27 september 2024

Linköpings universitet är det lärosäte som tillsammans med Malmö universitet ökar mest i anseende jämfört med förra året. Det visar Verians årliga anseendeindex för svenska lärosäten.

Foto: Peter Modin Fotograf: Peter Modin

I undersökningsföretaget Verians (tidigare SIFO och Kantar Public) årliga anseendeindex för svenska lärosäten, utmärker sig Linköpings universitet, tillsammans med Malmö, som de två lärosäten som ökat mest i anseende sedan mätningen 2023.

Ett anseendeindex över 75 anses högt, enligt Verian. De fem lärosäten som ligger över 75 och toppar listan, ligger antingen kvar på samma index som förra året eller har sjunkit. Linköpings universitet får ett index på 74, en ökning med sex punkter jämfört med 2023. Malmö universitet ökar mest, med sju punkter från 37 till 44, medan Lund är det universitet som minskat mest, fem punkter.

Positivt år

Verian gör reflektionen att 2024 får ses som ett mer positivt år för anseendet hos samhällets aktörer än 2023. Betydlig fler myndigheter, företag och organisationer ökade än minskade i anseende parallellt med en mer positiv grundsyn kring samhällsutmaningar och hushållens vardag. Det samma gäller lärosätena där man ser fler upp- än nedgångar.

Anseendeindex Lärosäten 2024 är den 13:e årliga mätning av anseendet för svenska högskolor och universitet. Undersökningen baseras på svar från ett slumpmässigt urval personer, 18 – 79 år. Totalt gjordes 5 933 intervjuer under en månad i juli/augusti 2024.

Lärosäten i topp

  • Chalmers 89
  • Kungliga Tekniska högskolan 86
  • Uppsala universitet 83
  • Lunds universitet 83
  • Lunds tekniska högskola 78

Läs hela rapporten på Verians webbplats.


Senaste nytt från LiU

Forskare med blå plasthandskar vid mikroskop.

Nervceller av plast blir mer avancerade – och enklare

En artificiell nervcell gjord av ledande plast som kan ha avancerade funktioner liknande de hos en biologisk nervcell har utvecklats av forskare vid LiU. Resultaten banar väg för en ny typ av kroppsnära sensorteknik, medicinska implantat och robotik.

Porträtt av kvinna.

Gammal gröda upptäckt på Kanarieöarna tack vare arkeologiskt dna

Den allra första genetiska studien av arkeologiska linser avslöjar att Kanarieöarnas linser har en nära 2000 år lång historia. Linserna kan bli värdefulla för växtförädling i ljuset av pågående klimatförändringar.

Studiebesök om biogas på Gotland.

Biogaslösningar kräver flera tankar samtidigt

Det kan vara svårt för beslutsfattare att förstå och kunna väga in alla hållbarhetseffekter med biogassystem. En ny rapport lyfter fram 53 olika effekter, varav de allra flesta påverkar samhället positivt.