Moa Martinson och Tage Danielsson-professurerna vid Linköpings universitet vänder sig till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap eller verksamma inom en konstart. Professorsprogrammet värnar om värden som bildning, humanism och samhällsengagemang. Värden som de folkkära författarna och konstnärerna Moa Martinson och Tage Danielsson är starka och goda symboler för.

Kollage med två svartvita bilder. Till vänster Tage Danielsson i smoking leendes mot kameran. Till höger Moa Martinson vid sitt skrivbord med en penna i handen. Foto Arkivbild av Per-Arne Nyhlén samt Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Med start 2021 utser Linköpings universitet tidsbegränsade professurer i Moa Martinsons och Tage Danielssons namn. Gästprofessurerna har sin placering vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS). 

Professorsprogrammet vänder sig till framstående forskare inom eller utanför Sverige som är verksamma inom humaniora, samhällsvetenskap och de humanistiska och samhällsvetenskapliga delarna av utbildningsvetenskap liksom även till författare, folkbildare, lärare, journalister, pedagoger, skribenter, konstnärer, filmare, fotografer, eller verksamma inom andra konstarter.

Innehavare av Moa Martinson- och Tage Danielsson-professurerna får möjlighet att under en period om ett till tre år utveckla sin vetenskapliga, intellektuella, konstnärliga eller pedagogiska verksamhet vid IKOS. Det sker på ett sätt som berikar institutionens miljöer för kritisk och samhällsrelevant utbildning och forskning.

Innehavare av professurerna

Athena Farrokhzad.
   Fotograf: Magnus Johansson

Athena Farrokhzad

Innehavare av Tage Danielsson professuren 2024-2026

Athena Farrokhzad är verksam som poet, dramatiker, översättare och litteraturkritiker vid Dagens Nyheter.

Hon debuterade 2013 med Vitsvit och har sedan dess gett ut ytterligare tre diktsamlingar. Hennes böcker finns översatta till tjugo språk och hennes dramatik har spelats på scener i Sverige, Norge, Tyskland och Turkiet. Hon har översatt författare såsom Marguerite Duras, Adrienne Rich, Audre Lorde, Natalie Diaz och Jacqueline Woodson till svenska.

Tidigare har hon ansvarat för författarskolan på på Biskops-Arnö. I dag arbetar hon som programansvarig för litteraturen på Kulturhuset Stadsteatern.

Under sin tid vid LiU kommer hon att skriva, undervisa och ge seminarium.

Neferti X. M. Tadiar.
Neferti X. M. Tadiar. Fotograf: Thor Balkhed

Neferti X. M. Tadiar

Innehavare av Moa Martinson professuren 2024-2025

Neferti X. M. Tadiar är professor i kvinno- och genusvetenskap samt sexualitet, vid Barnard College.

Hon har bland annat skrivit Things Fall Away: Philippine Historical Experience and the Makings of Globalization och Fantasy-Production: Sexual Economies and Other Philippine Consequences for the New World Order.

Hennes akademiska intressen inkluderar transnationella och tredje världens feminism; postkolonial och marxistisk teori; kritiska teorier om ras och subjektivitet; litterär och social teori; kulturella studier av Stillahavsregionen och Sydostasien, med särskilt fokus på Filippinerna.

Under sin tid vid LiU kommer hon skriva och leda en seminarieserie.

Nyheter

Neferti Tadiar, gästprofessor i Moa Martinsons namn, och Jonathan Beller, gästprofessor vid REMESO.

Lär dig mer om världen genom en unik filmserie

I filmserien Moving Worlds visas sju filmer som på olika sätt utforskar de globala krafter som formar dagens värld – krafter som driver migration, konflikter, miljöförstörelse, men också människors motstånd till förändring.

Neferti X. M. Tadiar framför ett foto av Moa Martinson inne på Norrköpings Stadsmuseum.

Gästprofessor i Moa Martinsons namn söker nya perspektiv på världen

Professor Neferti X. M. Tadiar har ena foten i New York och den andra i Manila. Nu ska hon forska om kolonialism, migration, kapitalism och miljöförändringar vid LiU i Norrköping, ett helt nytt hörn av världen, som ger nya perspektiv.

Poet blir gästprofessor i Tage Danielssons namn

Hon ägnar sig åt ordens kraft och ser poesin som ett kunskapsverktyg. Athena Farrokhzad tar klivet in i akademin med ambitionen att rucka lite på mallarna med hjälp av rim och humor.

