28 februari 2023

Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det visar en studie från LiU gjord på en liten grupp människor. Forskarna kan se att gener kopplade till smak- och luktsinne och cellens energiomsättning är påverkade vid postcovid. Fynden kan på sikt bidra till nya diagnostiska verktyg för postcovid och liknande sjukdomstillstånd.

Forskare i labb.Forskarna har studerat blodprover från tio personer som haft kvarvarande postcovidsymtom och jämfört med andra grupper.. Foto Thor Balkhed Många yttre faktorer kan påverka vilka av cellens alla gener som används vid en viss tidpunkt. Att kroppen kan slå på och stänga av gener bidrar till vår förmåga att anpassa oss till olika förhållanden. Den här regleringen av genanvändning kallas epigenetik.

En av regleringsmekanismerna innebär att en liten kemisk grupp, en metylgrupp, sätts på och plockas bort från dna-strängen. Minskad metylering av en gen kan vara ett tecken på att den blir lättare för cellen att läsa av och använda, medan mycket metylering oftast innebär att genen inte används. Forskarna i Maria Lerms forskargrupp vid Linköpings universitet har tidigare sett att det går att utläsa på dna om personer har blivit exponerade för tuberkulosbakterien genom att titta på vissa epigenetiska förändringar.

Smak och lukt påverkade

I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Clinical Epigenetics, har forskare studerat blodprover från tio personer som haft kvarvarande postcovidsymtom i mer än 12 veckor. De vanligaste symtomen var en känsla av att inte få tillräckligt med luft, hjärtklappning, muskelsvaghet och förlust av lukt och smak.Kvinnlig forskare vid dator, sedd ovanifrån.Shumaila Sayyab har gjort analyserna av data för att hitta likheter och skillnader i det epigenetiska mönstret. Foto Thor Balkhed

Dessa jämfördes med två andra grupper: personer som haft covid-19 och tillfrisknat helt, och individer som inte haft covid-19 när proverna togs. Forskarna mätte metyleringsmönstret på 850 000 punkter i dna och använde sedan en algoritm som kan hitta likheter och skillnader i data. Det visade sig att de tre grupperna skilde sig åt och hade distinkta metyleringsprofiler. Därefter sökte forskarna fram vilka gener som skiljer sig åt i metyleringsmönster mellan grupperna.

– Vi hittar bland annat påverkan på signalvägar som styr smak och luktsinne. Det är som ett kvitto på att de epigenetiska skillnaderna faktiskt kan vara kopplade till symtombilden och ha fysiologisk relevans, säger Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV.

Forskargruppen har tidigare gjort en studie på personer som nyligen tillfrisknat från covid-19 och fann då att de hade en liknande epigenetisk omprogrammering av signalvägar kopplade till smak och lukt.

I den aktuella studien fann forskarna också epigenetiska förändringar hos personer med postcovid i det så kallade angiotensin-2-systemet. Det kan ha biologisk relevans eftersom coronaviruset som orsakar covid-19, sars-cov-2, utnyttjar angiotensin-2-systemet för att ta sig in i och infektera celler.

Cellernas energifabriker påverkade

Ett av flera tillstånd som på flera sätt liknar postcovid är kroniskt trötthetssyndrom, som också kallas myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome, ME/CFS.Maria Lerm.Maria Lerm. Foto Thor Balkhed

– Ett viktigt fynd är att vi ser att cellernas energifabriker, mitokondrierna, är påverkade i postcovidgruppen. Andra studier har visat en påverkan på cellernas energifabriker även vid kroniskt trötthetssyndrom, säger Maria Lerm.

I dag finns inget prov som läkare kan använda för att avgöra om en person har postcovid. Forskarna hoppas att studiens fynd ska kunna bidra till utvecklingen av diagnostiska verktyg för vården, som kanske även skulle kunna särskilja postcovid från liknande sjukdomstillstånd.

Studien finansierades med stöd av Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet. Metyleringsmönstret i studiedeltagarnas dna analyserades vid Clinical Genomics, en SciLifeLab-plattform vid Linköpings universitet och Region Östergötland.

Artikeln: Defining post-acute COVID-19 syndrome (PACS) by an epigenetic biosignature in peripheral blood mononuclear cells, Frida Nikesjö, Shumaila Sayyab, Lovisa Karlsson, Eirini Apostolou, Anders Rosén, Kristofer Hedman och Maria Lerm, (2022), Clinical Epigenetics 14:172, publicerat online den 14 december 2022, DOI: 10.1186/s13148-022-01398-1

Mer om forskning om epigenetik

Senaste nytt från LiU

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.