22 mars 2023

Genom svensk registerdata har forskare kunnat beräkna samhällskostnaden för den sällsynta och obotliga hjärt- och lungsjukdomen Pulmonell Arteriell Hypertension (PAH). Studien visar att PAH har en hög kostnad för samhället redan flera år innan diagnos ställs.

Människor som går över ett övergångsställe. Fotograf: Jacek Dylag, Unsplash.
Med uppgifter från svensk registerdata har forskargruppen kunnat sammanställa och beräkna PAH:s samhällskostnader bestående av vårdkostnader och sjukskrivningar. 
Ett forskarsamarbete mellan Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Linköpings universitet och Lunds universitet har publicerat en studie om samhällskostnader för sjukdomen Pulmonell Arteriell Hypertension (PAH). Runt 50-70 svenskar får diagnosen varje år och cirka 50 procent avlider inom fem år efter diagnos. PAH drabbar både män och kvinnor oavsett ålder och utgörs av att lungornas blodkärl blir för trånga, vilket leder till högt blodtryck och på sikt skada på hjärtat. Sjukdomen kan inte botas men medicin för att bromsa utvecklingen och förbättra livskvalitén finns.

Med uppgifter från svensk registerdata har forskargruppen kunnat sammanställa och beräkna PAH:s samhällskostnader bestående av vårdkostnader och sjukskrivningar. De har på så sätt fått en bred bild av samhällskostnaderna relaterade till sjukdomen.

Hannes Runheim.Hannes Runheim. – Den svenska registerdatan är unik i sammanhanget. Den gör att vi får bättre underlag än tidigare studier för att inte bara beräkna PAH:s vårdkostnader, utan få en bredare förståelse för vad denna sjukdom kostar samhället, säger Hannes Runheim, doktorand och en av forskarna bakom studien.

Att samhällskostnaden för sjukdomen skulle visa sig vara hög jämfört med kontrollgruppen var väntat. Det forskarna dock även kunnat se är att dessa ökade kostnader för samhället börjar synas flera år innan diagnosen ställs. I studien har forskarna analyserat kostnader från fem år före till fem år efter diagnos.

– Även om PAH är en sällsynt sjukdom innebär den höga dödligheten och höga samhällskostnaden att det behöver utvecklas strategier för att kunna ställa diagnoser tidigare och ge mer effektiv behandling, menar Hannes Runheim.

Läs studien: ”Societal costs associated with pulmonary arterial hypertension: A study utilizing linked national registries” Runheim H, Kjellström B, Beaudet A, Ivarsson B, Husberg M, Pillai N, Levin L-Å, Bernfort L. 2023. Pulmonary Circulation.

Kontakta forskare bakom studien

Mer forskning vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT)

Senaste nytt från LiU

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Några personer som befinner sig i ett rum.

ERC miljoner till två LiU forskare för framtidens energilösningar

LiU-forskarna Nara Kim och Catherine Aitchison, båda vid Laboratoriet för organisk elektronik, har i hård konkurrens tilldelats varsitt ERC Starting Grant på cirka 18 miljoner kronor över fem år.

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vård och utfall efter operation. Målet på lång sikt är att förbättra prognosen för patienter som opereras i Sverige.

Utbildningsnivå starkast kopplad till överlevnad efter höftfraktur

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det visar en studie från LiU på 58 000 personer.