27 september 2024

Linköpings universitet är det lärosäte som tillsammans med Malmö universitet ökar mest i anseende jämfört med förra året. Det visar Verians årliga anseendeindex för svenska lärosäten.

Fotograf: Peter Modin
Foto: Peter Modin

I undersökningsföretaget Verians (tidigare SIFO och Kantar Public) årliga anseendeindex för svenska lärosäten, utmärker sig Linköpings universitet, tillsammans med Malmö, som de två lärosäten som ökat mest i anseende sedan mätningen 2023.

Ett anseendeindex över 75 anses högt, enligt Verian. De fem lärosäten som ligger över 75 och toppar listan, ligger antingen kvar på samma index som förra året eller har sjunkit. Linköpings universitet får ett index på 74, en ökning med sex punkter jämfört med 2023. Malmö universitet ökar mest, med sju punkter från 37 till 44, medan Lund är det universitet som minskat mest, fem punkter.

Positivt år

Verian gör reflektionen att 2024 får ses som ett mer positivt år för anseendet hos samhällets aktörer än 2023. Betydlig fler myndigheter, företag och organisationer ökade än minskade i anseende parallellt med en mer positiv grundsyn kring samhällsutmaningar och hushållens vardag. Det samma gäller lärosätena där man ser fler upp- än nedgångar.

Anseendeindex Lärosäten 2024 är den 13:e årliga mätning av anseendet för svenska högskolor och universitet. Undersökningen baseras på svar från ett slumpmässigt urval personer, 18 – 79 år. Totalt gjordes 5 933 intervjuer under en månad i juli/augusti 2024.

Lärosäten i topp

  • Chalmers 89
  • Kungliga Tekniska högskolan 86
  • Uppsala universitet 83
  • Lunds universitet 83
  • Lunds tekniska högskola 78

Läs hela rapporten på Verians webbplats.


Senaste nytt från LiU

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En man som arbetar på en maskin i ett labb.

AI-boostad elektronisk näsa hittar äggstockscancer

Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer.