27 september 2024

Linköpings universitet är det lärosäte som tillsammans med Malmö universitet ökar mest i anseende jämfört med förra året. Det visar Verians årliga anseendeindex för svenska lärosäten.

Foto: Peter Modin Fotograf: Peter Modin

I undersökningsföretaget Verians (tidigare SIFO och Kantar Public) årliga anseendeindex för svenska lärosäten, utmärker sig Linköpings universitet, tillsammans med Malmö, som de två lärosäten som ökat mest i anseende sedan mätningen 2023.

Ett anseendeindex över 75 anses högt, enligt Verian. De fem lärosäten som ligger över 75 och toppar listan, ligger antingen kvar på samma index som förra året eller har sjunkit. Linköpings universitet får ett index på 74, en ökning med sex punkter jämfört med 2023. Malmö universitet ökar mest, med sju punkter från 37 till 44, medan Lund är det universitet som minskat mest, fem punkter.

Positivt år

Verian gör reflektionen att 2024 får ses som ett mer positivt år för anseendet hos samhällets aktörer än 2023. Betydlig fler myndigheter, företag och organisationer ökade än minskade i anseende parallellt med en mer positiv grundsyn kring samhällsutmaningar och hushållens vardag. Det samma gäller lärosätena där man ser fler upp- än nedgångar.

Anseendeindex Lärosäten 2024 är den 13:e årliga mätning av anseendet för svenska högskolor och universitet. Undersökningen baseras på svar från ett slumpmässigt urval personer, 18 – 79 år. Totalt gjordes 5 933 intervjuer under en månad i juli/augusti 2024.

Lärosäten i topp

  • Chalmers 89
  • Kungliga Tekniska högskolan 86
  • Uppsala universitet 83
  • Lunds universitet 83
  • Lunds tekniska högskola 78

Läs hela rapporten på Verians webbplats.


Senaste nytt från LiU

bild på manlig forskare.

LiU-forskare studerar svensk biogas på export

Nu är det tid för att satsa på export av svensk biogas. Men det är kanske främst kunskapsöverföring och förståelse för hela avfallssystemet som Sverige ska exportera

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,

Över 63 miljoner i forskningsbidrag från Formas

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor.

Haqqi Bahram, forskare vid REMESO.

Komplexa och bestående konsekvenser av statslöshet

En statslös person är inte medborgare i något land. Men fenomenet statslöshet rymmer så mycket mer än denna juridiska definition. I sin doktorsavhandling belyser Haqqi Bahram komplexiteten i att leva som statslös.