09 november 2017

Docenten, polisen och visselblåsaren Stefan Holgersson, har fått 3,6 miljoner från Forte i projektbidrag för att kunna fördjupa sig i polisarbetet i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige.

För att få forskningsmedel är det ofta viktigt att ha någon form av samarbetsavtal med det företag eller myndighet man granskar. Forte däremot, ställer inte de kraven.

- Jag har märkt att det är svårt att få ett samarbetsavtal om man vill granska strukturella problem inom polisen, säger Stefan Holgersson.

Polisen som aktör

I projektet Polisarbete i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige -utmaningar och möjligheter för polisen och rättsväsendet att lyckas med sitt uppdrag när det existerar parallella maktstrukturer i ett område, vill Holgersson undersöka var och varför detta händer. Och hur kan man komma tillrätta med det?

- Mitt projekt kommer titta på vad polisen kan göra som aktör. Jag kommer även att titta på faktorer som påverkar polisen som aktör. Det känns spännande och viktigt och som en förmån att få göra detta, jag med min bakgrund som polis i ett av dessa utsatta områden.

Att vara polis

Stefan Holgersson minns inget annat än att han alltid har velat bli polis. Hans pappa var polis och han fick när han var liten höra historier och anekdoter hemma vid köksbordet. Han upptäckte att det fanns många dimensioner inom polisens uppdrag som politiker och vanligt folk inte vet något om.

- Många såg, och ser, yrket som enkelt. Man ser det som en utmaning att polisen utsätts för mycket våld, men den stora utmaningen ligger i kommunikationen och att vara en problemlösare. Man måste kunna prata med personer i olika miljöer, på rätt sätt. Det är allt från barn till personer i extremistmiljöer. Man måste kunna hantera rädda äldre personer och prata med ungdomar på ungdomars språk. Man måste också kunna skriva texter och koppla juridik till praktiska händelser som ofta gått snabbt. Förhållningssättet och agerandet måste anpassas till olika sammanhang. Att vara polis är lätt. Att vara en bra polis är svårt.

Stefan Holgersson har varit polis i 25 år och forskare i 20 år. Han började arbeta som polis i Botkyrka i Stockholm år 1994. Numera jobbar han ungefär halva sin tid som polis och halva som forskare.

- Det är en bra station och en bra chef. Men jag jobbar fortfarande på samma position som för 25 år sedan. Jag är fortfarande radiobilspolis. Jag har sökt jobb närmare Linköping men inte fått något. Att man kan drabbas av problem om man yttrar sig kritiskt är välkänt inom polisen. Men jag känner mig erkänd ändå, eftersom verksamhetsexperter inom polisen hör av sig till mig och vill diskutera olika saker som jag kommit fram till i min forskning. Jag har även fått och får otroligt mycket stöd från personal inom operativ verksamhet och inofficiellt från chefer, även höga chefer. Det känns bra.

Forska för att förbättra

Stefan Holgersson gick Systemvetenskapliga linjen på Linköpings universitet innan han gick polisutbildningen.

- Jag hade en stor nackdel av min utbildning när jag började arbeta inom polisen. Jag hade fått lära mig att det är viktigt att lokalisera problem för att kunna förbättra en verksamhet. I polisvärlden var det en helt annan kultur. Problem ska hellre döljas än att de kommer upp till ytan. På kort sikt kan det vara bra för man undviker kritik. På lång sikt är det inte lyckat för möjligheten att utveckla verksamheten.

Efter Polishögskolan arbetade Holgersson heltid som polis, men har alltid tyckt det var intressant att lära sig nya saker så han fortsatte att läsa kurser på universitetet. Annie Röstlinger, universitetsadjunkt i informatik, på LiU ringde en morgon upp honom och frågade om han ville doktorera. Men Stefan Holgersson sa spontant nej, han var ju polis, men Annie Röstlinger bad honom fundera på frågan.

- IT-systemen inom polisen blev man matt av. När jag var aspirant så satt jag och skrev mina rapporter på en gammal Facit. Något år senare hade vissa rutiner datoriserats, men man fick skriva in uppgifter flera gångar. Jag erbjöd mig att över en helg gratis göra en applikation för att man skulle slippa skriva in uppgifter flera gånger. Men nej, det fanns inget behov av det och det ingick inte i IT-policyn…

Han kände sig frustrerad och tänkte att man som forskare säkert kunde få vara med och förändra till det bättre. Så han tackade därför efter lite betänketid ja till att bli doktorand, men han fortsatte att arbeta heltid som polis.

- I tre år mottogs min forskning positivt. Men det blev problem när jag belyste problem som vissa chefer inte ville skulle komma upp till ytan. Jag fick tillsägelse om att jag inte fick trycka en rapport. Men jag diarieförde den, som man ju skulle göra, och så spreds den på så sätt. Då förstod jag inte riktigt vilka konsekvenser detta skulle få för mig.

Styrnings- och ledningsfrågor

Styrnings- och ledningsfrågor har alltid varit centrala i Holgerssons forskningsstudier. 2005 doktorerade han med doktorsavhandlingen Yrke: polis : yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete. Den handlade om de förutsättningar som ledningen skapade åt personalen att göra ett bra jobb, där han presenterade personalens perspektiv på olika förhållanden inom polisen. Doktorsavhandlingen har tryckts i över 10 000 exemplar och har använts på utbildningar inom polisen.

- Det känns kul att forskningen kommer till användning och jag hoppas att det forskningsprojekt jag snart påbörjar kommer att kunna bidra till att polisen utvecklas, säger Stefan Holgersson.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.