12 december 2024

Har du ingen större finansiell kunskap – eller är ekonomiska frågor något du gärna blundar för? Då finns det stora möjligheter att AI kan vara till hjälp, menar LiU-forskaren Kinga Barrafrem.

Fyra personer i fåtöljer på scen.
I säsongspremiären av Strimman på Stadsbiblioteket i Linköping, diskuterade forskarna Kinga Barrafrem (mitten vänster) och Arvid Erlandsson (mitten höger) finansiellt beslutsfattande med värdarna Daniel Västfjäll (vänster) och Gustav Tinghög (höger). 

Föreläsningsserien Strimman fick en flygande start på sin nya säsong. Med ett nytt grepp kallat live-forskning, där experter från och utanför akademin diskuterar olika ämnen, drog första kvällen full salong. Fokus låg på ekonomi och finansiellt beslutsfattande med stora frågor som om vi verkligen kan lita på pengar. Kinga Barrafrem, docent i nationalekonomi vid Linköpings universitet och expert på beteendeekonomi, var en av gästerna.

– Det var jättekul att ha den här interaktionen med andra forskare och publik om aktuella frågor och trender. Jag älskar att forska, men ibland glömmer jag bort att sprida min forskning till en bredare publik. Det här var ett fantastiskt sätt att göra det på, säger hon.

Stoppar huvudet i sanden

Kinga Barrafrem forskar på finansiellt beslutsfattande och fokuserar mycket på hur vi människor samlar in, bearbetar – men också feltolkar information som vi får på exempelvis sociala medier. På senare tid har hon även tittat på hur digital teknologi och artificiell intelligens kan påverka finansiella beslut.

– Jag har inte analyserat mina data ännu, så jag vågar inte säga för mycket. Men det finns ganska stora möjligheter med AI, speciellt för personer som har lite lägre finansiell kunskap eller ignorerar information de får. De kan få en boost och fatta lite bättre beslut. De som redan fattar sunda finansiella beslut behöver nog ingen hjälp från AI.

Person i samtal.
Kinga Barrafrem, docent i nationalekonomi vid Linköpings universitet.

Varför vill vissa inte ha eller ta del av information?
– Vi kan må dåligt av information. Om det är finansiell kris vill vissa inte titta på sina aktiekonton, utan stoppar i stället huvudet i sanden. Det kan också vara så att vi inte förstår att mer information kommer att hjälpa oss att fatta bättre beslut. Sen finns det också personer som undviker att ta beslut, delegerar till andra eller helt enkelt bara skjuter allt framför sig.

En trend som Kinga Barrafrem intresserat sig för är fenomenet Fintok på det sociala mediet Tiktok. Ett community som har miljarder med interaktioner och det är mestadels unga personer som är aktiva.

– Ett sådant forum är intressant på många sätt och kan påverka folk i olika riktningar. Det kan vara en suverän källa till en bra ekonomisk utbildning, men det kan samtidigt bidra till dåliga konsekvenser då många unga uttrycker att de tar beslut baserat på saker de sett här i stället för att prata med en bank eller finansiella rådgivare, säger Kinga Barrafrem.

Om Strimman

Strimman är en föreläsningsserie som arrangerats av Filosofiska fakulteten vid LiU i över 40 år. Årets säsong har temat ”Beslutsfattande i en föränderlig tid”. Värdarna Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi, och Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi, bjuder in gäster, inom och utanför akademin, till samtal eller som de själva kallar det ”live-forskning” på huvudbiblioteket i Linköping.

Kontakt

Live-forskning i Linköping

Senaste nytt från LiU

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.

Två kvinnor inomhus

Dold marknad för barnavård i nytt ljus

Under 1900-talet fanns en marknad i Sverige där barn föddes och vårdades mot betalning. Forskarna Johanna Sköld och Johanna Sjöberg avslöjar hur kommersiella förlossningshem och barnpensionat fungerade parallellt med välfärdsstatens framväxt.

Två män i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.