Installationsföreläsningar vid Institutionen för kultur och samhälle

Vill du veta mer om forskning inom humaniora och samhällsvetenskap vid Linköpings universitet? Välkommen på öppna föreläsningar med nya professorer vid Institutionen för kultur och samhälle. Föreläsningarna är en del av professorernas installation i sina nya ämbeten.

Vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) utbildar och forskar vi inom flera humanistiska, samhällsvetenskapliga och estetiska ämnen. Forskningen är tvär- och mångvetenskaplig med kultur, samhälle och språk i centrum.

IKOS installationsföreläsningar hålls av nya professorer vid institutionen. De berättar då mer om sitt ämne och forskning. Föreläsningarna är öppna och fungerar som en mötesplats där IKOS forskning står i centrum, uppmärksammas och diskuteras. Föreläsningarna dokumenteras i IKOS skriftserie.

Föreläsningarna ges på Campus Valla i Linköping eller på Campus Norrköping. De är öppna för alla.

Program Visa/dölj innehåll

Geografens guide till glesbygden. Om politik och planering i periferin.

Välkommen på en installationsföreläsning med Josefina Syssner, professor i kulturgeografi.

Josefina Syssner har sedan 2019 varit prefekt för Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet. Vid årsskiftet kliver hon av som prefekt för att fortsätta som professor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Efter hennes installationsföreläsning anordnas ett mingel där hon välkomnas som professor och tackas av som prefekt.

Datum och tid: 27 januari, 2023, klockan 13:30-ca 14:45. Efteråt hålls ett mingel till ca klockan 16:00.

Plats: Föreläsningen hålls i sal K2, Kåkenhus, Campus Norrköping (ingång Bredgatan 30 eller Kungsgatan 40). Det efterföljande minglet hålls i kårhuset Trappan, Kåkenhus, Campus Norrköping.

Anmälan: Vänligen anmäl dig via formuläret här, senast den 10 januari, 2023. 

Läs mer om Josefina Syssners forskning här. 

 

 

Läs mer i intervjuer med professorerna Visa/dölj innehåll

Kontakt Visa/dölj innehåll

Tidigare installationsföreläsningar Visa/dölj innehåll

Spelet om kommunstrukturen

Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap

19 april, 2022

Storleken på kommuner liksom arbetsfördelningen mellan stat och kommun är ideologiskt och politiskt stridbart. Det illustreras av hur den svenska kommunstrukturen debatterats och reformerats sedan de moderna kommunernas födelse år 1962. I och med Storkommunreformen 1952 och Kommunblocksreformen 1962–1974 gick vi från knappt 2 500 till 278 kommuner. Det har beskrivits som en av västvärldens mest omfattande territoriella omstruktureringar. På 1980- och 1990-talet kom en motreaktion och debatten präglades av en önskan om en återgång till det nära och småskaliga, varpå kommundelningsförsök och kommundelningar blev vanliga. Emellertid har opinionen om att återigen slå samman kommuner vuxit sig allt starkare.   

Utvecklingen visar att kommunstrukturen är ideologiskt sprängstoff. Den behöver därmed analyseras som en institution som i hög grad är föremål för intressemotsättningar. Med avstamp i historien och dagsaktuell debatt om den politiska basorganisationen framtid, resonerade Gissur Ó Erlingsson kring olika reformalternativ och diskuterade deras för- respektive nackdelar. Han väckte också frågan om hur evidensbaserad dagens starka driv mot färre och större kommuner egentligen är. 

Vad vi vet (och inte vet) om ignorans

Per-Anders Forstorp, professor i kultur och mediegestaltning

6 april, 2022

Hur kan vi förstå ignorans? Är det något som vi borde bry oss om? Hur kan perspektiv hämtade från forskning om kultur och kommunikation bidra till en förståelse av ignorans? De frågorna närmade sig Per-Anders Forstorp i sin installationsföreläsning.

Vi föreställer oss gärna den goda kommunikationen som öppen, transparent och begriplig. Det är fina och eftersträvansvärda ideal som passar bra i många sammanhang för social interaktion och mediering. Men det förekommer inte sällan att den information som presenteras är begränsad. Ett exempel på begränsning av information är det medvetna eller omedvetna undanhållandet av kunskap, det vill säga ignorans. Studier av ignorans har på senare år växt fram som ett forskningsfält där man undersöker relationen mellan det som man kan eller vet och det som man inte kan eller inte vet, vad som är vetbart och inte vetbart. Inte minst kan det uppmärksammas att det finns en hel rad former av icke-kunskap/ignorans som aktivt produceras av olika aktörer som stater, politiker och företag.

 

The future of migration and borders

Claudia Tazreiter, professor i etnicitet och migration

24 november, 2021

Många betraktar migration som ett undantag eller problem. Men om vi ser migration i ett nytt ljus, vad kan vi lära oss om frågor som gäller nationer, resurser, historia, kulturvärden och personliga och kollektiva minnen?

Denna föreläsning undersöker migrationen som ett sammansatt fenomen som inbegriper nya samhällsformer och går långt utöver den gängse idén om migration bara som en rörelse över territoriella statsgränser. De gränser som praktiseras av nutida migranter omfattar också teknologiska och virtuella gränser likaväl som imaginära och psykologiska gränser. I sin installationsföreläsning undersöker Claudia Tazreiter, professor i etnicitet och migration, dessa ”gränspraktiker” och deras underliggande värden, samt reflekterar över vilka epistemologiska och metodologiska utmaningar de ställer oss inför och hur de hänger samman med samhällsliv och samhällsförändring i bredare mening.

Museer och digitaliseringens kulturarv

Bodil Axelsson, professor i kulturarv

10 november 2021

Sedan årtionden kännetecknas museer av digitalisering. Samlingar omvandlas till digitala format, verksamheten presenteras på webbsidor, digitala skärmar finns i utställningar, publiken tilltalas i digitala medier och frågor reses om hur digitala kulturer ska sparas. I den här föreläsningen fokuserar Bodil Axelsson på hur museernas digitalisering kan förstås i relation till den kritiska kulturarvsforskningen centrala frågeställning: genom vilka processer bevaras och kommuniceras utvalda förflutenheter för kommande generationer.

Lifeworld and Science

Harald Wiltsche, professor i filosofi

27 oktober, 2021

När världens uppmärksamhet riktats mot coronapandemin och klimatkrisens utmaningar så har vi kommit till en alarmerande insikt: en betydande del av allmänheten misstror vetenskapen och dess resultat.

Situationen är paradoxal. Det är tydligt att vetenskap och teknologi är avgörande för att människan ska kunna hantera de existentiella hot hon står inför, men trots det sviktar allmänhetens tro på och förtroende för vetenskapen. I stället för att fokusera på de socio-ekonomiska mekanismer bakom denna oroväckande utveckling, drar Harald Wiltsche i sin föreläsning orsakerna ett steg längre; att vetenskapskulturens kritiska tillstånd delvis är självförvållat och beror på olösta spänningar mellan livsvärlden - den värld som är subjektiv och upplevs av den enskilda människan - och vetenskapen.

Institutionen för kultur och samhälle Visa/dölj innehåll