28 oktober 2022

Energimyndigheten anslår 67 miljoner kronor till fem nya forskningsprojekt inom tredje etappen av Forskarskolan Energisystem, Foes. Två av projekten kommer att ledas av forskare vid Linköpings universitet.

Elnät
Två av fem nya energiforskningsprojekt kommer att ledas från LiU. I ett tredje projekt ingår flera LiU-forskare.

"Mycket givande"

porträttbild av manHarald Rohracher. Bild: Mikael Sönne

Foes 3 är en fortsättning av forskarskolans två första etapper och sträcker sig från 2022 till och med 2027. Programmet har en budget på totalt 103 miljoner kronor, vilka fördelas i två olika utslysningar (under 2021/2022 och 2023/2024).

I den första utlysningen har Energimyndigheten beslutat om medel för fem nya forskningsprojekt, vilka leds av Högskolan i Halmstad, Göteborgs universitet, KTH och Linköpings universitet (två projekt).

Professor Harald Rohracher vid Tema T kommer att ansvara för projektet Datadrivet beslutsstöd och energimodellering som integrerad del av energiomställningen, vilket beviljas 9,7 miljoner kronor.

Det är mycket roligt att vara med igen i Foes. Jag hade redan tidigare två doktorandprojekt på Foes och samarbetet i hela årskullen är alltid mycket givande för doktorander såväl som handledare, säger Harald Rohracher.

Projektet, som omfattar två doktorander, är ett samarbete med KTH och kommer att undersöka hur data kan användas för att stödja omställningen till klimatneutrala städer. LiU:s projektdel har ett samhällsvetenskapligt perspektiv medan KTH:s doktorand är inriktad mot teknik, IT och energimodellering.

Gräver vidare

Anders Hansson.Anders Hansson. Foto Anna Nilsen

Det andra Foes-projektet som leds från LiU är Under nollpunkten – ansvarsfull och anpassningsbar realisering av socioekonomiska bioenergisystem med avskiljning och lagring av koldioxid. Projektet är ett samarbete med Chalmers och leds av Anders Hansson, biträdande professor vid Tema M. Det beviljade anslaget är 11,5 miljoner kronor.

Projektet kommer att granska möjligheter och hinder för koldioxidlagring – en teknik som tillskrivs stor betydelse för att nå uppsatta klimatmål men där utvecklingen ändå går långsamt. Det är en fortsättning på tidigare forskning som bedrivits i Foes andra etapp.

Forskarskolan skapar väldigt bra förutsättningar att skapa långsiktiga samarbeten med forskarpartners man annars inte hade haft så stora möjligheter att arbeta tillsammans med. Att få vara med i två etapper ger en bra kontinuitet, säger Anders Hansson.

Utöver detta ingår LiU-forskare även i projektet VERSAM – verkningsfull regional samverkan för ett fossilfritt samhälle som leds från Högskolan i Halmstad.

Forskarskolan Energisystem är tvärvetenskapligt sammansatt med deltagare från både samhällsvetenskap, humaniora, teknik och naturvetenskap. Uöver arbetet i de olika projekten ska doktorander och seniora forskare också delta i gemensamma doktorandkurser, seminarier och konferenser.


Kontakt

Läs mer

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.