Att på distans försöka hjälpa personer som känner sig ensamma, det kan ju först låta lite underligt. Men detta är något som har prövats långt före all isolering på grund av pandemin.
– Vår utgångspunkt är att beteendena och tankemönstren vid ensamhet liknar dem som man faktiskt har sett vid vissa psykiatriska tillstånd, där man framgångsrikt använder internetbaserad kognitiv beteendeterapi, säger Anton Käll som också är legitimerad psykolog.
Foto Anna NilsenHan ingår i en forskargrupp ledd av professor Gerhard Andersson, som har satt svensk forskning och Linköpings universitet på världskartan med internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT). Under drygt 20 år har Andersson tillsammans med studenter och medarbetare skapat metoder som hjälper personer att hantera bland annat sömnlöshet, tinnitus och hjärtsvikt.
Hur definierar man ensamhet?
– Rent krasst kan man säga att det är en signal som finns hos alla. Vi definierar det som en skillnad mellan den sociala situationen just nu, och hur man önskar att den ska vara. Ofta är det en tillfällig skillnad.
Anton Käll understryker att oönskad ensamhet inte är en diagnos eller nödvändigtvis någonting problematiskt. Men det kan bli en upplevelse som håller i sig över tid.
Personer som känner sig ensamma över längre tid verkar ha beteendemässiga och tankemässiga hinder som bidrar till att ensamheten håller i sig. De tenderar också att minnas misslyckanden i sociala situationer.
– Man blir mindre benägen att försöka bryta ensamheten, kanske är man rädd för att bli avvisad: ”Om jag berättar hur jag känner kommer jag inte att bli tagen på allvar, de här personerna gillar egentligen inte mig”. Den typen av negativt tankeinnehåll verkar vanligare i den här gruppen.
– Man drar sig undan och kämpar inte lika aktivt för att fylla på det här sociala behovet som finns.
Den negativa spiralen
Den internetbaserade behandlingen satsar på att identifiera en negativ spiral, att få patienten att förstå den och sedan bryta beteendet. Patienten får övningsuppgifter och regelbunden kontakt med behandlande psykoterapeut.– Man loggar in på en webbplattform och så har man skriftlig kontakt veckovis med sin behandlare via ett meddelandesystem.
Anton Käll säger att upplägget skulle ha varit ungefär likadant om patient och behandlare hade träffats på plats. Men eftersom allt är nedskrivet så blir uppgifterna väldigt tydliga. Patienten kan följa instruktionerna och gå tillbaka i informationen.
Patienten har makt och förmåga att påverka sin egen situation– Internetbehandling visar väldigt väl att patienten har makt och förmåga att påverka sin egen situation. Förändringspotentialen ligger mycket hos mig som patient, jag kan själv skapa förutsättningar för att må bättre.
Som färdig legitimerad psykolog inledde Anton Käll sina doktorandstudier 2017, delvis baserade på en pilotstudie med ett internetbaserat behandlingsprogram han varit med om att utforma under psykologutbildningen vid Linköpings universitet.
– I studien deltog 73 personer och det fanns tecken på att metoden hjälpte dem till bättre livskvalitet och en minskad känsla av ensamhet.
Minskning kvarstod
Resultaten följdes upp efter två år. Minskningen i ensamhet som noterats under studien kvarstod då för gruppen. Ungefär 40 procent uppvisade det som kallas kliniskt signifikant förbättring.– Det visar att resultaten av behandlingen höll i sig, vilket är viktigt. Men samtidigt är det många som inte känner sig signifikant förbättrade. Hur vi ska erbjuda hjälp till den breda gruppen?
Forskningen har sedan fortsatt med liknande projekt. Bland annat gjordes försök med interpersonell psykoterapi (IPT). Där utgår man från händelser som skett mellan patientens anhöriga och närstående. Exempelvis en skilsmässa eller att någon närstående har avlidit.
Trevande och konstigt i början. Men på sikt kan det ändå leda till värdefull social kontakt.
– Det skulle kunna vara vanliga orsaker till ensamhet. Men resultaten i studien visade att det var svårare att uppnå goda resultat med IPT än vad det var med KBT inom internetbaserad terapi för att behandla ensamhet.
Foto Anna NilsenHar du något tips till någon som känner sig ensam?
– I KBT är vi noga med att inte utvärdera hur det har gått baserat på hur mötet kändes i stunden. I sociala relationer kan det dröja innan man hittar saker man har gemensamt. Ofta får man tänka långsiktigt. Det kan kännas stelt, trevande och konstigt i början. Men på sikt kan det ändå leda till värdefull social kontakt.
Anton Käll har publicerat tre vetenskapliga artiklar i sitt ämne, och han planerar att doktorera under 2021. Sedan vill han fortsätta att forska om behandling av ensamhet.
– Det finns inte så mycket forskning kring detta, och väldigt lite som bygger på internetbaserad terapi. Det är intressant att vara med och lägga grunden till något som kan hjälpa många människor.
Fakta/ Anton Käll
Ålder: 28 år.
Aktuell med: Forskar om ensamhet.
Bäst med forskningen: Att det ger möjlighet att stilla sin vetgirighet på arbetstid.
Senast lästa bok: Let’s go (so we can get back) av Jeff Tweedy
