– Vilken är känslan i den här texten? Jag hör vemod. Men när får vi höra om hoppet?
Susanna Alakoski riktar frågan mot skrivarkursens tio deltagare. De sitter runt ett bord och diskuterar varandras texter. Alla har med sig varsin som de arbetar med. De pratar språklig rytm, känslor och kontraster. Vems är berättarrösten? Vilka ord är betydelsebärande och inte? Vilka adjektiv kan sållas bort? Kursen i litterär gestaltning pågår under fem dagar. Tio deltagare från olika lärosäten får ta del av ett varierat program.
– Vi vänder och vrider på ord och begrepp. Jag vill ge verktygen för att kunna placera ut diamanter längs textens gång där viktiga detaljer kan lysa igenom. Det märks att det finns ett behov av och en längtan efter att få diskutera skrivandet, säger Susanna Alakoski, författare och gästprofessor vid Linköpings universitet.
Med fokus på texten
Hon leder kursen i litterär gestaltning där tio doktorander och forskare från olika lärosäten deltar. Kursen pågår under en vecka och ger både nya perspektiv och verktyg, men också möjlighet för deltagarna att diskutera själva hantverket. Trots att de alla skriver mycket finns sällan utrymme för att fördjupa sig i just textens uppbyggnad.
– Vi forskare fokuserar oftast mer på innehållet och själva kunskapsproduktionen. Men hur går det till när vi faktiskt skriver? Med den här kursen vill vi fokusera mer på texten i sig, öppna ögonen för att det finns olika typer av texter och former av skrivande, säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete och en av de som både deltar i och undervisar på kursen.
Från poesi till vetenskapligt skrivande
Under kursens fem dagar varvas föreläsningar med diskussioner och skrivövningar. Susanna Alakoski har bland annat pratat om sitt författarskap och olika textgenrer, författaren och poeten Mats Söderlund om poesi och poetiska verktyg. Sabine Gruber, Philip Lalander och Magnus Dahlstedt, professorer i socialt arbete, har reflekterat kring det vetenskapliga skrivandet och forskning. Deltagarna har även diskuterat hur litterär gestaltning kan ta plats inom den vetenskapliga textens ramar.
– Hittills har vi pratat mycket om att gestalta och inte bara beskriva, att faktiskt fylla texten med ett innehåll och ta med läsaren till en plats eller en känsla, säger Helen Blomé, doktorand vid Mittuniversitetet.
Skrivövningar varvas med diskussioner och textanalyser.
"Alla borde erbjudas en skrivkurs"
De flesta av deltagarna verkar inom området socialt arbete. Forskningen berör ofta människor och skildrar svåra förhållanden. Att berätta om det i skrift kan vara en utmaning.
– Jag är väldigt intresserad av skrivande både inom mitt yrke och på min fritid, men det ägnas inte så mycket tid åt just skrivandet på doktorandutbildningen, så när jag såg den här kursen anmälde jag mig direkt, säger Josefin Kjellberg, doktorand vid Uppsala universitet.
Det märks att kursdeltagarna är vana vid att arbeta med stora material, att brottas med skrivandet. Alla doktorander och forskare borde erbjudas en skrivkurs, menar Susanna Alakoski.
– Ingen kan skriva av sig själv, och alla kan bli bättre författare. Det är som att vara kock utan att ha lärt sig laga mat eller att vara smed utan att varit lärling först.
