Den 10 november håller Bodil Axelsson sin installationsföreläsning med titeln "Museer och digitaliseringens kulturarv". I fokus står frågan om hur vi kan förstå museers digitalisering.
Berätta! Vad forskar du om?
De senaste åren har min forskning handlat om digitalisering på museer, en process som inte bara innefattar digitisering av samlingar och arkiv utan också länkar samman administration, samlingsförvaltning, forskning, pedagogik och hur besökare tilltalas.
Mitt senaste forskningsprojekt undersöker vad som händer när digitala versioner av museiföremål cirkulerar på globala plattformar som Pinterest, YouTube och Google. Hur förändras kurerande – att välja, kontextualisera och förevisa – när vårt mänskliga meningsskapande samspelar med algoritmers automatiserade urval, plattformsekonomi och globala tekniska och materiella processer?
Jag studerar också kurering av digitaliserade vikingasmycken, samtida tolkningssammanhang, digitala museiföremåls former, färger och beskrivningar och maskininlärningsalgoritmer som hittar mönster och samband i stora mängder data.
Vad inom kulturarv är det som intresserar dig? Vad fick dig att vilja forska om kulturarv?
Jag fascineras av att kulturarv kan ha så många former och jag tilltalas av att det krävs en sådan teoretisk nyfikenhet för att skapa förståelse för kulturarvets processer. Forskningsfältet kritiska kulturarvsstudier växer och omformas hela tiden och den öppenheten passar mig.
När fältet växte fram fanns ett stort intresse för hur nationer skapade historia, traditioner och ritualer för att forma och legitimera nationell kulturell, social och politisk gemenskap. Vilka kvarlämningar och berättelser som aktiverades för vilka grupper och syften var centrala frågor. Nu finns ett ökat fokus på globala aspekter och internationella konventioner. Kulturarv studeras i relation till solidaritet och representation i heterogena och polariserade samhällen - stadsplanering och lokal ekonomisk utveckling, väpnande konflikter, postkolonialism och dekolonialisering, klimatförändring och hållbarhet.
Forskningen om hur kulturarv skapas, bevaras men också förstörs och glöms är viktig eftersom kulturarvsprocesser kan bidra både till sammanhållning och konflikt.
Vad gör forskningen inom kulturarv så viktig?
Forskningen om hur kulturarv skapas, bevaras men också förstörs och glöms är viktig eftersom kulturarvsprocesser kan bidra både till sammanhållning och konflikt. I föreställningar om ett arv ligger också frågor om vad som lämnas till eftervärlden. Kulturarv engagerar många människor, det är både vardagspraktik och ett politiskt område.
Vad skulle du vilja fokusera mer på i din forskning?
Jag vill fortsätta att forska om digitalisering och museer. Kanske återvänder jag till hur museerna samlar in material idag. Jag vill gärna studera kulturarvsprocesser utanför Sverige eller i ett jämförande perspektiv. Jag ser också ett stort behov av reflektion kring hur kulturarvs- och forskningspolitik påverkar vad som digitaliseras och hur. De senaste åren har jag stångats med att förstå hur maskininlärning fungerar och tas i bruk för cirkulation av digitala bilder så det kan vara ett annat spår som jag fortsätter på.
