25 november 2021

Fyra forskare vid Linköpings universitet har kommit med på den globala listan över de mest citerade forskarna i världen. Resultatet presenteras av företaget Clarivate som varje år lyfter fram forskare med stort inflytande.

Emil Björnsson.
Emil Björnson, biträdande professor vid institutionen för systemteknik (ISY) vid Linköpings universitet, är en av dem som står med på årets lista över de mest citerade forskarna i världen. På bilden håller han en mobil-basstation från Ericsson som bygger på tekniken "Massive MIMO" som var i fokus i artikeln som toppar hans citatlista. 

Fyra av 6 602

Återigen har Clarivate sammanställt sin lista ”Highly Cited Researchers List” med de forskare som anses ha nått ut bäst i vetenskapliga tidskrifter. Resultatet som presenteras som en lång lista ses som ett mått på forskarnas inflytande inom sitt respektive specialistområde. I grunden handlar det om hur många gånger forskarnas vetenskapliga artiklar har citerats i andra vetenskapliga publikationer under det senaste decenniet. På listan för 2021 finns 6 602 forskare från olika delar av världen med. Av dem finns 49 i Sverige och fyra av dessa finns vid Linköpings Universitet.

En av dem är Emil Björnson, biträdande professor vid institutionen för systemteknik (ISY), som forskar om trådlös kommunikation. Årets placering innebär att han gör sin ”premiär” på topplistan.

— Det känns kul och blir ett steg i karriären. Det visar att man på något vis har visat vägen inom ett forskningsområde. När jag disputerade för tio år sedan var det här den viktigaste artikeldatabasen som alla tittade i.

Slå hål på myter

Emil Björnson har 245 olika publikationer listade i databasen och dessa har blivit citerad totalt 7 950 gånger. I topp ligger en artikel som publicerades 2016 där han tillsammans med två kollegor vill slå hål på tio myter om MIMO-system (multiple input multiple output), det vill säga den teknik som används för att öka hastigheterna vid trådlös dataöverföring och som har lagt grunden för 5G-nätet.

— För fem, sex år sedan var många skeptiska till MIMO. En del forskare trodde att tekniken inte var riktigt redo att förverkligas och andra trodde inte på tekniken alls. Tanken var först att artikeln snarare skulle bli en form av debattinlaga om de missuppfattningar som fanns och att ämnet skulle intressera folk, och helst få dem att tro på tekniken. I stället blev det en av de mest citerade artiklarna och andra har pushat vårt innehåll både inom universitetsvärlden och mot industrin, säger Emil Björnson.

Han är huvudförfattare till artikeln, men har skrivit den tillsammans med kollegan Erik G Larsson, professor vid ISY, som för fjärde gången får en plats på listan.

— Det är otroligt roligt naturligtvis, det är ett erkännande av det genomslag som vår forskning fått. Att vår forskning citeras betyder att många följer, inspireras av, och bygger vidare på den. Det är naturligtvis en viktig bekräftelse på att det vi gör ligger i framkant och är relevant.

Artikeln är även skriven av den amerikanska forskaren Thomas L Marzetta som också finns med på listan.

Tips för genomslag

Att få genomslag för sin forskning kan ha stor betydelse för både enskilda forskare och lärosäten. Det kan öka möjligheten att få forskningsanslag och stärker lärosätenas anseende. Därför är det viktigt för forskare att kommunicera ut sin forskning, enligt Emil Björnson.

— Det handlar både om att ha visionära idéer och ibland tur att komma med artiklar vid rätt tidpunkt. Det är bra att man tränar på att skriva på ett åtkomligt sätt så att många förstår och blir intresserade av ämnet, säger Emil Björnson.

Ytterligare en LiU-forskare på listan är Gerhard Andersson, professor vid avdelningen för psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Det är sjunde året som han blir en av de mest citerade forskarna i världen.

— Det är jag förstås stolt över, och jag är tacksam för de medarbetare jag har både i Sverige och internationellt. Särskilt roligt är det eftersom det är få från Sverige som är med på listan, framför allt inom mitt område psykologi och psykiatri.

Internetbehandling

Gerhard Andersson har citerats nästan 30 000 gånger och har över 750 publikationer. Mest citerad är en artikel från 2009 som handlar om internetbaserad psykologbehandling, något som Gerhard Andersson och hans forskarkollegor var tidigt ute med att införa för 22 år sedan.

— Sedan dess har även annan internetbaserad behandling införts, inte minst i Östergötland där det ges inom sömn och depression bland annat.

Nyligen infördes internetbehandling även för tinnitusbehandling, som är ett av Gerhard Anderssons specialistområden.

— Det här med internetbehandlingar har expanderat enormt. Att det arbete vi har gjort uppmärksammas visar att forskning gör skillnad. Sverige är litet land så det är förstås bra att vi syns i dessa sammanhang.

Organiska solceller

Den fjärde forskaren vid LiU som tagit plats på listan är Feng Gao som har citerats 18 730 gånger från sammanlagt 212 publikationer. Den mest citerade artikeln handlar om organiska solceller.

På årets lista finns även 24 Nobelpristagare med inklusive fem som tillkännagavs under 2021.

USA är det land som toppar listan med totalt ett 70-tal länder/regioner. Kina ligger på andra plats och har nästan fördubblat sin andel av högt citerade forskare på fyra år. På tredje plats ligger Storbritannien. Sverige finns på 19:e plats.

Som underlag till listan har Clarivate använt databasen Web of Science och utgått från 21 olika vetenskapliga fält samt haft en kategori för tvärvetenskap. På Clarivates webbplats kan man själv söka bland de 6602 forskare som finns med på listan.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Universitetslektor Jonathan Josefsson mot en grå himmel.

Ojämlika villkor för unga vid FN:s klimatmöten

Unga kan idag få delta vid FN:s stora klimatmöten. Men ojämlika villkor och byråkrati gör det omöjligt för många, visar en studie gjord vid Linköpings universitet.

Forskare framför ett träd i en skog

LiU-forskare undersöker hållbar skogsförvaltning i Amazonas

Kan klimatåtgärder gå hand i hand med lokalbefolkningens behov i Amazonas? En forskargrupp från Linköpings universitet undersöker den frågan genom tvärvetenskaplig forskning i samarbete med samhällen i Mamirauá-reservatet i Brasilien.

Forskare undersöker vid en arkeologisk utgrävning.

Uråldriga frön ger ledtrådar om förändrat klimat

Spår som dolts i jorden i över 5 000 år har mycket att berätta. De ger ledtrådar om hur människor och maten de odlade påverkades när klimatet förändrades - kunskap som kan hjälpa oss att anpassa oss till förändringar nu och i framtiden.