Vill du veta mer om forskning inom humaniora och samhällsvetenskap vid Linköpings universitet? Välkommen på öppna föreläsningar med nya professorer vid Institutionen för kultur och samhälle. Föreläsningarna är en del av professorernas installation i sina nya ämbeten.

Vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) utbildar och forskar vi inom flera humanistiska, samhällsvetenskapliga och estetiska ämnen. Forskningen är tvär- och mångvetenskaplig med kultur, samhälle och språk i centrum.

IKOS installationsföreläsningar hålls av nya professorer vid institutionen. De berättar då mer om sitt ämne och forskning. Föreläsningarna är öppna och fungerar som en mötesplats där IKOS forskning står i centrum, uppmärksammas och diskuteras. Föreläsningarna dokumenteras i IKOS skriftserie.

Föreläsningarna ges på Campus Valla i Linköping eller på Campus Norrköping. De är öppna för alla.

Program

Våren 2024

Installationsföreläsning David Ludvigsson

Välkommen att lyssna till David Ludvigssons installationsföreläsning som ny professor. Föreläsningens titel: ”En meningsfull lokalhistoria? Forskning för akademi och lokalsamhälle”. Efter föreläsningen anordnas ett mingel. Anmäl dig via formulär senast den 12 april. Institutionen för kultur och samhälle (IKOS), Avdelningen för historia, konstvetenskap och religionsvetenskap (HKR).

Börjar 23 april 2024 kl. 15.15
Slutar 23 april 2024 kl. 17.00
Plats I 101, I-huset, Campus Valla
Kontakt Kristina Hellman
013-28 18 09

Läs mer i intervjuer med professorerna

Intervjuer med professorer vid IKOS

David Ludvigsson

Professorn som lever sin barndomsdröm

För att förstå nutiden och sin identitet är det viktigt att känna till sin historia. David Ludvigsson är nybliven professor i historia vid LiU och han är intresserad av lokala historiska platser.

En professor som heter Karin Osvaldsson Cromdal.

Forskaren som vill hjälpa barn och ungdomar att göra sig hörda

– Jag spelar in, lyssnar, går tillbaka och lyssnar igen. Karin Osvaldsson Cromdal, professor i socialt arbete forskar om hur vi pratar, lyssnar och vad en paus kan betyda. Speciellt i samtal med barn och ungdomar.

En man som heter Zoran Slavnic.

Jag vill inspirera framtidens tjänstemän och beslutsfattare

– Temporalitet är ett laddat ord, ett hett ämne som alla pratar om i dag, jag var en av de första som forskade om det. Zoran Slavnic är professor i sociologi vid REMESO, LiU, han forskar och undervisar inom bla migration, integration och etnicitet.

Gissur Ó Erlingsson.

Extremt viktigt att kommunala beslutsprocesser fungerar rättssäkert

Gissur Erlingsson är professor inom statsvetenskap och har ett djupt engagemang i kommunforskning. Med fokus på demokrati och demokratiska processer återkommer han ofta till några ledord samverkan, legitimitet, opartisk, rättssäkerhet och korruption.

Josefina Syssner sitter framåtlutad vid en tegelvägg.

"En professor måste vara orädd"

Josefina Syssner har utsetts till professor i kulturgeografi på CKS. I sin forskning intresserar sig Syssner för de politiska frågor, strategier och processer som på ett eller annat sätt kan kopplas till en plats eller till ett rum.

Per-Anders Forstorp.

Genom kommunikation bildar vi en uppfattning om verkligheten

Hur kan olika former av gestaltning bidra till att skapa och vidmakthålla kunskaper och världsbilder? Hur produceras och sprids kunskap? Och vilka är kunskapens skuggsidor? Det intresserar Per-Anders Forstorp, professor i kultur och mediegestaltning.

Skriftserie

IKOS: Installationer

Läs mer om forskningen! I skriftserien IKOS: Installationer berättar professorerna vid institutionen mer om sin forskning.

IKOS: installationer är en skriftserie från Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet. Den består av texter skrivna av, och baserade på installationsföreläsningar med, institutionens professorer. Skriftserien lyfter fram och tillgängliggör en del av den tvärvetenskapliga och mångfasetterade forskning i humaniora och samhällsvetenskap som bedrivs vid institutionen.
Omslag för publikation 'Moas stafettpinne'
Susanna Alakoski (2022)
Omslag för publikation 'Spelet om kommunstrukturen'
Gissur Ó Erlingsson (2023)
Omslag för publikation 'Lifeworld and Science'
Harald Wiltsche (2022)
Omslag för publikation 'Vad vi vet (och inte vet) om ignorans'
Per-Anders Forstorp (2023)

Tidigare föreläsningar

Existence, Temporality, and Mobility: Trends in Migration Research and Policy over the Last Three Decades

Zoran Slavnic, professor i sociologi

7 februari 2024

Tillfälligt skydd och tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige i mitten av 1990-talet, var ett undantag från regeln, som var ett permanent uppehållstillstånd och ett stort fokus på integration. I dag är ett tidsbegränsat uppehållstillstånd inte bara en regel, utan också det enda uppehållstillstånd som flyktingar och asylsökande kan få i Sverige.

