06 oktober 2021

Vad är det med det mänskliga sinnet som gör att vi kan räkna ut saker med en sådan precision? Hur kan vi förbättra vetenskapen så att den kan hjälpa oss att hantera de utmaningar samhället står inför? Och hur kan vi motverka det sviktande förtroendet för vetenskapen?

Harald Wiltsche sitter i Studenthusets trappa

De frågorna är centrala för Harald Wiltsche, som är professor i filosofi vid Linköpings universitet. Den 27 oktober håller han en installationsföreläsning om sin forskning. Han föreläser under titeln "Vetenskapen och livsvärlden" och reflekterar kring frågan om allmänhetens sviktande förtroende för vetenskapen.

Berätta! Vad forskar du om?

Jag är filosof, verksam i området mellan vetenskapsteori och kunskapsteori. Det som intresserar mig är hur kroppsliga, socialt och historiskt situerade, subjekt får kunskap om världen med hjälp av så olika sätt som tankeexperiment, modeller och vetenskapliga instrument.

Det är svårt att överskatta betydelsen av vetenskap och teknik för vårt moderna samhälle. Vetenskapliga teorier formar vår förståelse av världen och vi förlitar oss på dem i beslutsfattande. Men vad i vetenskapen gör den till en så framgångsrik aktivitet? Finns det fenomen som inte på något lämpligt sätt kan representeras av vetenskapliga teorier? Hur kan vi förbättra de sätt vetenskapen hjälper oss att hantera samhälleliga utmaningar på? Det är frågor som jag fokuserar på.


Vad är det med våra sinnen som gör att vi kan förstå och räkna ut saker med en sådan otrolig precision och tillförlitlighet?


Vad inom vetenskapsfilosofin är det som intresserar dig?

Jag har alltid varit intresserad av människans förmåga att, genom sina intellektuella förmågor, gå bortom sig själv. Galileo kom på hur objekt skulle falla på månen långt innan människan kunde åka dit. Vad som motiverade mig till att bli filosof var helt enkelt att jag ville förstå hur det här fungerar. Vad är det med våra sinnen som gör att vi kan förstå och räkna ut saker med en sådan otrolig precision och tillförlitlighet?

Vad gör forskningen inom vetenskapsfilosofi så betydelsefull?

Filosofi och vetenskap växte fram ur samma önskan: att förstå hur verkligheten egentligen fungerar. Vetenskapen har varit väldigt bra på att svara på den frågan, men det finns också en ökad ”var tyst och räkna”-mentalitet som gynnar pragmatisk problemlösning i stället för att tillfredsställa vår intellektuella nyfikenhet. Att vara för pragmatisk när det kommer till vetenskap är en kortsiktig strategi som i slutändan leder till att vetenskapen själv urholkas, tror jag. Jag är övertygad om att nära, interdisciplinära, samarbeten mellan filosofi och vetenskap är det bästa sättet att motverka den tendensen.

Vad inom din forskning skulle du vilja fokusera mer i framtiden?

Av allt coronapandemin har lärt oss så är nog insikten om det extremt stora glappet mellan vetenskapen och allmänheten bland det mest chockerande. Medan vetenskapen blir mer och mer specialiserad så förlorar, som ordspråket säger, ”mannen på gatan”, kontakten med vad vetenskapen, vad den säger och hur den fungerar. Att religiös fundamentalism och konspirationsteorier blomstrar borde inte, med tanke på det, förvåna oss. Jag tror att humaniora kan vara avgörande för att motverka den här utvecklingen, och i framtiden skulle jag vilja ägna mer tid åt att förstå hur.

 

Läs mer om Harald Wiltches, och andra professorers, installationsföreläsning här

Harald Wiltsche

Hur fungerar vetenskapen? Hur kan vi förstå den och använda den för att göra världen bättre? Hör Harald Wiltsche, professor i filosofi, berätta om sin forskning.

Om Harald Wiltsche

Harald Wiltsche har en doktorsexamen i filosofi från University of Graz, Österrike, från 2008. Han har arbetat vid bland annat University of Toronto i Kanada, Stanford University i USA och University of Graz. Sedan 2019 är han professor i filosofi vid Linköpings universitet. Han är specialiserad vetenskapsfilosofi, fysikfilosofi och fenomenologi och har även ett intresse för epistemologi och vetenskapshistoria.

Läs mer om Harald Wiltsche här

Läs mer om öppna föreläsningar vid Institutionen för kultur och samhälle

Kontakt

Forskning

Senaste nytt från LiU

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.