Styrkeprovet i LiU-labbet: Knopen mot splitsen!

− Själv använder jag i princip alltid splitsar. Jag tycker nog att det är lite slarvigt med knopar i stället. Men jag har också alltid fått höra att splitsar är bättre. Jag är väldigt glad över att jag har fått möjligheten att testa det här, säger Max Zetterström som går naturvetenskaplig inriktning på Seglargymnasiet och siktar på en ingenjörsutbildning.

 

I klarspråk så handlar det om en ögla på ett rep. Knopen är i det här fallet ett pålstek som då blir till en ögla. En splits är när man delar upp repet, lägger en ögla och sedan ”flätar” in delarna i repet tills öglan ser helt integrerarad ut.

 

− På en segelbåt använder man öglor på alla möjliga ställen. Och repen slits ganska hårt av sol, vatten och ryck under en tävlingssäsong. Man behöver gå igenom och byta nästan allt efter en säsong, säger Max Zetterström.

 

Han kontaktade Mattias Calmunger, professor i konstruktionsmaterial, och bad om att få jämföra knopen med splitsen i laboratoriet vid Linköpings universitet. Här testar man hållfasthet i polymerer, kompositer, kolfiber och metaller. Det är konstruktionsmaterial som återfinns i till exempel stridsflygplan och som måste klara extrema förhållanden.

− Nyfikenheten tog överhanden. Klart att vi vill se hur ett rep håller. Och det är också roligt att hjälpa till i ett gymnasiearbete. Det har vi sällan tid med, säger Mattias Calmunger.

Grundfrågan

Samtidigt noterar han att ett test av rep och en konstruktion som en knop har sina begränsningar.

− Risken är att knopen eller splitsen blir lite annorlunda varje gång. Därför skulle det krävas många tester för att säkerställa ett resultat. Men vi håller oss till grundfrågan. Om splitsen är bättre än knopen, säger Mattias Calmunger.

Jinghao Xu, förste forskningsingenjör, har förberett maskinen i labbet. Den kan både utsätta material för högt tryck och dra isär material. Max Zetterström lyssnar på instruktionerna och är snart i gång. Han tar fram rep i dimensionerna två–fyra millimeter, schackel och riggar allt i maskinen.

Smäller

Han börjar med en splits. Sedan får han själv starta maskinen och våra blickar hoppar mellan mätaren som visar kraften i enheten Newton – och repet. Snart börjar det knäppa och smälla i repet, och lika snart så är allt över.

− Det vanligaste är att det blir så mycket friktion inne i repet att delarna smälter sönder, förklarar Max Zetterström när vi tittar på delarna.

Kraften landar på
11 240 Newton 

Kraften landar på 11 240 Newton för splitsen. Alltså drygt 1 100 kilo. Att jämföra med knopen som bara klarar 3 428 Newton. Och som dessutom glider isär. Max Zetterström modifierar knopen med en extra knut på sidan, vilket får den att hålla betydligt bättre, 4913 Newton.

 

− Sett över de tre olika tjocklekarna som vi testar så klarar repen med splits dubbelt så hög kraft jämfört med dem med knop. Vi kan därför dra slutsatsen att en splits håller bättre under segling, noterar Mattias Calmunger.

 

Max Zetterström ser över skadorna på repen. De liknar de förslitningar som kan uppstå under en hel säsong.

"Bra kunskap"

− Det här kan ju vara en bra kunskap för mig som tävlingsseglare. I ett race kan ett rep som går av bli helt avgörande, säger han lugnt.

När vi lämnar labbet fortsätter de med ett antal repetitioner av testen. Max Zetterström får sedan med sig all data hem. För hans del återstår analyser och skrivandet i gymnasiearbetet.