20 december 2023

Förra året gav professor Gerhard Andersson sig själv i nyårslöfte att regelbundet åka skateboard. Nu drar han igång en forskningsstudie för att undersöka vad som kan få oss att hålla det vi lovar vid tolvslaget.

Man åker skateboard i korridor. Här håller Gerhard Andersson sitt nyårslöfte. Jonas Roslund

Det står två brädor lutade mot väggen på Gerhard Anderssons kontor vid avdelningen för psykologi på Linköpings universitet.

–Mitt löfte förra året var att åka rullbräda och det har jag gjort, så det kommer att bli nästa nyårslöfte också: att fortsätta åka minst en gång i veckan, ibland två eller tre, ler han.

Fyra metoder testas

Men det finns ju nyårslöften som är svårare att hålla. Som att sluta röka till exempel eller låta bli att äta en massa onyttiga saker. I en tidigare studie vid Linköpings universitet med 1000 deltagare visade det sig att ungefär hälften som lovat att sluta med något lyckades hålla fast vid det efter ett år.
Professor Gerhard Andersson på sitt kontor. När det gäller nyårslöften om att börja göra något – att träna till exempel – var resultatet lite bättre. Runt 60 procent klarade det.

Men vad gör egentligen att man klarar att hålla det man lovar? Finns det sätt att stärka vår vacklande beslutsamhet? Det ska Gerhard Andersson nu undersöka tillsammans med kollegor på Stockholms och Uppsalas universitet. I en ny studie hoppas man få ihop 2000 deltagare, där fyra grupper ska få pröva varsin metod.

Nyårslöften skulle kunna ha lika stor betydelse som att gå ett behandlingsprogram. 

Några kommer att få hjälp att bryta ner sitt löfte i delmål, andra kommer att få värdera löftet utifrån hur genomförbart det är och en tredje grupp får ta stöd av en kompis eller närstående. Slutligen finns en kontrollgrupp som bara rätt och slätt avger sitt löfte och inget mer.

Det är långt ifrån självklart vad kommer att funka. Medan en person kan bli peppad av att få komma ut och springa med kompisen kanske en annan bara tycker det är jobbigt att kompisen är så sportig.

Livsomvälvande beslut

Den här studien är visserligen mer lättsam än många andra han gjort, men Gerhard Andersson tycker ändå frågan är intressant. Nyårslöften kan ju vara mer avgränsade, som att sluta äta godis, men de kan också vara livsomvälvande. De är dessutom knutna till en specifik tidpunkt som många upplever passar för en nystart.

–Nyårslöften skulle kunna ha lika stor betydelse som att gå ett behandlingsprogram eller liknande. Det gör att det inte bara är på kul, säger han.

Själv är han nöjd med att ha klarat sitt eget löfte, eftersom skateboardåkandet hjälper honom med återhämtningen.

–Då kan jag inte tänka på om jag får forskningsanslag eller om en vetenskaplig artikel kanske refuseras eller på det är en massa tentor som ska rättas. Det försvinner ju bort, för om du inte fokuserar på här och nu, då kan du bryta ett ben.

Mer om studien Mitt nyårslöfte

Mer forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.

ung man tar paus i löpningen.

Fysisk form i tonåren kopplat till åderförfettning i medelåldern

Män som var i god fysisk form som unga hade lägre risk för åderförfettning nära 40 år senare, enligt en studie ledd av LiU-forskare. Fynden pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.

Med kunskap att ge den rätta bilden av folkhögskolan

Som enda lärosäte i Sverige examinerar LiU folkhögskollärare. Cecilia Lindholm tog sin examen genom uppdragsutbildningarna FUD och hon tror att möjligheten att ta examen är viktig för att stärka folkhögskolan som utbildningsform.