23 september 2020

Varje år dör omkring fyra miljoner människor i sjukdomar som orsakas av röken de andas in när de lagar mat över öppen eld. Det här är ett problem som Årets alumn Linnea Bergman vill lösa med sitt solcellssystem.

 

Video

 

Det är en solig sommardag när vi träffar Linnea Bergman på Solar Boras kontor i Collegium i Linköping Science Park. För bara tre år sedan var hon student på LiU:s civilingenjörsprogram Energi - Miljö – Management. Hon hade fått sommarjobb genom LiU Innovation och började planera sitt examensarbete.

– Min dröm var att jobba med solceller i Afrika och jag nämnde det för LiU-innovation. Den jag talade med blev tyst och sa: ”Har du pratat med din handledare?”

Årets alumn framför ett labbskåp,. Foto THOR BALKHED

Det visade sig att hennes handledare precis startat Solar Bora, ett företag som byggde solcellssystem för Afrika. Hon gjorde sitt examensarbete för dem, en undersökning av marknaderna i tre afrikanska länder. Ett och ett halvt år senare var hon vd.

Viktigast är att göra skillnad

Mycket av Linnea Bergmans arbete handlar om att utveckla företagets solcellssystem tekniskt och att hitta fungerande betalningsmodeller, men under intervjun återkommer hon till att hennes starkaste drivkraft inte är teknikintresse eller företagande.
– Jag är civilingenjör och jag tycker förstås om teknik, men för mig är det viktiga att göra skillnad.
Det är i subsahariska Afrika hon vill göra skillnad. Exakt när intresset för Afrika började minns hon inte. Redan efter gymnasiet planerade hon en längre resa, men den blev inte av. Två år in i utbildningen på LiU tog hon ett studieuppehåll och begav sig till Tanzania och Zanzibar på en volontärresa.
– Den stora saken med volontärresor är inte att man åker härifrån och hjälper dem där borta, utan att man åker härifrån, lär sig saker där och tar med det hem. 

I Tanzania undervisade hon i engelska i en by där det inte fanns tillgång till elektricitet.
– Byledningen talade ofta om att de ville ha el. De ville kunna ladda mobiler, alla har mobiler, men de har inte möjlighet att ladda dem. De ville ha belysning och i nästa steg ville man kunna laga mat.
Senare förstod hon att matlagning över öppen eld inte bara krävde tid och kraft, det har också mycket negativa hälsoeffekter.
– Varje år dör fyra miljoner människor i sjukdomar som orsakas av röken de andas in när de lagar mat över öppen eld. Det är fler än de som dör i malaria och aids tillsammans. Det här är ett jätteproblem som jag vill komma åt. 

Linnea Bergman testar induktionsplattor i Bamako i Mali.

Ska minska fattigdom

Ett annat problem hon hoppas kunna minska med deras produkt är fattigdom. Med Solar Boras system kan man, förutom att ladda mobilen och värma en induktionsplatta, även driva verktyg.
– Det finns redan flera ”solar home systems” på marknaden, med dem du kan ladda mobilen, lyssna på radio etcetera, men du kan inte använda elen till något produktivt. Det du får ut av dem är 12 volts likström, medan du av vårt system får 230 volt växelström, samma som i ett elnät.
Det ger användarna möjlighet att ha en symaskin, kylskåp eller frys så att de kan starta en microbusiness.
– På så sätt kan du tjäna pengar och ta dig ur fattigdom. Särskilt i Mali är fattigdom ett stort problem.
Solar Boras system finns i två olika modeller, en liten och en stor. Den lilla är tänkt för hushåll, medan den stora – vilken ser ut som ett kylskåp - är avsett för skolor, sjukhus och mindre industrier på platser där man helt saknar el eller har ett dåligt elnät.
– Just nu används vårt stora system på en internatskola för flickor i Kenya. De har ett elnät, men det är ständigt avbrott. Med vårt system driver de sin datasal, belysning och annat.

På Solar Boras kontor i Linköping Science Park. Foto Thor Balkhed

Linnea Bergman beskriver behovet av el som enormt i Afrika, men att många familjer är för fattiga för att själva köpa ett solcellssystem. För tillfället koncentrerar sig därför Solar Bora på de stora enheterna. Ett sätt att få ut dem till avlägsna byar är samarbeten. I Kenya är regionala myndigheter intresserade av att köpa deras system som ett alternativ till elnätet.

– Myndigheterna har konstaterat att det inte är möjligt för dem att bygga ut elnätet till alla, men de vill att alla ska ha tillgång till el och då har vi en lösning.

Ser ljust på framtiden

Även om det är komplicerat att hitta betalande kunder tror hon att det är möjligt och att nyckeln till framgång är att lyssna på lokalbefolkningen.
– Det är viktigt att vi förstår deras behov och att vi löser verkliga problem. Inte att vi kommer dit och säger vad vi tycker är rätt eller fel lösning.

Hon ser ljust på framtiden.

– Om tio-femton år ser jag att vi har etablerat oss i Kenya och Mali och att vi kunnat kopiera vår modell i andra länder. Behovet är stort på många platser.

Coronapandemin har påverkat Solar Boras planer för 2020. Linnea Bergman hade tänkt att tillbringa en stor del av året i Kenya och Mali. Istället har hon undersökt om det finns en marknad för deras system i Europa.
– Det finns en liten marknad för sommarstugor i Sverige. Vi har också tittat på Portugal. Nu för tiden, kanske för att prepperkulturen blivit populär, finns det många som vill vara självförsörjande.
Nyligen kom beskedet att Kenya har öppnat sina gränser och Linnea Bergman planerar att åka dit så snart som möjligt. Hon berättar att hon saknat att vara på plats och installera deras system.
– När vi är där nere blir det mycket bärande, kopplande och testande. Vi kan labba hur mycket som helst här hemma, med det är på plats man ser att det faktiskt fungerar. Det är där vi gör skillnad.

Linnea Bergman, reflekterad i en induktionsplatta. Foto Thor Balkhed

Läs mer om Årets alumner 2020

Mer om utmärkelsen Årets alumn

Senaste nytt från LiU

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.

Gymnasieelev i laboratorium.

Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

Vilket håller bäst under seglingen? En knop, eller en splits? Max Zetterström som går Seglargymnasiet i Motala fick chansen att ta reda på det i sitt gymnasiearbete – i LiU:s testlabb.