikation och så vidare är så beroende av tillgång till digital teknik, säger Irina Kolupaieva.

forskaren konstaterar att det inte finns något universellt recept för den digitala framtiden.

– Alla behöver ta sitt ansvar för att försöka påverka utvecklingen. Det är viktigt att ländernas beslutsfattare skapar strategier för den digitala utvecklingen och detta sker på olika sätt i varje land. I denna reglering är det viktigt att staten fokuserar på hållbarhet och konkurrenskraft både inom landet och på global nivå.

Irina Kolupaieva berättar om sin forskning

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Organisation