Essäer

Essäer av gästprofessorerna

Varför är det så viktigt att ha ett mått av lekfullhet som forskare? Och vad innebär det för Susanna Alakoski att ta över Moa Martinsons stafettpinne? 

Essäerna är en del av Institutionen för kultur och samhälles skriftserie med namnet IKOS: Installationer. Den består av texter skrivna av, och baserade på installationsföreläsningar med, institutionens professorer. Skriftserien lyfter fram och tillgängliggör en del av den tvärvetenskapliga och mångfasetterade forskning i humaniora och samhällsvetenskap som bedrivs vid institution.

Ta gärna del av fler skrifter i serien på sidan om installationer vid IKOS.

Omslag för publikation 'Wo ist der Geiger?'
Ola Larsmo (2024)
Omslag för publikation 'Moas stafettpinne'
Susanna Alakoski (2022)

Om professorsprogrammet

Genom professurerna vill Linköpings universitet bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap, ett breddat nyttiggörande av akademins kunskapstillgångar, ett samhälle präglat av trovärdighet, trygghet och tillit samt förmedlandet av dessa värden till uppväxande generationer. 

Utgångspunkten för programmet är att humanistisk och samhällsvetenskaplig kunskap bidrar till en fördjupad förståelse för samhällets föränderlighet och mångfald.

En sådan förståelse utgör ett oundgängligt samhälleligt värde. Den ger uppväxande generationer en djupare och mer mångsidig förståelse av sig själva och sina medmänniskor, av sin plats i historien och samhället.

Det demokratiska samhällets fundament

Humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv skapar en fördjupad förståelse för människan som social, historisk och politisk varelse. Språket, litteraturen och konsten kan under hela livet vara en väg till såväl självförståelse som till samhällelig förståelse och medmänsklighet. Humanistisk kunskap och konstnärliga perspektiv bidrar därför till det slags bildning och historiska medvetenhet som är nödvändig för att fatta kloka beslut. Historisk fördjupning och jämförande perspektiv skapar förståelse för vår historia och samtid, vilket krävs för att bygga ett samhälle präglat av hållbarhet, demokrati, medmänsklighet och social rättvisa.

Professorsprogrammets vilar därför på idén om humanistisk, samhällsvetenskaplig och konstnärlig utbildning och forskning som en del av det demokratiska samhällets fundament.

Samtidig ingår akademin och dess utbildnings- och forskningsmiljöer i ett större sammanhang av kunskapsaktörer som tillsammans bidrar till ett demokratiskt och kunskapsorienterat samhälle. Skolan är, likt andra välfärdsinstitutioner, en viktig arena för lärande, precis som kulturens, civilsamhällets och arbetslivets organisationer. Inom flera av dessa organisationer är den forskningsbaserade kunskapen ett självklart inslag. I många fall har denna kunskap vuxit fram i nära interaktion mellan forskning och praktik. Professorsprogrammet förväntas bidra till att forskningsbaserad kunskap når ut i ett brett grenverk av kunskapsaktörer, når en bred publik och gör avtryck i kultur-, skol- och övrig samhällsdebatt.

Moa Martinson och Tage Danielsson

Professurerna lånar namn från två starka företrädare för de värden som professurerna önskar värna och främja. I Moa Martinsons och Tage Danielssons respektive verk finns ett besjälat försvar för varje barns och ungdoms rätt till sitt språk och sin historia så som de bör förmedlas i den goda skolan, varje medborgares behov av lärande och bildning så som de bör förmedlas av universitetet, liksom varje konstnärs och författares plikt att ifrågasätta orättvisor och vedertagna sanningar.

Moa Martinson, med sin koppling till Norrköping, sitt folkbildande samhällsengagemang och sin förmåga att litterärt skildra dittills osedda sidor av samhället, är en stark och god symbol för de värden som genomsyrar professorsprogrammet. Tage Danielsson, med koppling till Linköping, är likaledes en stark symbol för dessa värden genom sin mångsidiga verksamhet som konstnär, folkbildare, komiker och civilisationskritiker. 

Martinsons och Danielssons efterlevande har samtyckt till inrättande av de bägge professurerna.  Att professurerna är namngivna efter Martinson och Danielsson innebär emellertid inte att LiU vare sig efterlyser eller prioriterar sökande vars verksamhet har direkta samband med eller efterliknar Martinsons eller Danielssons verk. 

