När ett nytt virus med potential att sprida sig över hela världen upptäcks är det bråttom. Det kan gå så fort som två månader från upptäckten av viruset till dess att det sprider sig över stora delar av jorden och drabbar en stor mängd människor i en pandemi. Under år 2020 har olika epidemiologiska modeller använts som stöd för att planera vården inom sjukvårdsregioner och beslutsfattande på nationell nivå i Sverige.Toomas Timpka, professor i socialmedicin. Foto Charlotte Perhammar
– Med prediktionsmodeller försöker man förutspå hur något troligtvis kommer att utvecklas, i det här fallet en pandemi, baserat på tillgänglig information vid en viss tidpunkt. Modellerna ska kunna användas som underlag för olika aktörer att vidta åtgärder för att undvika negativa konsekvenser, säger Toomas Timpka, professor vid Linköpings universitet och överläkare vid Region Östergötland.
På uppdrag av Folkhälsomyndigheten har forskare vid Linköpings och Lunds universitet tagit fram rapporten ”Sammanställning och utvärdering av modeller för pandemiprediktion i Sverige under 2020”. Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet har också medverkat. I rapporten har forskarna gått genom modeller för prediktion av spridning av covid-19 och sjukvårdsbelastning i Sverige. De har utvärderat 22 olika modeller som tagits fram av svenska och internationella forskare, Folkhälsomyndigheten och andra svenska myndigheter.
Forskarna bakom rapporten menar att flera av prediktionsmodellerna bidrog positivt till förståelsen av hur pandemin utvecklade sig och att de var till nytta för planeringen av åtgärder. Modellerna visade att smittspridningen troligtvis skulle skilja sig avsevärt åt mellan olika delar av landet. Modeller av olika scenarier visade också att förändringar i sociala kontaktmönster kan göra skillnad för smittspridningen.
Samtidigt visar granskningen återkommande brister hos många av modellerna.Anna Jöud, docent vid Lunds universitet.
– Bland annat är det i flera fall oklart vilka data som har använts och vad syftet egentligen har varit med underlagen. Det är viktigt för mottagaren att detta är tydligt så att man kan fatta beslut baserat på modellerna i den mån det går, säger Anna Jöud, docent vid Lunds universitet.
Bara ett fåtal av de publicerade modellerna hade utvärderats med avseende på hur väl prediktionen stämde överens med hur det blev i verkligheten. I rapporten presenterar forskarna rekommendationer om hur arbetet med epidemiologisk modellering kan utvecklas.Philip Gerlee, docent vid Chalmers tekniska högskola. Foto Setta Aspström MV
– Vår utvärdering visar att det finns ett behov av att standardisera dokumentation och kommunikation av modeller och deras prediktioner. Det är också viktigt att de antagandena som modellen bygger på är tydligt formulerade, säger Philip Gerlee, docent vid Chalmers tekniska högskola.
Det är viktigt att utvärdera prediktionsmodellers kvalitet och praktiska användbarhet för att de ska kunna bidra till att rusta samhället inför kommande pandemier.
– Programmet COVID-19 Forecast hub i USA är en bra förebild. Där delas prediktioner av pandemins utveckling vid tidpunkten som de görs, så att andra analytiker eller forskare sedan kan utvärdera hur väl förutsägelserna stämde med hur utfallet blev i verkligheten. Det är till hjälp för att ta reda på vilka metoder som fungerar bra. Det vore ett bra steg att ha ett liknande program i Europa, säger Toomas Timpka.
Rapporten: ”Sammanställning och utvärdering av modeller för pandemiprediktion i Sverige under 2020”, Anna Jöud, Philip Gerlee, Armin Spreco, Toomas Timpka, 2021.
