12 juni 2025

Nu är det tid för att satsa på export av svensk biogas. Men det är kanske främst kunskapsöverföring och förståelse för hela avfallssystemet som Sverige ska exportera.

bild på manlig forskare.
Olof Hjelm, professor. Fotograf: Ulrik SVedin

Det tror i alla fall Olof Hjelm, professor i industriell miljöteknik. Kunskapen om effektiv tillverkning av biogas, från detaljer i driften till systemet i samhället, är det som LiU-forskarna vill ta fram ett koncept runt. Tanken är att det ska kunna gå på export.

− Grundtanken är ett så kallat triple helix, där myndigheter, näringsliv och akademi kan jobba tillsammans för att uppnå något, och där akademien kan bidra med innovation, utveckling och kunskap, säger Olof Hjelm.

Våren 2025 blev det klart att Lagos i Nigeria − en av världens största städer med 17,5 miljoner invånare − satsar på att köpa 2 000 gasbussar från Scania. Staden har gjort studiebesök i Linköping och utrett möjligheterna att tillverka biogas av de enorma mängder organiskt avfall som i dagsläget läggs på deponi i Nigeria.

bild på manlig forskare.
"Kopplingen mellan äppleskrotten i soptunnan och biogasen i bussen är motiverande, säger Olof Hjelm, professor i industriell miljöteknik. Fotograf: Ulrik Svedin
Det organiska avfallet från Lagos beräknas till cirka 7 000 ton, dagligen. En omställning av kollektivtrafiken i staden skulle innebära att de kan utvinna biogas ur avfallet och få en direkt användning för gasen.

Vi är inte ensamma om att tillverka biogasen. Men vi är bra på det

− Rent pedagogiskt är det väldigt viktigt att visa hur avfallet kan göra nytta. Kopplingen mellan äppleskrotten i soptunnan och biogasen i bussen är motiverande. Det har Linköping kunnat visa under de år som man har haft biogasbussar, säger Olof Hjelm.

Varför inte exportera hela biogasfabriker?
− Det är förstås också möjligt. Vi är inte ensamma om att tillverka biogasen. Men vi är bra på det. De andra länderna kommer att behöva tekniska konsulter och driftingenjörer. Och här i Linköping kan vi visa upp hela systemet från gröna påsen till biogas. Eller från lantbruk till biogastillverkning. Och så biogödseln tillbaka till lantbruk, svara Olof Hjelm.

− Svenska lösningar kan bidra till att både öka effekten på de biogasanläggningar som redan har etablerats i andra delar av världen, och till att flera anläggningar byggs på platser där det verkligen behövs, tillägger han.

Många andra stora länder i världen kan dra nytta av biogastillverkning. Till exempel finns pågående forskning vid LiU där Hanna Zanatta och Wisdom Kanda studerar hur förutsättningarna ser ut i Brasilien – ett land med mycket stor potential men med försvinnande lite biogastillverkning.

Det finns bra förutsättningar i Europa

Men även om Nigeria just nu är ett aktuellt fall, så tror Olof Hjelm att Sverige också kan exportera biogaslösningar på mycket närmare håll.

− Det finns bra förutsättningar i Europa, där många länder nu funderar på hur man dels ska producera mera energi, dels hantera sitt avfall. Det kan finnas många fördelar med att satsa på länder i närheten, inte minst eftersom det blir lättare att resa dit. Exemplet Nigeria är bra. Där har ett stort bolag som Scania gått före, vilket ger en tyngd och stabilitet till biogasen.

Genom att studera tidigare erfarenheter från olika aktörer inom näringsliv, myndigheter och akademi hoppas Olof Hjelm på att kunna ta fram ett koncept för svensk export, i samverkan med andra aktörer.

Vilka är utmaningarna?
− En utmaning kan vara att man måste övertyga svenska offentliga aktörer och svenska bolag om att det kan finnas ett värde i att ett annat land kommer hit på studiebesök, men ändå väljer en aktör från ett annat land.
Det är våra kunskaper om effektiv produktion av gas och helhetssynen med insamling av avfall och förädling av gödseln efter gastillverkningen som kan göra oss till en vinnare, säger Olof Hjelm.

Vad hoppas du på med biogasen i framtiden?
− Biogastillverkning är en ganska enkel teknologi som sedan kan förädlas. Det viktigaste är att teknologin används. Den är ett bra sätt att hantera organiskt avfall och det följer med så många värden på köpet. Om det sedan är tyska, polska eller brasilianska företag som tar hem vinsten kan väl vara detsamma. Det vore synd om inte biogasen och vår kunskap om tillverkningen används i framtiden.

Fotnot:
Olof Hjelm deltar i seminarierna på
BSRC summer conference i Linköping
den 12-13 juni 2025

Kontakt

Läs fler nyheter om biogas

Organisation

Senaste nytt från LiU

Svartvit bild av en man på månen i rymddräkt

Hasselbladstiftelsen stödjer domfilm om månlandningarna

Visualiseringscenter C i Norrköping skapar en ny 3D-produktion i domformat som tar med publiken på en resa tillbaka till månlandningarna. Hasselbladstiftelsen ger anslag till filmen Once Upon the Moon.

Johan Niskanen, Ida Grundel och Kristina Trygg,

Över 63 miljoner i forskningsbidrag från Formas

Forskning om planering, återvinning och renovering inom byggsektorn får stora bidrag från det statliga forskningsrådet Formas. Sammanlagt får sju projekt dela på drygt 63 miljoner kronor.

Haqqi Bahram, forskare vid REMESO.

Komplexa och bestående konsekvenser av statslöshet

En statslös person är inte medborgare i något land. Men fenomenet statslöshet rymmer så mycket mer än denna juridiska definition. I sin doktorsavhandling belyser Haqqi Bahram komplexiteten i att leva som statslös.