30 november 2021

Vetenskapsrådet ger Jens Birch, professor i materialvetenskap, 9,4 miljoner till forskning inom neutronteknik.

Forskning om neutronteknik på Linköpings universitet (LiU) har varit i fokus den senaste veckan. Den 23 november presenterade LiU nyheten om arbetet som pågår med ESS, världens mest kraftfulla forskningsanläggning för neutronstrålning utanför Lund. I det arbetet har Linköpings universitet fått en särskild roll att utveckla optik som ska användas i forskningsanläggningen.Jens Birch.Jens Birch. Foto Peter Holgersson

Den 23 november meddelade dessutom Vetenskapsrådet att Jens Birch, som koordinerar utvecklingen av neutronoptiken för ESS, får 9,4 miljoner kronor i projektbidrag för forskning om en ny neutronspridningsmetod som använder sig av magnetiska ytskikt.

– Det handlar om att utveckla en metod för att maximalt utnyttja data från neutronspridningsexperimenten i det framtida ESS, säger Jens Birch, professor i materialvetenskap vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM.

LiU är huvudsökande och projektet genomförs i samarbete med forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och ISIS Neutron and Muon Source i Oxfordshire, Storbritannien.

– Syftet är specifikt att, genom forskningssamarbete med ISIS, bygga ny kompetens som sedan ska komma till nytta inom forskningen som kommer att bedrivas vid ESS, säger Jens Birch.


Mer om forskningen

Forskning om nanomaterial

Senaste nytt från LiU

Kvinna föreläser

AI förändrar forskning och forskarutbildning

Artificiell intelligens, AI, har blivit ett stöd i forskning och forskarutbildning med verktyg som ständigt utvecklas. Den öppnar möjligheter men väcker också frågor om integritet, hur AI hanterar data och forskarens ansvar.

LiU startar hälsovetenskapligt basår

Med ett hälsovetenskapligt basår hoppas Linköpings universitet kunna sänka tröskeln att söka till vårdutbildningar, öka möjligheten att fullfölja fortsatta studier och bidra till rekrytering till bristyrken så som sjuksköterska.

Lina Lago tittar upp mot kameran.

Pandemin gjorde det omöjliga möjligt i skolan

Även om coronapandemin innebar stora utmaningar för skolbarn med bland annat autism och ADHD fanns det även positiva sidor. Många föräldrar märkte att skolan plötsligt gjorde anpassningar som förut ansetts omöjliga. Det visar en ny studie från LiU.