Irina Kolupaieva, är gästforskare på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) på LiU. Hon kommer från Ukraina och hennes senaste forskningsprojekt har handlat om mekanismen för statlig regleringspolitik baserat på erfarenheter från europeiska länder samt hållbar och cirkulär ekonomi.
Den grundläggande frågan som styr Irina Kolupaievas forskning är: Vilken digital myndighetsstrategi är effektiv för att säkerställa ländernas konkurrenskraft och få digitala innovationer att fungera för människor?
– Digitaliseringen av samhället är en grundläggande process och förutsättning för ekonomisk, sociopolitisk och kulturell förändring. Medan vissa EU-länder står i spetsen för digitalisering och erhåller betydande ekonomiska och sociala fördelar, är situationen långt ifrån enhetligt över hela Europa, säger Irina Kolupaieva.
Foto Teiksma Buseva
Skillnaden som uppstår kallas den digitala klyftan och handlar om det glapp som uppstår mellan människor beroende på hur olika långt den digitala utvecklingen har kommit i deras samhälle. Faktorer som digitala färdigheter och tillgång till höghastighetsinternet spelar avgörande roller och leder till betydande skillnader mellan EU-länder och även inom stad och landsbygd. Det är lätt att hamna utanför i samhället om man saknar internet och digitala kunskaper
– Det blir mer och mer angeläget att minimera den digitala klyftan mellan länderna i EU. Utbildning, finansiella tjänster, hälsovård, media, kommunikation och så vidare är så beroende av tillgång till digital teknik, säger Irina Kolupaieva.
forskaren konstaterar att det inte finns något universellt recept för den digitala framtiden.– Alla behöver ta sitt ansvar för att försöka påverka utvecklingen. Det är viktigt att ländernas beslutsfattare skapar strategier för den digitala utvecklingen och detta sker på olika sätt i varje land. I denna reglering är det viktigt att staten fokuserar på hållbarhet och konkurrenskraft både inom landet och på global nivå.