Traditionella sätt att hantera regnvatten i städer, det vill säga med rör under mark, ersätts allt mer med andra perspektiv och lösningar som innebär hantering av vatten på ytan. Det handlar om att bygga grönare och mer robusta städer, som också upplevts som mer attraktiva att vistas i.
Verktyg för hållbar dagvattenplanering
Forskargruppen vid LiU har utvecklat en interaktiv visualiseringspattform för att stödja kommuner i planeringsarbetet med dagvatten- och skyfallshantering. Plattformen innehåller information, lärande exempel och verktyg för att underlätta analys och samverkan mellan aktörer i skapandet av klimatanpassade och attraktiva stadsmiljöer.
– Vi vill understödja en öppnare och enklare dialog kring de här frågorna i Sverige. Nu gäller det att tänka nytt i samhällsplaneringen och att samarbeta, säger Anna Bohman, projektledare för Visual Water och biträdande universitetslektor på Institutionen för Tema.
Plattformen är fritt tillgänglig och vänder sig främst till aktörer som på olika sätt jobbar med stads- eller VA-planering inom kommuner. Syftet är att öppna upp för att vidga den traditionella gruppen som arbetar med frågorna, till exempel personal inom parkförvaltning, kommunekologer eller andra yrkeskategorier som jobbar med bostäder, grönytor eller vägar.
– Information om skyfalls- och dagvattenhantering är spridd på flera platser och svår att övervaka. Inom Visual Water har vi skapat ett forum för olika aktörer att samlas kring och samverka runt, säger Anna Bohman.
Virtuella studiebesök underlättar lärande och dialog
Forskargruppen har lång erfarenhet av att studera klimatrisker och anpassning i svenska kommuner och att utveckla beslutsstöd med hjälp av visualisering.
– Vi ger vägledning i hur man kan analysera och identifiera risker och behov kopplade till dagvatten och översvämningar. Genom en interaktiv kartfunktion kan användare kan ta del av klimatdata från SMHI som visar en förväntad situation i framtiden. Verktyget erbjuder också enkel tillgång till information om status för sjöar, vattendrag, grundvatten och havsområden, säger Martin Karlson, universitetslektor och en av forskarna i projektet.
Verktyget ger tips och stöd i hur man kan samplanera och hur dialog med till exempel byggherrar eller privata markägare kan genomföras.
– Genom virtuella studiebesök kan användarna besöka andra kommuner i Sverige. Det är en viktig del att se hur andra arbetar med fysiska åtgärder, planeringsprocesser eller dialog och samverkan. I verktyget finns en interaktiv dialogkarta och exempel. Tanken är användarna sedan laddar upp egna exempel och på så vis delar med andra, säger Erik Glaas, universitetslektor och forskare i projektet.
Tillsammans med SMHI
Forskargruppen har drivit projektet tillsammans med SMHI som bidragit med information om klimat- och väderrelaterade effekter i alla tiotusentals delavrinningsområden i Sverige. Information på denna detaljnivå är specifikt utvecklat inom det här projektet. Det handlar om att göra SMHI:s modellresultat mer användbart så att man kan få mer nytta av det i stadsplaneringen.
Utvecklingsprocessen har utförts i nära samarbete med en grupp bestående av representanter från kommuner, myndigheter, branschorganisationer och företag.
– Vi lanserar plattformen nu i mars 2021 och det finnas redan ett stort intresse. Skanska, JM och Täby kommun funderar till exempel på hur de kan använda plattformen i projektet Täby Park där Täby galoppbana ska byggas om till en stadsdel. Tanken är att använda plattformen som ett samverkansforum i processen, berättar Anna Bohman.
