20 december 2023

Gissur Erlingsson är professor i statsvetenskap. Han har ett djupt engagemang i kommunforskning. Med fokus på demokrati och demokratiska processer återkommer han ofta till några ledord: samverkan, legitimitet, opartisk, rättssäkerhet och korruption.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Ó Erlingsson är professor på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS). Fotograf: Karin Midner

Berätta – vad forskar du om?

– För det allra, allra mesta har jag den kommunala politiken, förvaltningen och demokratin i fokus, men jag angriper denna materia med lite olika frågeställningar. Jag har bland annat forskat om lokala partier, korruption i kommuner, förtroendevaldas villkor, lokal tillväxtpolitik och ändamålsenlig kommunstorlek. Men om jag ser det ur ett längre perspektiv, är det en blandad kompott.

Vad har du på gång just nu?

– Just nu leder jag två mer avgränsade forskningsprojekt. Det ena handlar om värderings- och attitydsmässig polarisering mellan olika geografier. Det andra handlar om mellankommunal samverkan.

Vad inom det här området är det som intresserar dig?

– Sverige är ett av världens mest decentraliserade länder – väldigt av mycket av det som är den svenska välfärdsstaten implementeras ute i kommunerna. För att medborgarna ska uppfatta besluten som legitima är det extremt viktigt att kommunala beslutsprocesser fungerar rättssäkert och opartiskt, är tagna i demokratisk ordning, och att olika typer av reformer, åtgärder och satsningar är någorlunda evidensbaserade. Det är huvudskälet till att jag har ett så starkt engagemang för kommunal politik, förvaltning och demokrati.

Vad skulle du vilja fokusera mer på inom din forskning?

– Under de gångna två-tre åren har det blivit allt mer uppenbart att de enorma resurser som kommuner disponerar tycks vara förhållandevis lätta att exploatera för allahanda parter som är beredda att försöka pumpa ut gemensamma resurser för att gynna sig själv eller sina närmaste.

Exempelvis har vi sett att det saknas formaliserade spelregler för hur den lokala oppositionen kan bedriva sin oppositionspolitik. Ett annat exempel är att det ibland händer att politiker något lättvindigt gör sig av med tjänstepersoner som upplevs som misshagliga eller inte tillräckligt följsamma. Ibland förekommer riggade anställningsförfaranden och riggade upphandlingar samt så kallad välfärdsbrottslighet, där den organiserade brottsligheten infiltrerar och utnyttjar de offentliga resurserna till sin fördel.

Sett till hur viktiga kommunerna är, och hur mycket resurser de omsätter, tycker jag nog att allt det jag nämner är alldeles för underutforskat. Vi behöver verkligen veta betydligt mer för att kunna bygga bättre skyddsräcken i kommunpolitiken och därmed garantera att kommunerna i större utsträckning präglas av rättssäkerhet och opartiskhet.

Kort fakta

Gissur Ó Erlingsson är professor på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS). Han har forskat sedan 1999, då han antogs till forskarutbildningen i Lund och han disputerade 2005. Gissur har jobbat vid CKS/LiU sedan 2009 och han installerades till professor i statsvetenskap hösten 2021.

Vad innebär för din forskning att du blivit befordrad till professor?

– För min forskning gör det uppriktigt sagt ingen större skillnad. Men, det är förstås ett viktigt erkännande för att den forskning jag bedrivit över åren är relevant och anses hålla hög kvalitet. Det är både hedrande och smickrande.

Gissur Ó Erlingsson. Foto Karin Midner

Organisation

Senaste nytt från LiU

Person (Robert Forchheimer) med mobiltelefon.

Gratisapparnas dolda kostnader – mer än personliga data

Prokrastinering, minskad sömn och försämrat fokus är en del av priset vi betalar för kostnadsfria appar till mobilen. Det menar forskare vid LiU och Rise som undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna.

Vatten framför en bro och en byggnad. Blå himmel och ett träd i höstfärger.

LiU klättrar i global rankning

Linköpings universitet tar sig upp till plats 201–250 när brittiska Times Higher Education släpper sin årliga rankning för världens lärosäten.

Poddsuccén gjorde historieläraren till folkkär folkbildare

Daniel Hermansson är gymnasieläraren som blev en stor folkbildare. Oavsett om det är i podd, tv eller bokform berättar Årets alumn om vår historia lika initierat som underhållande.