Kanske är gränsen redan passerad.
Tipping points. Hotearth.
Med all rätt står klimatförändringarna högst upp på dagordningen. Men parallellt pågår en annan process.
- Vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter. Den har pågått länge, men accelererar i en oroväckande takt. Det kommer också att förändra villkoren för all global existens. Ändå diskuteras detta i princip inte alls.
Rebecka Le Moine, 28, tillhör de generationer som kommer att få uppleva en annan världsordning.
Hon vägrar.
Hon satsar på att förändra världen.
- Jag tänker ge allt. Misslyckas det, har jag gjort det jag kunnat. Då kommer jag i alla fall inte ta på mig det som ett personligt misslyckande.
Inspirerar till handling
Alltså pepp.
Rebecka Le Moine har de senaste åren rest land och rike runt för att föreläsa. Vid det här laget har upp mot tusen människor lyssnat, stärkts med kunskap och argument, inspirerats till handling.
- I grunden handlar det om förhållningssätt. Vi har tagit oss makten att överutnyttja jordens resurser på bekostnad av den biologiska mångfalden, säger hon. Det är, kort sagt, en fråga om moral. Vilka förser sig? Vilka berövas sina livsvillkor? Varför låter vi ekonomiskt tänkande gå före det ekologiska?
- Det här måste vi våga prata om, även när det blir obekvämt. Och vi måste få människor med oss.
- Men enbart kunskap räcker inte. Det är den känslomässiga upplevelsen av naturen som får oss att känna samhörighet, att vilja ta ansvar.
Det är därför som hon bloggar och har börjat med poetry slam.
Någon som stör ordningen
Foto Gunilla PravitzMotstånd tillhör vardagen för Rebecka Le Moine. Särskilt när det handlar om hennes hjärtefråga; det industriella skogsbruket och den hotade biodiversiteten.
- Det är frustrerande när min professionella kunskap som bevarandebiolog inte blir respekterad. När jag får höra att jag borde lära mig något om äganderätt. När jag blir kallad grönsakskommunist.
- Jag ses ibland bara som någon som sätter käppar i hjulet och petar i folks känslomässigt inre.
Någon som stör ordningen och ifrågasätter business as usual.
FN:s dag för mångfalden
Rebecka Le Moine fick 2017 utmärkelsen som Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden WWF.
Med motiveringen att hon lyckats med konststycket att göra biologisk mångfald intressant för alla och för att hon brinner för att skydda allt, från det myllrande livet i skogen ner till minsta mossa till karismatiska djur som tigrar.
Och det var Rebecka Le Moine som såg till att FN:s årliga internationella dag för biologisk mångfald också blev en svensk angelägenhet från 2017. Innan dess hade ingen tagit någon större notis om den.
- Det tyckte jag att man borde. Hotet mot den biologiska mångfalden är reellt. Tar vi inte hänsyn till det, får det konsekvenser som är svårt att ens överblicka.
I år skrevs 2760 svenska artiklar om biologisk mångfald fram till juni, toppnotering hittills. Mångfaldsdagen hade gått hela vägen från eldsjälar som verkat lokalt till regering och kungahus.
Årets alumn 2018
Nu har Linköpings universitet utsett henne till Årets alumn 2018.
”Rebecka Le Moine, biolog och föreläsare, har gjort viktiga insatser för att bevara biologisk mångfald och är en inspiratör inom området. Hon har med stort engagemang arbetat för att uppmärksamma den internationella FN-dagen för biologisk mångfald över hela Sverige och föreläst runtom i landet om varför den biologiska mångfalden är viktig och hur vi tillsammans kan arbeta för att bevara den” löd LiU:s motivering.
- Det är jätteroligt. För mig innebär det ännu en möjlighet att sprida kunskap. Vi får inte bli uppgivna, det finns så mycket vi kan göra, säger hon.
Sorg och ilska
Rebecka Le Moine poängterar nuet: det är hög tid. Och det är allvar.
Det är där deppet tar överhanden.
Som bevarandebiolog ser hon det så tydligt, ekologiska kedjor som bryts, biotoper som utarmas eller förstörs, livsvillkor som ställs på ända.
Förmågan att entusiasmera bryts mot sorg och ilska.
I fotspåren av sin morfar, lundaprofessorn Sven Björk och legendarisk som limnolog och vattenekolog, lärde sig Rebecka Le Moine att ifrågasätta och ta parti.
- Behövs verkligen just den här vägsträckningen? Behövs vägen över huvud taget? Varför får inte våtmarken som kommer att försvinna något värde i sammanhanget?
Riksdagen nästa
Vid sidan av kandidatstudierna till biolog på LiU började Rebecka Le Moine inventera skog runt Linköping och blev kort sagt förbannad över att se hur skogsbruket med sina kalhyggen slår ut biodiversiteten.
Typiskt för henne startade hon genast en skogsgrupp som lät tala om sig.
Men tiden efter examen blev inte precis som tänkt.
- Jag fick ta alla möjliga jobb för att överleva. Till exempel som snöskottare och labbassistent, säger Rebecka Le Moine.
Hon återvände till LiU för en masterexamen inriktad mot bevarandebiologi. Jobbet som biologkonsult på Calluna i Linköping kommer hon att byta mot en färsk riksdagsplats för Miljöpartiet.
Indiens tigrar och masterarbete i Kambodja
Studierna ledde henne till Indiens tigrar.
- Jag fick ett tips om att WWF drev ett projekt kring utrotningshotade tigrar och bestämde mig för att åka till Indien för att göra mitt kandidatarbete där.
- Jag är nog lite väl impulsiv ibland, erkänner Rebecka Le Moine. Visum i all hast och nervös väntan på ett SIDA-stipendium.
Hon fick 25 000 kronor och for.
- Det är det bästa jag gjort. För mig symboliserar tigern biologisk mångfald. För att bevara tigern måste man bevara landskapet den lever i. Jag följde sedan den här röda tråden, gjorde även praktik i Indien.
Masterarbetet gjorde hon i Kambodja där de nu vill återintroducera tigern.
Men inget av det hade kunnat göras om inte det funnits en politisk vilja.
Putin grep in
- 2010 initierade Vladimir Putin ett internationellt bevarandeavtal mellan 13 länder, med målet att fördubbla antalet tigrar till 2022, säger Rebecka Le Moine.
Vladimir Putin!?
- Kanske för att tigern representerar styrka och makt? Det gör den i många sammanhang. Till exempel i Indien, där är den en nationalsymbol.
Hur som helst fick Rysslands president parterna att underteckna avtalet på en eftermiddag.
- Det visar att det kan gå snabbt att skydda biologisk mångfald på det politiska planet, säger Rebecka Le Moine.
Det vill säga om viljan finns.
Foto indisk tiger: Staffan Widstrand, WWF-Canon