28 oktober 2022

Energimyndigheten anslår 67 miljoner kronor till fem nya forskningsprojekt inom tredje etappen av Forskarskolan Energisystem, Foes. Två av projekten kommer att ledas av forskare vid Linköpings universitet.

Elnät
Två av fem nya energiforskningsprojekt kommer att ledas från LiU. I ett tredje projekt ingår flera LiU-forskare.

"Mycket givande"

porträttbild av manHarald Rohracher. Bild: Mikael Sönne

Foes 3 är en fortsättning av forskarskolans två första etapper och sträcker sig från 2022 till och med 2027. Programmet har en budget på totalt 103 miljoner kronor, vilka fördelas i två olika utslysningar (under 2021/2022 och 2023/2024).

I den första utlysningen har Energimyndigheten beslutat om medel för fem nya forskningsprojekt, vilka leds av Högskolan i Halmstad, Göteborgs universitet, KTH och Linköpings universitet (två projekt).

Professor Harald Rohracher vid Tema T kommer att ansvara för projektet Datadrivet beslutsstöd och energimodellering som integrerad del av energiomställningen, vilket beviljas 9,7 miljoner kronor.

Det är mycket roligt att vara med igen i Foes. Jag hade redan tidigare två doktorandprojekt på Foes och samarbetet i hela årskullen är alltid mycket givande för doktorander såväl som handledare, säger Harald Rohracher.

Projektet, som omfattar två doktorander, är ett samarbete med KTH och kommer att undersöka hur data kan användas för att stödja omställningen till klimatneutrala städer. LiU:s projektdel har ett samhällsvetenskapligt perspektiv medan KTH:s doktorand är inriktad mot teknik, IT och energimodellering.

Gräver vidare

Anders Hansson.Anders Hansson. Foto Anna Nilsen

Det andra Foes-projektet som leds från LiU är Under nollpunkten – ansvarsfull och anpassningsbar realisering av socioekonomiska bioenergisystem med avskiljning och lagring av koldioxid. Projektet är ett samarbete med Chalmers och leds av Anders Hansson, biträdande professor vid Tema M. Det beviljade anslaget är 11,5 miljoner kronor.

Projektet kommer att granska möjligheter och hinder för koldioxidlagring – en teknik som tillskrivs stor betydelse för att nå uppsatta klimatmål men där utvecklingen ändå går långsamt. Det är en fortsättning på tidigare forskning som bedrivits i Foes andra etapp.

Forskarskolan skapar väldigt bra förutsättningar att skapa långsiktiga samarbeten med forskarpartners man annars inte hade haft så stora möjligheter att arbeta tillsammans med. Att få vara med i två etapper ger en bra kontinuitet, säger Anders Hansson.

Utöver detta ingår LiU-forskare även i projektet VERSAM – verkningsfull regional samverkan för ett fossilfritt samhälle som leds från Högskolan i Halmstad.

Forskarskolan Energisystem är tvärvetenskapligt sammansatt med deltagare från både samhällsvetenskap, humaniora, teknik och naturvetenskap. Uöver arbetet i de olika projekten ska doktorander och seniora forskare också delta i gemensamma doktorandkurser, seminarier och konferenser.


Kontakt

Läs mer

Senaste nytt från LiU

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

En forskare arbetar tillsammans med en försöksperson.

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader.

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.