22 september 2023

Cybersäkerhet blir allt viktigare, och med så kallad kvantkryptering ska känslig information kunna hållas helt säker – men den nya tekniken måste testas utanför labbmiljön. Därför deltar Linköpings universitet i ett projekt där framtidens säkra kommunikationsvägar ska studeras.

Blå laser i mörkt laboratorium. Fotograf: iStockphoto
Kvantkommunikation är en gren på kvantteknologiträdet där ett viktigt användningsområde är att förbättra cybersäkerheten.

– Vi kommer att kunna jobba med nya experiment för att utveckla helt nya former av säker kommunikation baserad på kvantteknologi, säger Guilherme B Xavier, forskare vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet.

Han leder ett av arbetspaketen i ett nybildat konsortium, som kallas National Quantum Communication Infrastructure in Sweden och förkortas NQCIS. Konsortiet samlar experter inom kvantkryptering och kvantkommunikation vid LiU, Chalmers, Stockholms universitet och KTH som också koordinerar projektet. Pengarna beviljades i början på året men det är först nyligen som alla parter har skrivit på konsortiumavtalet där LiU får cirka 18 miljoner kronor (av totalt 100 miljoner) över knappt tre år.

Testas utanför labbet

Huvudmålet är att visa hur utrustning för kvantkommunikation ska kunna användas i verkligheten.

Kvantkommunikation är en gren på kvantteknologiträdet där ett viktigt användningsområde är att förbättra cybersäkerheten. I teorin kan kvantkommunikation vara helt säker men i praktiken finns det fortfarande många osäkerheter.

Guilherme B Xavier.Guilherme B Xavier, universitetslektor och avdelningschef för avdelningen Informationskodning. Foto Magnus Johansson – Mycket forskning fokuserar just nu på att studera dessa problem och hur man ska lösa dem. Det är också viktigt att kunna visa att tekniken går att använda i den verkliga världen inte bara i labbet, säger Guilherme B Xavier.

Samverkan med industrin

Konsortiet kommer att bygga upp totalt fem noder, fyra i Stockholmsområdet och en i Linköping, där kvantkommunikation ska testas över långa avstånd. Något Guilherme B Xavier menar är avgörande för hans forskning:

– Den typen av infrastruktur är extremt dyr, både att köpa in och att underhålla. Därför är det endast möjligt genom finansieringen av så här stora projekt.

Utöver universiteten är också företagen Ericsson, Quantum Scopes, och Quertify delaktiga i projektet som är en del av en större EU-satsning. Finansieringen kommer från EU-kommissionen, Vinnova samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom Wallenberg Centre for Quantum Technology.

Liknande projekt genomförs i alla EU-länder och på lång sikt är förhoppningen att kunna koppla samman ländernas kvantkommunikationsnätverk till ett gemensamt.

Läs mer om projektet på nqcis.eu

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

En man sitter på en stol och läser en tidning.

Modiga Magnus har inget skägg

Med hårdrocken som ständig följeslagare går professor Magnus Dahlstedt sin egen väg i akademin. Han vurmar för att forskning ska delas, förstås och användas – kunskap har inget värde om den inte når ut.

Kvinna som sover med huvudet på en kudde

Nya insikter hjälpte personer återhämta sig från svår trötthet

För personer som återhämtat sig från diagnoser där långvarig trötthet är utmärkande verkar en ny förståelse för symtomen ha varit central för tillfrisknandet. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Gatuskylt som pekar mot sjukhus framför en hög byggnad.

Patientbeslut, hjärnstimulering och mindre antibiotika får stöd

För första gången har Linköpings universitets Jubileumsstiftelse utlyst medel till forskningsprojekt. Temat för utlysningen är ”Framtida kliv för bättre hälsa” och tre forskare får stöd för tvärvetenskapliga projekt inom medicin.