22 september 2023

Cybersäkerhet blir allt viktigare, och med så kallad kvantkryptering ska känslig information kunna hållas helt säker – men den nya tekniken måste testas utanför labbmiljön. Därför deltar Linköpings universitet i ett projekt där framtidens säkra kommunikationsvägar ska studeras.

Blå laser i mörkt laboratorium.
Kvantkommunikation är en gren på kvantteknologiträdet där ett viktigt användningsområde är att förbättra cybersäkerheten.

– Vi kommer att kunna jobba med nya experiment för att utveckla helt nya former av säker kommunikation baserad på kvantteknologi, säger Guilherme B Xavier, forskare vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet.

Han leder ett av arbetspaketen i ett nybildat konsortium, som kallas National Quantum Communication Infrastructure in Sweden och förkortas NQCIS. Konsortiet samlar experter inom kvantkryptering och kvantkommunikation vid LiU, Chalmers, Stockholms universitet och KTH som också koordinerar projektet. Pengarna beviljades i början på året men det är först nyligen som alla parter har skrivit på konsortiumavtalet där LiU får cirka 18 miljoner kronor (av totalt 100 miljoner) över knappt tre år.

Testas utanför labbet

Huvudmålet är att visa hur utrustning för kvantkommunikation ska kunna användas i verkligheten.

Kvantkommunikation är en gren på kvantteknologiträdet där ett viktigt användningsområde är att förbättra cybersäkerheten. I teorin kan kvantkommunikation vara helt säker men i praktiken finns det fortfarande många osäkerheter.

Guilherme B Xavier.Guilherme B Xavier, universitetslektor och avdelningschef för avdelningen Informationskodning. Foto Magnus Johansson – Mycket forskning fokuserar just nu på att studera dessa problem och hur man ska lösa dem. Det är också viktigt att kunna visa att tekniken går att använda i den verkliga världen inte bara i labbet, säger Guilherme B Xavier.

Samverkan med industrin

Konsortiet kommer att bygga upp totalt fem noder, fyra i Stockholmsområdet och en i Linköping, där kvantkommunikation ska testas över långa avstånd. Något Guilherme B Xavier menar är avgörande för hans forskning:

– Den typen av infrastruktur är extremt dyr, både att köpa in och att underhålla. Därför är det endast möjligt genom finansieringen av så här stora projekt.

Utöver universiteten är också företagen Ericsson, Quantum Scopes, och Quertify delaktiga i projektet som är en del av en större EU-satsning. Finansieringen kommer från EU-kommissionen, Vinnova samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom Wallenberg Centre for Quantum Technology.

Liknande projekt genomförs i alla EU-länder och på lång sikt är förhoppningen att kunna koppla samman ländernas kvantkommunikationsnätverk till ett gemensamt.

Läs mer om projektet på nqcis.eu

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Några personer som står i gräset.

Kriget slår hårt mot ukrainska barns hälsa

Barns tillgång till sjukvård i Ukraina har försämrats kraftigt sedan Ryssland invaderade landet i februari 2022. En studie av forskare från LiU, Karolinska institutet och Försvarshögskolan visar hur barns hälsa påverkas allvarligt av kriget.

Toomas Timpka.

Ingen koppling mellan covid-vaccin och minskat barnafödande

Vaccin mot covid-19 är inte orsaken bakom minskat barnafödande, visar en studie från LiU. Resultaten talar emot rykten om vaccinering och minskad fertilitet.

Studenter som möts och pratar runt ett fikabord.

Ukrainska forskare och studenter besökte LiU

Det ukrainska samhället måste upprätthållas under kriget. Andra länder i Europa kan bidra med kunskap och strukturer. LiU deltar i det svensk-ukrainska projektet STREAM-U, och tog nyligen emot en grupp forskare, tjänstemän och studenter.