22 september 2023

Cybersäkerhet blir allt viktigare, och med så kallad kvantkryptering ska känslig information kunna hållas helt säker – men den nya tekniken måste testas utanför labbmiljön. Därför deltar Linköpings universitet i ett projekt där framtidens säkra kommunikationsvägar ska studeras.

Blå laser i mörkt laboratorium. Kvantkommunikation är en gren på kvantteknologiträdet där ett viktigt användningsområde är att förbättra cybersäkerheten. iStockphoto

– Vi kommer att kunna jobba med nya experiment för att utveckla helt nya former av säker kommunikation baserad på kvantteknologi, säger Guilherme B Xavier, forskare vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet.

Han leder ett av arbetspaketen i ett nybildat konsortium, som kallas National Quantum Communication Infrastructure in Sweden och förkortas NQCIS. Konsortiet samlar experter inom kvantkryptering och kvantkommunikation vid LiU, Chalmers, Stockholms universitet och KTH som också koordinerar projektet. Pengarna beviljades i början på året men det är först nyligen som alla parter har skrivit på konsortiumavtalet där LiU får cirka 18 miljoner kronor (av totalt 100 miljoner) över knappt tre år.

Testas utanför labbet

Huvudmålet är att visa hur utrustning för kvantkommunikation ska kunna användas i verkligheten.

Kvantkommunikation är en gren på kvantteknologiträdet där ett viktigt användningsområde är att förbättra cybersäkerheten. I teorin kan kvantkommunikation vara helt säker men i praktiken finns det fortfarande många osäkerheter.

Guilherme B Xavier.Guilherme B Xavier, universitetslektor och avdelningschef för avdelningen Informationskodning. Foto Magnus Johansson – Mycket forskning fokuserar just nu på att studera dessa problem och hur man ska lösa dem. Det är också viktigt att kunna visa att tekniken går att använda i den verkliga världen inte bara i labbet, säger Guilherme B Xavier.

Samverkan med industrin

Konsortiet kommer att bygga upp totalt fem noder, fyra i Stockholmsområdet och en i Linköping, där kvantkommunikation ska testas över långa avstånd. Något Guilherme B Xavier menar är avgörande för hans forskning:

– Den typen av infrastruktur är extremt dyr, både att köpa in och att underhålla. Därför är det endast möjligt genom finansieringen av så här stora projekt.

Utöver universiteten är också företagen Ericsson, Quantum Scopes, och Quertify delaktiga i projektet som är en del av en större EU-satsning. Finansieringen kommer från EU-kommissionen, Vinnova samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom Wallenberg Centre for Quantum Technology.

Liknande projekt genomförs i alla EU-länder och på lång sikt är förhoppningen att kunna koppla samman ländernas kvantkommunikationsnätverk till ett gemensamt.

Läs mer om projektet på nqcis.eu

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Unga vuxna arbetar med färgglada papper runt ett stort bord.

Användarna är med och designar appen

Unga med olika funktionsnedsättningar är medforskare i att designa ett digitalt verktyg som ska hjälpa dem att må bättre. För forskaren Ulrika Müssener är det självklart att fråga användarna vad de behöver och vill ha.

Stdenter grupparbetar

Lärarstudenter har skapat AI-kurser för Kenya

På landsbygden i Kenya råder det brist på både el, internet och utbildningsmöjligheter. Då kan nya verktyg vara en väg framåt. Studenter på Ämneslärarprogrammet har under hösten utvecklat kurser för yrkesutbildningar i Kenya med hjälp av AI.

Man håller fram guldfärgad platta (Urban Forsberg).

Han har en nyckel för att lösa halvledarbristen

Bristen på halvledarmaterial blir alltmer akut. Vid LiU bedrivs materialforskning i nära samarbete med industrin för att på sikt öka tillverkningstakten av halvledare i Europa.