Nominering, tillsättning och bedömning

Tillsättningen av professurerna sker genom ett nomineringsförfarande där i första hand forskningsmiljöer inom Institutionen för kultur och samhälle kan föreslå kandidater till professurerna. 

I urvalet av de nominerade tillämpas tydliga bedömningskriterier. Vikt läggs främst vid de nominerades meriter, men också vid insatser i kunskapsförmedling och samhällsdebatt, förutsättningar att främja verksamheter vid IKOS och tydlig relevans för skolans, bildningens, folkbildningens eller kunskapsförmedlingens praktik och teori samt att att länka samman verksamheten vid IKOS med det omgivande samhället.

Tidigare innehavare

Klicka på pilen för att läsa mer:

Keti Chukhrov

Gästprofessor i Tage Danielssons namn 2023-2024

Keti Chukhrov är kulturteoretiker med intressen som sträcker sig över områden som filosofi, politik, medieteori och konst. Hon intresserar sig framförallt för performativitetens filosofi, för icke-begärsdriven ekonomi inom ramen för en socialistisk epistemologi och för konstens roll i en globaliserad samtid.

Utöver det är hon även författare och konstnär, verksam som poet, filmare och dramatiker. Hennes forskning grundar sig i det egna dramatiska skrivandet och ett nära samarbete med konstnärsscenen. Konsten, framför allt poesin, gestaltar samhällets omvandlingar och turbulens efter det sovjetiska imperiets sönderfall.

Under sin tid som gästprofessor fokuserade Keti Chukhrov bland annat på sin pågående forskning, organiserade workshops och föreläsningar.

Porträttbild på en kvinna som står vid ett fönster och tittar in i kameran.
Keti Chukhrov, gästprofessor i Tage Danielssons namn.Charlotte Perhammar

Ola Larsmo

Innehavare av Moa Martinson-professuren, 2023-2024

Ola Larsmo är författare och litteraturkritiker. Debuterade gjorde han 1983, med kortromanen Vindmakaren. Sedan dess har han skrivit romaner, noveller och essäer. Verken belyser ofta svensk historia, och specifikt den svenska rasismens och antisemitismens historia.

Han har skrivit historiska romaner med dokumentära inslag, bland annat Swede Hollow (2016) och Översten (2020) som handlar om utvandringen till Amerika under sent 1800- och tidigt 1900-tal.

Frågor om skrivande, den historiska romanen som litterär form och historieförfalskning var  fokus för Ola Larsmo under tiden som gästprofessor. Hur kan romaner användas för att upptäcka oväntade sidor av historien? Och hur kan vi motverka historieförfalskning?  

Porträtt av Ola Larsmo mot en tegelvägg.
THOR BALKHED

Per Holmberg

Innehavare av Tage Danielsson-professuren, 2021-2022

Varför reste vikingarna runstenar? Hur kan vi förstå Rökstenen? Vilka grammatiska modeller kan vara till hjälp för både lärare och elever? De frågorna stod i fokus för Per Holmberg under hans tid gästprofessor.

Per Holmberg är professor i svenska språket vid Göteborgs universitet med ett stort intresse för hur språk används i olika situationer. Hans forskning har ett fokus på hur samtal och text fungerar i olika sociala sammanhang och har rört sig mellan många områden – från ungdomssamtal och matlagningsprogram i tv till elevtexter, platsannonser och runstenar. Holmberg har en bakgrund som högstadie- och gymnasielärare i svenska och religion - och det är från läraryrket han tar med sig inriktningen mot och intresset för språkbruk. Foto Magnus Johansson

Susanna Alakoski 

Innehavare av Moa Martinson-professuren, 2021-2023

Skrivande och sociala frågor var fokus för Susanna Alakoski som gästprofessor vid Institutionen för kultur och samhälle. Hon ägnade sig åt att stimulera och utveckla skrivandet inom forskning och undervisning.

Författaren Susanna Alakoski har skrivit flera romaner, barnböcker och dagboksessäer. Hon debuterade med boken Svinalängorna 2006, som belönades med Augustpriset och blev både film och pjäs. I sina verk skildrar hon kvinnohistoria, social utsatthet och fattigdom men också överlevnad, glädje och kärlek.

Alakoski är utbildad socionom, och har innan sin författardebut varit verksam som socialarbetare. Hon har ett starkt engagemang för både samhälleliga och socialpolitiska frågor.

Foto Magnus Johansson

Kontakt

Institutionen för kultur och samhälle