Installationsföreläsningar vid Institutionen för kultur och samhälle

Vill du veta mer om forskning inom humaniora och samhällsvetenskap vid Linköpings universitet? Välkommen på öppna föreläsningar med nya professorer vid Institutionen för kultur och samhälle. Föreläsningarna är en del av professorernas installation i sina nya ämbeten.

Installationsföreläsare våren 2022. Per-Anders Forstorp och Gissur Ó Erlingsson.Porträtt av Per-Anders Forstorp och Gissur Ó Erlingsson i svartvitt.

Vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS) utbildar och forskar vi inom flera humanistiska, samhällsvetenskapliga och estetiska ämnen. Forskningen är tvär- och mångvetenskaplig med kultur, samhälle och språk i centrum.

IKOS installationsföreläsningar hålls av nya professorer vid institutionen. De berättar då mer om sitt ämne och forskning. Föreläsningarna är öppna och fungerar som en mötesplats där Institutionen för kultur och samhälles forskning står i centrum, uppmärksammas och diskuteras. Föreläsningarna dokumenteras i IKOS skriftserie.

Föreläsningarna ges på Campus Valla i Linköping eller på Campus Norrköping. De är öppna för alla.

Program Visa/dölj innehåll

Vad säger forskningen om ignorans, det medvetna eller omedvetna underhållandet av kunskap? Hur omtvistad är och har den svenska kommunstrukturen varit? Det handlade installationsföreläsningarna våren 2022 om. Mer information om föreläsningar under hösten 2022 kommer senare.

Våren 2022 installerades Per-Anders Forstorp, professor i kultur och mediegestaltning med en föreläsning med titeln "Vad vi vet och inte vet om ignorans", samt Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap, som talade under rubriken "Spelet om kommunstrukturen". 

 

Mer om 2022 års professorer Visa/dölj innehåll

Per-Anders Forstorp.
Per-Anders Forstorp. Thor Balkhed

Per-Anders Forstorp

Professor i kultur och mediegestaltning

Kommunikation, mediering och gestaltning i ett socialt och kulturellt perspektiv är vad Per-Anders Forstorps forskning kretsar kring. Han är speciellt intresserad av olika former av gestaltning och hur de bidrar till att skapa och vidmakthålla kunskaper, världsbilder och ideologier samt de sociala, ekonomiska och kulturella villkoren för olika gestaltningsformer.

I olika projekt har Forstorp också fokuserat på kunskaps- och lärandepraktiker inom den högre utbildningen och studerat förändringar i globala utbildningslandskap. En konkret fråga gäller hur högskole- och universitetsutbildningar runt om i världen påverkas av globaliseringen. Exempel på detta är internationell mobilitet bland studenter, framväxten av olika statliga och privata aktörer inom högre utbildning, företagsuniversitet, kunskapsregimer, kunskapsideologier och effekter av marknadsorienterad styrning. Med sin forskning vill Forstorp också förstå produktionen och cirkulationen av kunskap och okunskap samt dess villkor i både institutionaliserade och mer informella former.

Per-Anders Forstorp är verksam i forskningsmiljön Tema kultur och samhälle (Tema Q).
Gissur Ó Erlingsson Anna Valentinsson

Gissur Ó Erlingsson

Professor i statsvetenskap

Politik och förvaltning på lokal nivå är i fokus för Gissur Ó Erlingssons forskning. Mer specifikt har han bedrivit forskning om korruption i lågkorrupta stater, hur kommunstrukturen bäst bör organiseras, kommunpolitikers arbetsvillkor, kommunalt ägda aktiebolag samt polarisering mellan stad och land. Utöver det övergripande intresset för kommuner har han lett forskningsprojekt om den högre utbildningens utmaningar – mer precist om universitetslärares förändrade villkor.

Erlingsson har publicerat sig i tidskrifter som Political Geography, Governance, Local Government Studies, Urban Affair Review och Government and Opposition. Han har medverkat som författare till flera läroböcker såsom Politik och förvaltning i svenska kommuner (Studentlitteratur), Den svenska politiken (Studentlitteratur), Korruption, maktmissbruk och legitimitet (Norstedts) och Kommunala bolag (Studentlitteratur).

Gissur Ó Erlingsson är professor vid Centrum för kommunstrategiska studier.

