Installationsföreläsningar vid Institutionen för kultur och samhälle

David Ludvigsson, professor i historia

23 april 2024

Karin Osvaldsson Cromdal, professor i socialt arbete

10 april 2024

Hur fungerar samtal i socialt arbete? I sin installationsföreläsning visade Karin utifrån verkliga exempel hur deltagande, kategorier och normer bygger förståelse men också dispyter mellan människor. Hon visade även exempel på hur de stora frågorna om social förändring och människors utveckling också alltid har sin grund i den nära interaktionen, att de stora frågorna samtidigt finns i de nära exemplen.

Zoran Slavnic, professor i sociologi

7 februari 2024

Tillfälligt skydd och tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige i mitten av 1990-talet, var ett undantag från regeln, som var ett permanent uppehållstillstånd och ett stort fokus på integration. I dag är ett tidsbegränsat uppehållstillstånd inte bara en regel, utan också det enda uppehållstillstånd som flyktingar och asylsökande kan få i Sverige.

I sin föreläsning belyste Zoran de viktigaste trenderna inom migrationsforskning och -politik under de senaste trettio åren.

Josefina Syssner, professor i kulturgeografi

27 januari, 2023

Hur kan en geografs kunskaper vara till nytta för glesbygden? I sin installationsföreläsning berättade Josefina Syssner om geografens kunskaper, med speciellt fokus på sitt eget forskningsfält: perifera, glesbefolkade områden. 

Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap

19 april, 2022

Storleken på kommuner liksom arbetsfördelningen mellan stat och kommun är ideologiskt och politiskt stridbart. Det illustreras av hur den svenska kommunstrukturen debatterats och reformerats sedan de moderna kommunernas födelse år 1962. Utvecklingen visar att kommunstrukturen är ideologiskt sprängstoff. Den behöver därmed analyseras som en institution som i hög grad är föremål för intressemotsättningar. Med avstamp i historien och dagsaktuell debatt om den politiska basorganisationen framtid, resonerade Gissur Ó Erlingsson kring olika reformalternativ och diskuterade deras för- respektive nackdelar. Han väckte också frågan om hur evidensbaserad dagens starka driv mot färre och större kommuner egentligen är.

Per-Anders Forstorp, professor i kultur och mediegestaltning

6 april, 2022

Hur kan vi förstå ignorans? Är det något som vi borde bry oss om? Hur kan perspektiv hämtade från forskning om kultur och kommunikation bidra till en förståelse av ignorans? De frågorna närmar sig Per-Anders Forstorp i sin installationsföreläsning. Vi föreställer oss gärna den goda kommunikationen som öppen, transparent och begriplig. Det är fina och eftersträvansvärda ideal som passar bra i många sammanhang för social interaktion och mediering. Men det förekommer inte sällan att den information som presenteras är begränsad. Ett exempel på begränsning av information är det medvetna eller omedvetna undanhållandet av kunskap, det vill säga ignorans.

Claudia Tazreiter, professor i etnicitet och migration

27 november, 2021

Om vi ser migration i ett nytt ljus, vad kan vi då lära oss om frågor som gäller nationer, resurser, historia, kulturvärden och personliga och kollektiva minnen? I sin installationsföreläsning undersöker Claudia Tazreiter, professor i etnicitet och migration, migrationen som ett sammansatt fenomen som inbegriper nya samhällsformer och går långt utöver den gängse idén om migration bara som en rörelse över territoriella statsgränser. De gränser som praktiseras av nutida migranter omfattar också teknologiska och virtuella gränser likaväl som imaginära och psykologiska gränser.

Bodil Axelsson, professor i kulturarv

10 november, 2021

Hur kan museernas digitalisering förstås? Sedan årtionden kännetecknas museer av digitalisering. Samlingar omvandlas till digitala format, verksamheten presenteras på webbsidor,
digitala skärmar finns i utställningar, publiken tilltalas i digitala medier och frågor reses om hur digitala kulturer ska sparas. I sin installationsföreläsning fokuserar Bodil Axelsson på hur museernas digitalisering kan förstås i relation till den kritiska kulturarvsforskningen centrala frågeställning: genom vilka processer bevaras och kommuniceras utvalda förflutenheter för kommande generationer.

Harald Wiltsche, professor i filosofi

27 oktober, 2021

Allmänhetens förtroende för vetenskapen sviktar. Varför? När världens uppmärksamhet riktats mot coronapandemin och klimatkrisen så har vi kommit till en alarmerande insikt: en del av allmänheten misstror vetenskapen. I sin installationsföreläsning tog Harald Wiltsche orsakerna till det sviktande förtroende ett steg längre; vetenskapskulturens kritiska tillstånd är delvis självförvållat och beror på olösta spänningar mellan livsvärlden - den värld som är subjektiv och upplevs av den enskilda människan - och vetenskapen.