22 mars 2023

Genom svensk registerdata har forskare kunnat beräkna samhällskostnaden för den sällsynta och obotliga hjärt- och lungsjukdomen Pulmonell Arteriell Hypertension (PAH). Studien visar att PAH har en hög kostnad för samhället redan flera år innan diagnos ställs.

Människor som går över ett övergångsställe.
Med uppgifter från svensk registerdata har forskargruppen kunnat sammanställa och beräkna PAH:s samhällskostnader bestående av vårdkostnader och sjukskrivningar.  Fotograf: Jacek Dylag, Unsplash.
Ett forskarsamarbete mellan Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Linköpings universitet och Lunds universitet har publicerat en studie om samhällskostnader för sjukdomen Pulmonell Arteriell Hypertension (PAH). Runt 50-70 svenskar får diagnosen varje år och cirka 50 procent avlider inom fem år efter diagnos. PAH drabbar både män och kvinnor oavsett ålder och utgörs av att lungornas blodkärl blir för trånga, vilket leder till högt blodtryck och på sikt skada på hjärtat. Sjukdomen kan inte botas men medicin för att bromsa utvecklingen och förbättra livskvalitén finns.

Med uppgifter från svensk registerdata har forskargruppen kunnat sammanställa och beräkna PAH:s samhällskostnader bestående av vårdkostnader och sjukskrivningar. De har på så sätt fått en bred bild av samhällskostnaderna relaterade till sjukdomen.

Hannes Runheim.Hannes Runheim. – Den svenska registerdatan är unik i sammanhanget. Den gör att vi får bättre underlag än tidigare studier för att inte bara beräkna PAH:s vårdkostnader, utan få en bredare förståelse för vad denna sjukdom kostar samhället, säger Hannes Runheim, doktorand och en av forskarna bakom studien.

Att samhällskostnaden för sjukdomen skulle visa sig vara hög jämfört med kontrollgruppen var väntat. Det forskarna dock även kunnat se är att dessa ökade kostnader för samhället börjar synas flera år innan diagnosen ställs. I studien har forskarna analyserat kostnader från fem år före till fem år efter diagnos.

– Även om PAH är en sällsynt sjukdom innebär den höga dödligheten och höga samhällskostnaden att det behöver utvecklas strategier för att kunna ställa diagnoser tidigare och ge mer effektiv behandling, menar Hannes Runheim.

Läs studien: ”Societal costs associated with pulmonary arterial hypertension: A study utilizing linked national registries” Runheim H, Kjellström B, Beaudet A, Ivarsson B, Husberg M, Pillai N, Levin L-Å, Bernfort L. 2023. Pulmonary Circulation.

Kontakta forskare bakom studien

Mer forskning vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT)

Senaste nytt från LiU

Röd blodkropp.

Exjobb där AI-metod fastställer dödstidpunkt prisas

Jenny Arpes examensarbete vid LiU visar en ny metod för att fastställa dödstidpunkt med hjälp av AI. För det tilldelas hon nu ”Examenspris civilingenjör till Christopher Polhems minne”.

LiU AI-säkrar utbildningarna

Linköpings universitet inför en ny handlingsplan för att AI-säkra utbildningar. "Det är vårt ansvar att se till att våra utbildningar håller hög kvalitet och är relevanta även i en AI-driven framtid", säger prorektor Karin Axelsson.

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.