27 september 2024

Linköpings universitet är det lärosäte som tillsammans med Malmö universitet ökar mest i anseende jämfört med förra året. Det visar Verians årliga anseendeindex för svenska lärosäten.

Fotograf: Peter Modin
Foto: Peter Modin

I undersökningsföretaget Verians (tidigare SIFO och Kantar Public) årliga anseendeindex för svenska lärosäten, utmärker sig Linköpings universitet, tillsammans med Malmö, som de två lärosäten som ökat mest i anseende sedan mätningen 2023.

Ett anseendeindex över 75 anses högt, enligt Verian. De fem lärosäten som ligger över 75 och toppar listan, ligger antingen kvar på samma index som förra året eller har sjunkit. Linköpings universitet får ett index på 74, en ökning med sex punkter jämfört med 2023. Malmö universitet ökar mest, med sju punkter från 37 till 44, medan Lund är det universitet som minskat mest, fem punkter.

Positivt år

Verian gör reflektionen att 2024 får ses som ett mer positivt år för anseendet hos samhällets aktörer än 2023. Betydlig fler myndigheter, företag och organisationer ökade än minskade i anseende parallellt med en mer positiv grundsyn kring samhällsutmaningar och hushållens vardag. Det samma gäller lärosätena där man ser fler upp- än nedgångar.

Anseendeindex Lärosäten 2024 är den 13:e årliga mätning av anseendet för svenska högskolor och universitet. Undersökningen baseras på svar från ett slumpmässigt urval personer, 18 – 79 år. Totalt gjordes 5 933 intervjuer under en månad i juli/augusti 2024.

Lärosäten i topp

  • Chalmers 89
  • Kungliga Tekniska högskolan 86
  • Uppsala universitet 83
  • Lunds universitet 83
  • Lunds tekniska högskola 78

Läs hela rapporten på Verians webbplats.


Senaste nytt från LiU

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.

En kvinna står i snön framför ett batterilager.

Kampen om kraften – vem har rätt till vår el?

Vindkraftsparker reser sig som Eiffeltorn, serverhallar som slukar effekten i hela regioner och kommuner som känner sig som brickor i ett globalt spel. Tunga etableringar i Sverige skapar konflikter och frågan växer: vem har företräde till vår el?