I min föreläsning belyser jag de viktigaste trenderna inom migrationsforskning och -politik under de senaste trettio åren.

Geografens guide till glesbygden

Josefina Syssner, professor i kulturgeografi

27 januari, 2023

Hur kan en geografs kunskaper vara till nytta för glesbygden? I sin installationsföreläsning berättade Josefina Syssner om geografens kunskaper, med speciellt fokus på sitt eget forskningsfält: perifera, glesbefolkade områden. 

Spelet om kommunstrukturen

Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap

19 april, 2022

Storleken på kommuner liksom arbetsfördelningen mellan stat och kommun är ideologiskt och politiskt stridbart. Det illustreras av hur den svenska kommunstrukturen debatterats och reformerats sedan de moderna kommunernas födelse år 1962. Utvecklingen visar att kommunstrukturen är ideologiskt sprängstoff. Den behöver därmed analyseras som en institution som i hög grad är föremål för intressemotsättningar. Med avstamp i historien och dagsaktuell debatt om den politiska basorganisationen framtid, resonerade Gissur Ó Erlingsson kring olika reformalternativ och diskuterade deras för- respektive nackdelar. Han väckte också frågan om hur evidensbaserad dagens starka driv mot färre och större kommuner egentligen är.

Vat vi vet (och inte vet) om ignorans

Per-Anders Forstorp, professor i kultur och mediegestaltning

6 april, 2022

Hur kan vi förstå ignorans? Är det något som vi borde bry oss om? Hur kan perspektiv hämtade från forskning om kultur och kommunikation bidra till en förståelse av ignorans? De frågorna närmar sig Per-Anders Forstorp i sin installationsföreläsning. Vi föreställer oss gärna den goda kommunikationen som öppen, transparent och begriplig. Det är fina och eftersträvansvärda ideal som passar bra i många sammanhang för social interaktion och mediering. Men det förekommer inte sällan att den information som presenteras är begränsad. Ett exempel på begränsning av information är det medvetna eller omedvetna undanhållandet av kunskap, det vill säga ignorans.

The Future of Migration and Borders

Claudia Tazreiter, professor i etnicitet och migration

27 november, 2021

Om vi ser migration i ett nytt ljus, vad kan vi då lära oss om frågor som gäller nationer, resurser, historia, kulturvärden och personliga och kollektiva minnen? I sin installationsföreläsning undersöker Claudia Tazreiter, professor i etnicitet och migration, migrationen som ett sammansatt fenomen som inbegriper nya samhällsformer och går långt utöver den gängse idén om migration bara som en rörelse över territoriella statsgränser. De gränser som praktiseras av nutida migranter omfattar också teknologiska och virtuella gränser likaväl som imaginära och psykologiska gränser.

Museer och digitaliseringens kulturarv

Bodil Axelsson, professor i kulturarv

10 november, 2021

Hur kan museernas digitalisering förstås? Sedan årtionden kännetecknas museer av digitalisering. Samlingar omvandlas till digitala format, verksamheten presenteras på webbsidor,
digitala skärmar finns i utställningar, publiken tilltalas i digitala medier och frågor reses om hur digitala kulturer ska sparas. I sin installationsföreläsning fokuserar Bodil Axelsson på hur museernas digitalisering kan förstås i relation till den kritiska kulturarvsforskningen centrala frågeställning: genom vilka processer bevaras och kommuniceras utvalda förflutenheter för kommande generationer.

Lifeworld and Science

Harald Wiltsche, professor i filosofi

27 oktober, 2021

Allmänhetens förtroende för vetenskapen sviktar. Varför? När världens uppmärksamhet riktats mot coronapandemin och klimatkrisen så har vi kommit till en alarmerande insikt: en del av allmänheten misstror vetenskapen. I sin installationsföreläsning tog Harald Wiltsche orsakerna till det sviktande förtroende ett steg längre; vetenskapskulturens kritiska tillstånd är delvis självförvållat och beror på olösta spänningar mellan livsvärlden - den värld som är subjektiv och upplevs av den enskilda människan - och vetenskapen.

Kontakt

Institutionen för kultur och samhälle