Rustad med tålamod mot gäckande coronavirus

Statsepidemiolog Anders Tegnell hamnade mitt i händelseutvecklingen när det nya coronaviruset började spridas över världen. Nu har han utsetts till Årets alumn 2020.

 

Det är till den här platsen han återvänder. Foto Anna Nilsen

Omgiven av beteshagar och öppna fält ligger den stora trädgården och de faluröda husen, där Anders Tegnell gärna sysselsätter sig med sådant som tömmer huvudet efter intensiva dagar på jobbet på Folkhälsomyndigheten. Som statsepidemiolog har han befunnit sig i händelsernas centrum ända sedan de första rapporterna kom om ett nytt coronavirus, sars-cov-2, i slutet av 2019.

– Varje ny infektionssjukdom har ju sina speciella sidor, men det här överraskar oss ovanligt ofta. Det uppför sig på andra sätt och har andra aspekter än vad man kunnat tro från början.

Ett exempel är att viruset sprids väldigt ojämnt.

– Vissa personer verkar inte sprida viruset alls. Medan i andra fall verkar hundratals personer ha blivit smittade av samma människa. Jag tror inte jag vet någon annan infektionssjukdom som är så extrem på det viset. Foto Anna Nilsen

Som statsepidemiolog har Anders Tegnell berättat om läget och svarat på frågor om både virusets spridning och Sveriges strategi för att hantera pandemin. I motiveringen till utnämningen till Årets alumn nämns att ”hans outtröttlighet, lugn och sakliga framtoning har ingett många svenskar trygghet i en orolig tid”.

– Jag har haft med mig sedan långt tillbaka att för att få genomslag i arbete med folkhälsa är kommunikation extremt viktigt. Det gäller att verkligen se till att det blir en kommunikation och inte bara ett flöde av information, utan att man verkligen kan lyssna in vad de man kommunicerar med behöver veta.

Under samtalet återkommer Anders Tegnell ofta till bredd, helhet och samarbete. Att kunna tänka brett är en av de egenskaper som han ser som sina styrkor i sitt jobb.

– Jag är van vid att tänka utanför boxen. Jag är rätt bra och snabb på att ta in kunskap från olika håll och se helheten: här fattas det något och här fattas det inte något.

Med ett skratt tillägger han:

– Tålamod är inte fel heller.

”Roligt med olika kulturer”

Intresset för internationella utbyten löper som en röd tråd genom Anders Tegnells liv. Kanske skulle han inte befinna sig där han är i dag om inte hans fars arbete fört familjen till Etiopien under Anders uppväxt. Han beskriver det som att tiden i en annan typ av miljö kan ha hjälpt honom att tänka lite bredare.

– Man kanske får lite andra ambitioner för framtiden när man bott utomlands på det viset. Just detta med internationellt arbete, att det är roligt med olika kulturer och att prova på olika saker. Foto Anna Nilsen

Valet att utbilda sig till läkare var något av en slump. Intresset för att arbeta internationellt hade vid det laget slagit rot, och läkaryrket verkade gångbart i många delar av världen och dessutom intressant. Efter studierna i Lund arbetade han på infektionskliniken i Linköping, där han bland annat deltagit i uppbyggnaden av sjukhusets högisoleringsenhet. Arbetet som infektionsläkare vid universitetssjukhuset ledde in honom mot forskning och forskarutbildningen vid universitetet. Tiden vid LiU minns han som väldigt spännande.

– Jag hade omväxlande arbete, och chansen att verkligen gräva ner mig i ett ämne och titta på det ur olika vinklar.

Från forskarutbildningen fick han med sig ett förhållningssätt, som han haft nytta av i sitt yrkesliv.

– Detta att värdera vetenskapliga studier och se dem mot varandra. Det är farligt att bara titta på någon enstaka studie, utan man måste hela tiden fundera på bredden. Just att få överblicken och se vart ett kunskapsområde sammantaget är på väg, det lärde jag mig då.

Samarbete för att möta utmaningar

Läkaryrkets bredd har gett honom spännande kontakter in i många andra områden. Genom åren har han arbetat på Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet, och på internationell nivå inom Världshälsoorganisationen WHO och EU-kommissionen. Att arbeta internationellt med folkhälsa har gett honom insikt i hur olika en fråga kan hanteras. Det finns inte enbart ett rätt sätt att göra något på. Det är också just samarbete över nationsgränserna som han ser som det kanske viktigaste verktyget för att hantera både nutidens och framtidens utmaningar.

– Den här pandemin har visat mer än någonsin tidigare hur extremt viktigt det är att vi kan jobba tillsammans mellan olika länder, lära av varandra och utvecklas tillsammans. Det är något som jag skulle vilja komma tillbaka till och jobba mer med igen, detta att utveckla våra internationella samarbeten vidare.

Utmaningen där handlar om att förstå hur lika, och samtidigt olika, vi människor är. Vad kan man ta med sig från Sverige och få att fungera i andra länder, och vad kommer inte fungera? Och vilka idéer från andra länder skulle kunna fungera att ta hem till Sverige?

– Det handlar mycket om de djupare delarna av kommunikation och kultur som är svåra att få grepp om, men som är väldigt spännande när man lyckas.

Vad hoppas då Anders Tegnell ha gjort för avtryck när han en dag lämnar yrkeslivet bakom sig?

– I Sverige är vi väldigt duktiga på olika delar av folkhälsa, men vi behöver se folkhälsa som ett område där vi behöver ha en massa olika professioner och många olika verksamheter som måste jobba tillsammans för att förbättra för befolkningen som helhet. Det skulle vara väldigt roligt om vi kunde ta något steg åt det hållet och om folkhälsa kunde komma lite mer på kartan här i Sverige.

Foto Anna Nilsen

Mer om Årets alumn
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll