Installationsföreläsningar vid Institutionen för kultur och samhälle

Vill du veta mer om forskning inom humaniora och samhällsvetenskap vid Linköpings universitet? Välkommen på öppna föreläsningar med nya professorer vid Institutionen för kultur och samhälle. Föreläsningarna är en del av professorernas installation i sina nya ämbeten.

Kollage med tre porträttbilder i svartvitt.2021 års föreläsande professorer: Harald Wiltsche, Bodil Axelsson och Claudia Tazreiter.

Vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) utbildar och forskar vi inom flera humanistiska, samhällsvetenskapliga och estetiska ämnen. Forskningen är tvär- och mångvetenskaplig med kultur, samhälle och språk i centrum.

Med start hösten 2021 anordnas installationsföreläsningar där institutionens nya professorer berättar mer om sitt ämne och forskning. Föreläsningarna är öppna och fungerar som en mötesplats där Institutionen för kultur och samhälles forskning står i centrum, uppmärksammas och diskuteras. Föreläsningarna dokumenteras i IKOS skriftserie.

Föreläsningarna ges på Campus Valla i Linköping eller på Campus Norrköping. De är öppna för alla.

 

Program hösten 2021Visa/dölj innehåll

Från vetenskapens filosofi till kulturarv och migration. Höstens föreläsningar bjuder på en variation av intressant forskning.

Föreläsningarna anordnas på plats på Campus Valla eller Campus Norrköping och sänds via Zoom. Vänligen anmäl dig till respektive kontaktperson nedan om du vill delta på plats.

Lifeworld and Science

Harald Wiltsche, professor i filosofi

När världens uppmärksamhet riktats mot coronapandemin och klimatkrisens utmaningar så har vi kommit till en alarmerande insikt: en betydande del av allmänheten misstror vetenskapen och dess resultat.

Situationen är paradoxal. Det är tydligt att vetenskap och teknologi är avgörande för att människan ska kunna hantera de existentiella hot hon står inför, men trots det sviktar allmänhetens tro på och förtroende för vetenskapen. I stället för att fokusera på de socio-ekonomiska mekanismer bakom denna oroväckande utveckling, drar Harald Wiltsche i sin föreläsning orsakerna ett steg längre; att vetenskapskulturens kritiska tillstånd delvis är självförvållat och beror på olösta spänningar mellan livsvärlden - den värld som är subjektiv och upplevs av den enskilda människan - och vetenskapen.

Tid: 27 oktober, klockan 15.30-17.00

Plats: TEMCAS, Temahuset, Campus Valla, Linköping.

Anmälan: Vill du vara med på plats? Anmäl dig via mejl till Monica Wise, senast den 20 oktober.

Zoomlänk: Mejla Monica Wise för länk till Zoom.

Föreläsningen hålls på engelska.

 

Museer och digitaliseringens kulturarv

Bodil Axelsson, professor i kulturarv

Sedan årtionden kännetecknas museer av digitalisering. Samlingar omvandlas till digitala format, verksamheten presenteras på webbsidor, digitala skärmar finns i utställningar, publiken tilltalas i digitala medier och frågor reses om hur digitala kulturer ska sparas. I den här föreläsningen fokuserar Bodil Axelsson på hur museernas digitalisering kan förstås i relation till den kritiska kulturarvsforskningen centrala frågeställning: genom vilka processer bevaras och kommuniceras utvalda förflutenheter för kommande generationer. 

Tid: 10 november, klockan 15.00-17.00

Plats: K1, Kåkenhus, Campus Norrköping.

Anmälan: Vill du vara med på plats? Anmäl dig via mejl till Ulrika Sund, senast den 3 november.

Zoomlänk: Publiceras här senare.

Föreläsningen hålls på svenska.

 

The future of migration and borders

Claudia Tazreiter, professor i etnicitet och migration

Mer information om föreläsningen kommer.

Tid: 24 november, klockan 15.00-17.00

Plats: K1, Kåkenhus, Campus Norrköping.