Läs mer i intervjuer med professorerna Visa/dölj innehåll

Forskning Visa/dölj innehåll

Kontakt Visa/dölj innehåll

Tidigare installationsföreläsningar Visa/dölj innehåll

2021

Spelet om kommunstrukturen

Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap

19 april, 2022

Storleken på kommuner liksom arbetsfördelningen mellan stat och kommun är ideologiskt och politiskt stridbart. Det illustreras av hur den svenska kommunstrukturen debatterats och reformerats sedan de moderna kommunernas födelse år 1962. I och med Storkommunreformen 1952 och Kommunblocksreformen 1962–1974 gick vi från knappt 2 500 till 278 kommuner. Det har beskrivits som en av västvärldens mest omfattande territoriella omstruktureringar. På 1980- och 1990-talet kom en motreaktion och debatten präglades av en önskan om en återgång till det nära och småskaliga, varpå kommundelningsförsök och kommundelningar blev vanliga. Emellertid har opinionen om att återigen slå samman kommuner vuxit sig allt starkare.   

Utvecklingen visar att kommunstrukturen är ideologiskt sprängstoff. Den behöver därmed analyseras som en institution som i hög grad är föremål för intressemotsättningar. Med avstamp i historien och dagsaktuell debatt om den politiska basorganisationen framtid, resonerade Gissur Ó Erlingsson kring olika reformalternativ och diskuterade deras för- respektive nackdelar. Han väckte också frågan om hur evidensbaserad dagens starka driv mot färre och större kommuner egentligen är. 

Vad vi vet (och inte vet) om ignorans

Per-Anders Forstorp, professor i kultur och mediegestaltning

6 april, 2022

Hur kan vi förstå ignorans? Är det något som vi borde bry oss om? Hur kan perspektiv hämtade från forskning om kultur och kommunikation bidra till en förståelse av ignorans? De frågorna närmade sig Per-Anders Forstorp i sin installationsföreläsning.

Vi föreställer oss gärna den goda kommunikationen som öppen, transparent och begriplig. Det är fina och eftersträvansvärda ideal som passar bra i många sammanhang för social interaktion och mediering. Men det förekommer inte sällan att den information som presenteras är begränsad. Ett exempel på begränsning av information är det medvetna eller omedvetna undanhållandet av kunskap, det vill säga ignorans. Studier av ignorans har på senare år växt fram som ett forskningsfält där man undersöker relationen mellan det som man kan eller vet och det som man inte kan eller inte vet, vad som är vetbart och inte vetbart. Inte minst kan det uppmärksammas att det finns en hel rad former av icke-kunskap/ignorans som aktivt produceras av olika aktörer som stater, politiker och företag.

 

 

Lifeworld and Science

Harald Wiltsche, professor i filosofi

27 oktober, 2021

När världens uppmärksamhet riktats mot coronapandemin och klimatkrisens utmaningar så har vi kommit till en alarmerande insikt: en betydande del av allmänheten misstror vetenskapen och dess resultat.

Situationen är paradoxal. Det är tydligt att vetenskap och teknologi är avgörande för att människan ska kunna hantera de existentiella hot hon står inför, men trots det sviktar allmänhetens tro på och förtroende för vetenskapen. I stället för att fokusera på de socio-ekonomiska mekanismer bakom denna oroväckande utveckling, drar Harald Wiltsche i sin föreläsning orsakerna ett steg längre; att vetenskapskulturens kritiska tillstånd delvis är självförvållat och beror på olösta spänningar mellan livsvärlden - den värld som är subjektiv och upplevs av den enskilda människan - och vetenskapen.

Museer och digitaliseringens kulturarv

Bodil Axelsson, professor i kulturarv

10 november 2021

Sedan årtionden kännetecknas museer av digitalisering. Samlingar omvandlas till digitala format, verksamheten presenteras på webbsidor, digitala skärmar finns i utställningar, publiken tilltalas i digitala medier och frågor reses om hur digitala kulturer ska sparas. I den här föreläsningen fokuserar Bodil Axelsson på hur museernas digitalisering kan förstås i relation till den kritiska kulturarvsforskningen centrala frågeställning: genom vilka processer bevaras och kommuniceras utvalda förflutenheter för kommande generationer.

The future of migration and borders

Claudia Tazreiter, professor i etnicitet och migration

24 november, 2021

Många betraktar migration som ett undantag eller problem. Men om vi ser migration i ett nytt ljus, vad kan vi lära oss om frågor som gäller nationer, resurser, historia, kulturvärden och personliga och kollektiva minnen?

Denna föreläsning undersöker migrationen som ett sammansatt fenomen som inbegriper nya samhällsformer och går långt utöver den gängse idén om migration bara som en rörelse över territoriella statsgränser. De gränser som praktiseras av nutida migranter omfattar också teknologiska och virtuella gränser likaväl som imaginära och psykologiska gränser. I sin installationsföreläsning undersöker Claudia Tazreiter, professor i etnicitet och migration, dessa ”gränspraktiker” och deras underliggande värden, samt reflekterar över vilka epistemologiska och metodologiska utmaningar de ställer oss inför och hur de hänger samman med samhällsliv och samhällsförändring i bredare mening.

Institutionen för kultur och samhälle Visa/dölj innehåll