27 september 2024

Linköpings universitet är det lärosäte som tillsammans med Malmö universitet ökar mest i anseende jämfört med förra året. Det visar Verians årliga anseendeindex för svenska lärosäten.

Fotograf: Peter Modin
Foto: Peter Modin

I undersökningsföretaget Verians (tidigare SIFO och Kantar Public) årliga anseendeindex för svenska lärosäten, utmärker sig Linköpings universitet, tillsammans med Malmö, som de två lärosäten som ökat mest i anseende sedan mätningen 2023.

Ett anseendeindex över 75 anses högt, enligt Verian. De fem lärosäten som ligger över 75 och toppar listan, ligger antingen kvar på samma index som förra året eller har sjunkit. Linköpings universitet får ett index på 74, en ökning med sex punkter jämfört med 2023. Malmö universitet ökar mest, med sju punkter från 37 till 44, medan Lund är det universitet som minskat mest, fem punkter.

Positivt år

Verian gör reflektionen att 2024 får ses som ett mer positivt år för anseendet hos samhällets aktörer än 2023. Betydlig fler myndigheter, företag och organisationer ökade än minskade i anseende parallellt med en mer positiv grundsyn kring samhällsutmaningar och hushållens vardag. Det samma gäller lärosätena där man ser fler upp- än nedgångar.

Anseendeindex Lärosäten 2024 är den 13:e årliga mätning av anseendet för svenska högskolor och universitet. Undersökningen baseras på svar från ett slumpmässigt urval personer, 18 – 79 år. Totalt gjordes 5 933 intervjuer under en månad i juli/augusti 2024.

Lärosäten i topp

  • Chalmers 89
  • Kungliga Tekniska högskolan 86
  • Uppsala universitet 83
  • Lunds universitet 83
  • Lunds tekniska högskola 78

Läs hela rapporten på Verians webbplats.


Senaste nytt från LiU

Rasmus Åhman, forskning inom perioperativ vård och utfall efter operation. Målet på lång sikt är att förbättra prognosen för patienter som opereras i Sverige.

Utbildningsnivå starkast kopplad till överlevnad efter höftfraktur

Utbildningsnivå är den socioekonomiska faktor som har starkast samband med överlevnadsgraden efter akut höftkirurgi. Det visar en studie från LiU på 58 000 personer.

En äldre man med hatt och glasögon.

Hur uppstår folkmord och brott mot mänskligheten?

Avhumanisering är drivkraften bakom flera av historiens värsta brott, menar professor David Livingstone Smith. Som gästprofessor i Tage Danielssons namn ska han undersöka när, hur och varför en människa kan se på en annan som mindre mänsklig.

En man och en kvinna som sitter på en soffa.

Globala förändringar blir lokala frågor i Strimman

Hur påverkar klimatförändringar, geopolitisk oro och desinformation människors vardag? Nya säsongen av Strimman samlar forskare, samhällsaktörer och allmänhet för samtal om hållbarhet i en föränderlig värld.