Forskning har de senaste åren kunnat visa att växter har fler förmågor än vi trott. Bland annat kan de med sitt oerhört känsliga rotsystem registrera fysikaliska och kemiska signaler och de kan både uppfatta och avge lågfrekventa ljud i form av vibrationer. De kan också röra sig och lukta.
– Växter är kreativa och intelligenta. De kan kommunicera, bygga fällor och lära av erfarenhet. Forskning kring växter har ofta haft en naturvetenskaplig utgångspunkt, men under de senaste åren har området vuxit även inom humanistisk forskning och konstnärliga metoder. Det är också därför vi arrangerar de här två dagarna, för att ur en humanistisk synvinkel reflektera kring människans och växtens gemensamma plats och roll, säger Olga Cielemecka, postdoktor på Tema Genus vid Linköpings universitet.
Hon är också arrangör av Plantarium som hålls 1-2 juni. Ett arrangemang som består av föreläsningar, konst samt film och vänder sig till allmänhet såväl som till forskare.
Varför är vår relation till växter intressant?
– Växter omger oss överallt, men vi tänker sällan på det. De dekorerar hus, trädgårdar samt parker och träd och blomsterbäddar är integrerade delar av våra städer. Växter bidrar även till mat, kläder, läkemedel och är en energikälla för uppvärmning och för att driva våra bilar.
Vi behöver reflektera över hur vi är beroende av miljön och hur vi ansvarar för den. Det handlar dels om politiska beslut om hur man stoppar global uppvärmning, hur man begränsar koldioxidutsläppen eller minskar toxiciteten, men det handlar också om att utmana vissa av våra idéer, exempelvis den om att människor är den viktigaste arten i världen, säger Olga Cielemecka.
Hur kan vi utmana idén om människan som den viktigaste arten på jorden?
– Det som ofta förbises är att växter också använder oss människor, till exempel som pollinatörer – det är alltså ett ömsesidigt beroende. Vi vill hålla det här arrangemanget för att börja fundera på vilken typ av miljöpolitik som kan fokusera även på andra än människans framtid. Ursprungsbefolkningar har till exempel ett helt annat sätt att relatera till naturen och ta hand om den.
Under de här två dagarna kommer ni att arrangera en speed dejting med växter och ett yogapass. Varför ska man egentligen dejta eller yoga med en växt?
– Speed dejtingen är ett konstnärligt experiment. Deltagaren uppmanas att söka direkt kontakt med en växt och att utforska både sin egen reaktion och de möjliga svaren från växterna. Dejtingen ska inspirera oss till att tänka kring kommunikation mellan växter och människor, växtkognition och uppfattning.
Växt-yogan hänger ihop med att vi bokstavligen är beroende av växter. Att yoga med växter kan få oss att reflektera över hur andningen – som är så viktig i yoga – är avhängig växternas förmåga att producera syre åt oss, säger Olga Cielemecka.
Opening
10.15-11.45
Keynote lecture: On Lack and Plenitude in the Vegetal World
Michael Marder, philosopher who shows how philosophers always thought that the vegetal was a lower form of life. Only the human or a rational human life was really worth something. And he challenges that view.
12.00-13.00
Artistic intervention: “downward facing plant/happy plant pose”
Mirko Nikolić, artist.
14.00-15.30
Keynote lecture: Phytopolitics: Four Forays in Vegetation
Catriona Sandilands, Professor at York University in Toronto. In her work she shows how our perceptions of the natural environment are political, not so natural after all, but also culturally constructed.
17.00-20.00
Film programme: Plant Intimacies
Curated by Wibke Straube
Venue: City Library
Artistic intervention: “Vegetal Speed Dating”
Christina Stadlbauer, has a PhD in chemistry. In her artwork she engages with topics that are inspired by nature – especially plants and insects.
Regula Heggli is an artist, postcard designer and a certified practitioner of organic farming, she’s interested in the interactions with or between other humans, animals, plants and ideas.
– Växter är kreativa och intelligenta. De kan kommunicera, bygga fällor och lära av erfarenhet. Forskning kring växter har ofta haft en naturvetenskaplig utgångspunkt, men under de senaste åren har området vuxit även inom humanistisk forskning och konstnärliga metoder. Det är också därför vi arrangerar de här två dagarna, för att ur en humanistisk synvinkel reflektera kring människans och växtens gemensamma plats och roll, säger Olga Cielemecka, postdoktor på Tema Genus vid Linköpings universitet.
Hon är också arrangör av Plantarium som hålls 1-2 juni. Ett arrangemang som består av föreläsningar, konst samt film och vänder sig till allmänhet såväl som till forskare.
Varför är vår relation till växter intressant?
– Växter omger oss överallt, men vi tänker sällan på det. De dekorerar hus, trädgårdar samt parker och träd och blomsterbäddar är integrerade delar av våra städer. Växter bidrar även till mat, kläder, läkemedel och är en energikälla för uppvärmning och för att driva våra bilar.
Vi behöver reflektera över hur vi är beroende av miljön och hur vi ansvarar för den. Det handlar dels om politiska beslut om hur man stoppar global uppvärmning, hur man begränsar koldioxidutsläppen eller minskar toxiciteten, men det handlar också om att utmana vissa av våra idéer, exempelvis den om att människor är den viktigaste arten i världen, säger Olga Cielemecka.
Hur kan vi utmana idén om människan som den viktigaste arten på jorden?
– Det som ofta förbises är att växter också använder oss människor, till exempel som pollinatörer – det är alltså ett ömsesidigt beroende. Vi vill hålla det här arrangemanget för att börja fundera på vilken typ av miljöpolitik som kan fokusera även på andra än människans framtid. Ursprungsbefolkningar har till exempel ett helt annat sätt att relatera till naturen och ta hand om den.
Under de här två dagarna kommer ni att arrangera en speed dejting med växter och ett yogapass. Varför ska man egentligen dejta eller yoga med en växt?
– Speed dejtingen är ett konstnärligt experiment. Deltagaren uppmanas att söka direkt kontakt med en växt och att utforska både sin egen reaktion och de möjliga svaren från växterna. Dejtingen ska inspirera oss till att tänka kring kommunikation mellan växter och människor, växtkognition och uppfattning.
Växt-yogan hänger ihop med att vi bokstavligen är beroende av växter. Att yoga med växter kan få oss att reflektera över hur andningen – som är så viktig i yoga – är avhängig växternas förmåga att producera syre åt oss, säger Olga Cielemecka.
Plantarium
Programpunkter öppna för alla:
Torsdag 1 juni
10.00-10.15Opening
10.15-11.45
Keynote lecture: On Lack and Plenitude in the Vegetal World
Michael Marder, philosopher who shows how philosophers always thought that the vegetal was a lower form of life. Only the human or a rational human life was really worth something. And he challenges that view.
12.00-13.00
Artistic intervention: “downward facing plant/happy plant pose”
Mirko Nikolić, artist.
14.00-15.30
Keynote lecture: Phytopolitics: Four Forays in Vegetation
Catriona Sandilands, Professor at York University in Toronto. In her work she shows how our perceptions of the natural environment are political, not so natural after all, but also culturally constructed.
17.00-20.00
Film programme: Plant Intimacies
Curated by Wibke Straube
Venue: City Library
Fredag 2 juni
10.00-11.00Artistic intervention: “Vegetal Speed Dating”
Christina Stadlbauer, has a PhD in chemistry. In her artwork she engages with topics that are inspired by nature – especially plants and insects.
Regula Heggli is an artist, postcard designer and a certified practitioner of organic farming, she’s interested in the interactions with or between other humans, animals, plants and ideas.