30 januari 2023

Doktoranden Anton Zubayer drömde om resor till neutronfaciliteter världen över. När pengarna saknades i budgeten tog han saken i egna händer och sökte stipendier. Under 2022 mottog han tre stipendier och kan nu finansiera sin dröm.

Anton Zubayer
Olov Planthaber

När Anton Zubayer berättar om sina tester vid Paul Scherrer Institute (PSI) i Schweiz smittar passionen av sig. Han beskriver forskning vid neutronfaciliteter som en av de högsta topparna av vad människan kan åstadkomma inom fysiken och hoppas själv kunna bidra till att förfina neutronfaciliteter med sin egen forskning.
- Det finns ganska mycket utrymme för att förbättra dem och där kommer min PhD in. Jag försöker hitta materialkombinationer som förbättrar instrumentationen, mer specifikt arbetar jag med något som heter polorazing neutron optics, säger han.

En neutronfacilitet kan beskrivas som ett mycket stort mikroskop som låter forskaren titta på material på atomnivå. De används i allt från att studera magnetism till att titta på läkemedels atomstrukturer. I Europa finns de, förutom i Schweiz, i Storbritannien och Frankrike.
- Vid PSI handlar det om enorma partikelacceleratorer som skickar protoner nära ljusets hastighet som, efter en nukleär reaktion, skickar ut neutroner. Det är väldigt häftiga maskiner, säger han.

Drömmen krävde egna pengar

Anton Zubayers akademiska bana inleddes på KTH där han läste teknisk fysik i fem år och som 27-åring är han nu två år in i sin doktorandutbildning. Drömmen, sedan länge, är att bli professor. Men Anton visste också att han ville spendera så mycket tid som möjligt vid neutronfaciliteter, något som kostar mycket pengar. Pengar som inte fanns. Hans doktorandstudier finansieras av Vetenskapsrådet och det räcker till en del resor, men för att kunna åka så mycket som möjligt till neutronfacilliteter var han tvungen att hitta en egen väg.
- Då tänkte att jag att jag får söka medel själv.

Och det gick bra, av tiotalet sökta stipendier fick han tre stycken under 2022. Han blev den första mottagaren någonsin av Clark & Karen Bright Endowed Scholarship, ett amerikanskt resestipendium, och senare samma år vann han ett prestigefyllt stipendium av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, ett stipendium som egentligen är ämnat för post-docs. Strax innan årets slut fick han ett tredje stipendium, från Kungliga vetenskapsakademin. Totalt blev summan 245 000 kronor och pengarna kom direkt till nytta.
Han spenderade två månader i Schweiz, Storbritannien och Frankrike, i hård konkurrens med andra som vill använda neutronfaciliteten. En välskriven ansökan och tester med god potential är en nödvändig förutsättning för att få stråltid vid en neutronfacilitet.
- Det har varit ganska intensivt. Vanligtvis åker man inte dit ensam men det gjorde jag oftast. Så jag fick nästan jobba dygnet runt ibland, men jag gillar det jag gör och är lite av en workaholic.

Stipendier ger frihet

Foto Olov Planthaber Under arbetet vid PSI var dagarna så långa att Anton ibland fick sova strötimmar i sin bil för att maximalt utnyttja chansen, och satsningen bar frukt. Det som skulle vara några dagars tester förlängdes till en månad på grund av goda resultat. Tiden där hade han inte kunnat genomföra utan stipendier. Trots fördelarna med att ha egna pengar att disponera över söker få doktorander stipendier.
- Jag har frågat runt bland många kollegor om detta. En del har redan pengarna som behövs för det de vill göra och det hade inte jag. Det var till min nackdel att inte ha det, men fördelen är att jag har fått bra stöd av mina handledare att söka stipendier, de skrev ett jättebra rekommendationsbrev och hjälper mig att använda pengarna till det jag vill. Alla doktorander har inte den friheten.

Han kommer också att fortsätta söka stipendier. Att skriva ansökningar är en viktig färdighet för unga forskare och med många repetitioner ökar chansen att få ett positivt resultat.
- Via de nekade ansökningarna har jag lärt mig mycket. Nu när jag ändå vet hur man ska skriva ansökningar så kommer jag att fortsätta söka. Jag tror det ser bra ut i slutändan också.

En lovande potential

Nu vill Anton Zubayer uppmana andra doktorander att söka stipendier och få friheten att utnyttja tiden som doktorand maximalt.
- Det känns som att jag äntligen kan nå ambitionerna som jag har och inte stanna upp för att det inte finns pengar för det jag vill göra, säger han.

Tack vare tiden vid PSI i Schweiz har Anton Zubayer, tillsammans med sina handledare, docent Fredrik Eriksson, professor Jens Birch, och docent Naureen Ghafoor, sökt ett patent på ett material som har lovande effekter på hur neutronfaciliteten kan användas. Men det vill han inte säga mer om ännu.

I slutet på Januari 2023 fick Anton ett till stipendium, från Stiftelsen Lars Hiertas Minne, på 50 000 kronor.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Tre personer i labbrock står och pratar.

Bättre neutronspeglar kan avslöja materiens inre hemligheter

Med bättre neutronspeglar kan effektiviteten vid materialanalyser i neutronkällor bli högre. Den förbättrade spegeln har LiU-forskare utvecklat genom att belägga en kiselplatta med tunna lager av järn och kisel blandat med borkarbid.

Ensamt barn i silhuett.

Riktlinjer saknas kring barn som utsatts för sexövergrepp

Hälften av 34 undersökta länder i Europa saknar riktlinjer för hur barn som utsatts för sexuella övergrepp ska få hälsovård och behandling. Ett av dem är Sverige. Det visar en studie som gjorts vid Linköpings universitet.

Person intervjuas och pratar om sin avhandling

Sigrid blev dubbeldoktor - vid 26 års ålder

En lång men också väldigt rolig resa, så beskriver Sigrid Nilsson sin tid som forskarstuderande vid Forskarlinjen. För nu har hon disputerat och kan därmed både blicka framåt och bakåt på sin forskning.