Inför 2017 inleddes forskningsprojektet Mitt nyårslöfte, där svenskars inställning till, och användning av nyårslöften, granskas närmare. Projektet drivs av Stockholms och Linköping universitet, och inom kort ska resultaten av undersökningen analyseras närmare. Drygt 1000 personer har deltagit i den webb-baserade studien.
- Deltagarna har delats in i tre grupper. Grupp ett har under året fått mycket stöd i att hålla löftet, bland annat med påminnelser, tips och råd, grupp två har fått mindre stöd och grupp tre har inte fått något stöd alls. Vi vill se hur många som fortfarande håller fast vid sina nyårslöften ett år senare, säger Gerhard Andersson, professor i psykologi vid Linköpings universitet.
Den som anmälde sitt intresse inför årsskiftet 2016/2017 har under året fått fylla i ett par kortare enkäter som handlar om hur det går med nyårslöftet, och har kontinuerligt kunna följa hur det går baserat på sina uppskattade resultat. Vilken grupp man placerats i har skett via lottning. Det man redan nu kan se är att majoriteten av deltagarna, omkring 70 procent, hade nyårslöften som gällde hälsa, och efter det nyårslöften som handlade om att förbättra sig själv.
- Vilka löften vi har, och hur vi värderar hälsa, är kulturellt betingat. Det grundar sig bland annat i vår föreställning kring vad som är en bra människa, och vi matas med information om hur vi ska ta hand om vår hälsa för att få ett bra liv. Det kan också handla om en rädsla för åldrande.
Av alla de människor som avger ett nyårslöfte så är det långt ifrån alla som lyckas att fullfölja det. Men det finns några knep man kan använda sig av för att öka chansen.
- Framförallt är det viktigt att man låter andra människor ta del av sitt löfte för då blir det svårare att bryta det. Man kan också komma överens med någon annan om att till exempel börja träna, och se till att komma ihåg att belöna sig själv när man klarat av att hålla sitt löfte. Med vissa beteenden, till exempel problembeteenden, kan man behöva ta sats ett antal gånger innan man faktiskt lyckas åstadkomma en förändring, det är en fråga om timing, man måste känna sig redo, och eventuellt krävs det ett miljöombyte för att kunna genomföra det.
Gerhard Andersson tipsar också om att låta sin förändring ske gradvis.
- Man kan börja i liten skala. Istället för att direkt gå på och springa milen, kan man till exempel börja ta trapporna istället för hiss, säger han.
I Sverige avger var åttonde man och var femte kvinna ett nyårslöfte. Det är dock inte bara inför det nya året som människan bestämmer sig för att genomföra stora förändringar.
- Löften och beslut om att göra något av sitt liv är en stor drivkraft hos oss människor. Det finns säkert höstlöften också, men det pratas det inte lika mycket om, säger Gerhard Andersson.
Läs mer om studien här: http://mittnyarslofte.se/