Anmälan: Vill du vara med på plats? Anmäl dig via mejl till Eva Rehnholm, senast den 17 november.

Zoomlänk: Publiceras här senare.

Föreläsningen hålls på engelska.

Mer om 2021 års professorerVisa/dölj innehåll

Harald Wiltsche

Professor i filosofi

Foto Peter Modin

Det är svårt att överskatta betydelsen av vetenskap och teknik för vårt moderna samhälle. Vetenskapliga teorier formar vår förståelse av världen och vi förlitar oss på dem i beslutsfattande.

Men vad i vetenskapen som gör den till en så framgångsrik aktivitet? Finns det fenomen som inte på något lämpligt sätt kan representeras av vetenskapliga teorier? Hur kan vi förbättra de sätt vetenskapen hjälper oss att hantera samhälleliga utmaningar på?

Som filosof verksam i området mellan vetenskapsteori och kunskapsteori är Harald Wiltsche intresserad av hur kroppsliga, socialt och historiskt situerade, subjekt får kunskap om världen med hjälp av så olika sätt som tankeexperiment, modeller och vetenskapliga instrument. Även om hans metodologiska angreppssätt är fenomenologiskt, är han inte bunden till något specifikt metafilosofiskt ramverk: vetenskapen är ett mångfasetterat fenomen, och så är de metoder som behövs för att analysera den.

Mer om Harald Wiltsches forskning.

Bodil Axelsson

Professor i kulturarv

Hur formas historia och kulturarv? Den frågan är central för Bodil Axelsson. I centrum för hennes forskning står skapandet av meningsfulla förflutenheter: hur museer, föreningar och privatpersoner formar kulturarv och historia genom berättande, samlande, visande och organisering.  

De senaste åren har hon lett en serie av forskningsprojekt om museer, samlingar och digitalisering. I centrum för denna forskning står frågor om hur digitala teknologier medverkar till nya former av kurering – att välja, syntetisera och organisera material -, aktörskap, gestaltningar, cirkulation och tolkning av museiföremål. Härigenom har hon kommit in på frågor om digitala plattformar, politisk ekonomi, algoritmer och maskininlärning. Tidigare projekt har handlat om bland annat historiska teaterspel, populärhistoriska tidskrifter, samtidsinsamling på kulturhistoriska museer och konstnärlig gestaltning.  

Historia och kulturarv formas ofta genom vindlande och komplexa processer med många deltagare under lång tid, därför kombinerar Bodil Axelsson metoder som deltagande observation och intervjuer med medie- och arkivstudier.

Mer om Bodil Axelssons forskning.

Claudia Tazreiter

Professor i etnicitet och migration 

Porträtt av Claudia Tazreiter mot vit bakgrund.

Genom historien har människor migrerat av olika anledningar. Vad har ofrivillig och irreguljär migration för påverkan på kulturen kring mänskliga rättigheter, civilsamhällets roll i sociala förändringar samt genus och migration?

De frågorna intresserar sig Claudia Tazreiter för i sin forskning. Idéer om kultur och tillhörighet är centrala och hon rör sig i områden som sociologi, social teori, ras, etnicitet, migration och genus. Med etnografiska, visuella, kvalitativa och blandade metoder studerar hon migrationens påverkan. Forskningen grundar sig empiriskt i samverkan med statliga och icke-statliga aktörer samt andra forskare i framför allt Asien-Stillahavsregionen men också globalt.

I de senaste forskningsprojekten har hon arbetat med migranter, flyktingar och ”kriminaliserade” migranter i Asien-Stillahavsregionen för att lyfta deras röster, erfarenheter och perspektiv. Hon har också forskat om koloniala bosättarsamhällen och de djupa arven från rasifierad kapitalism. I ett pågående projekt utforskar hon begreppet ”konvivialitet”, att leva tillsammans med olikheter.

Mer om Claudia Tazreiters forskning.

Läs mer i intervjuer med professorernaVisa/dölj innehåll

ForskningVisa/dölj innehåll

KontaktVisa/dölj innehåll

Institutionen för kultur och samhälleVisa/dölj innehåll