22 september 2023

Cybersäkerhet blir allt viktigare, och med så kallad kvantkryptering ska känslig information kunna hållas helt säker – men den nya tekniken måste testas utanför labbmiljön. Därför deltar Linköpings universitet i ett projekt där framtidens säkra kommunikationsvägar ska studeras.

Blå laser i mörkt laboratorium.
Kvantkommunikation är en gren på kvantteknologiträdet där ett viktigt användningsområde är att förbättra cybersäkerheten. iStockphoto

– Vi kommer att kunna jobba med nya experiment för att utveckla helt nya former av säker kommunikation baserad på kvantteknologi, säger Guilherme B Xavier, forskare vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet.

Han leder ett av arbetspaketen i ett nybildat konsortium, som kallas National Quantum Communication Infrastructure in Sweden och förkortas NQCIS. Konsortiet samlar experter inom kvantkryptering och kvantkommunikation vid LiU, Chalmers, Stockholms universitet och KTH som också koordinerar projektet. Pengarna beviljades i början på året men det är först nyligen som alla parter har skrivit på konsortiumavtalet där LiU får cirka 18 miljoner kronor (av totalt 100 miljoner) över knappt tre år.

Testas utanför labbet

Huvudmålet är att visa hur utrustning för kvantkommunikation ska kunna användas i verkligheten.

Kvantkommunikation är en gren på kvantteknologiträdet där ett viktigt användningsområde är att förbättra cybersäkerheten. I teorin kan kvantkommunikation vara helt säker men i praktiken finns det fortfarande många osäkerheter.

Guilherme B Xavier.Guilherme B Xavier, universitetslektor och avdelningschef för avdelningen Informationskodning. Foto Magnus Johansson – Mycket forskning fokuserar just nu på att studera dessa problem och hur man ska lösa dem. Det är också viktigt att kunna visa att tekniken går att använda i den verkliga världen inte bara i labbet, säger Guilherme B Xavier.

Samverkan med industrin

Konsortiet kommer att bygga upp totalt fem noder, fyra i Stockholmsområdet och en i Linköping, där kvantkommunikation ska testas över långa avstånd. Något Guilherme B Xavier menar är avgörande för hans forskning:

– Den typen av infrastruktur är extremt dyr, både att köpa in och att underhålla. Därför är det endast möjligt genom finansieringen av så här stora projekt.

Utöver universiteten är också företagen Ericsson, Quantum Scopes, och Quertify delaktiga i projektet som är en del av en större EU-satsning. Finansieringen kommer från EU-kommissionen, Vinnova samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom Wallenberg Centre for Quantum Technology.

Liknande projekt genomförs i alla EU-länder och på lång sikt är förhoppningen att kunna koppla samman ländernas kvantkommunikationsnätverk till ett gemensamt.

Läs mer om projektet på nqcis.eu

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.