20 december 2023

Gissur Erlingsson är professor i statsvetenskap. Han har ett djupt engagemang i kommunforskning. Med fokus på demokrati och demokratiska processer återkommer han ofta till några ledord: samverkan, legitimitet, opartisk, rättssäkerhet och korruption.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Ó Erlingsson är professor på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS). Fotograf: Karin Midner

Berätta – vad forskar du om?

– För det allra, allra mesta har jag den kommunala politiken, förvaltningen och demokratin i fokus, men jag angriper denna materia med lite olika frågeställningar. Jag har bland annat forskat om lokala partier, korruption i kommuner, förtroendevaldas villkor, lokal tillväxtpolitik och ändamålsenlig kommunstorlek. Men om jag ser det ur ett längre perspektiv, är det en blandad kompott.

Vad har du på gång just nu?

– Just nu leder jag två mer avgränsade forskningsprojekt. Det ena handlar om värderings- och attitydsmässig polarisering mellan olika geografier. Det andra handlar om mellankommunal samverkan.

Vad inom det här området är det som intresserar dig?

– Sverige är ett av världens mest decentraliserade länder – väldigt av mycket av det som är den svenska välfärdsstaten implementeras ute i kommunerna. För att medborgarna ska uppfatta besluten som legitima är det extremt viktigt att kommunala beslutsprocesser fungerar rättssäkert och opartiskt, är tagna i demokratisk ordning, och att olika typer av reformer, åtgärder och satsningar är någorlunda evidensbaserade. Det är huvudskälet till att jag har ett så starkt engagemang för kommunal politik, förvaltning och demokrati.

Vad skulle du vilja fokusera mer på inom din forskning?

– Under de gångna två-tre åren har det blivit allt mer uppenbart att de enorma resurser som kommuner disponerar tycks vara förhållandevis lätta att exploatera för allahanda parter som är beredda att försöka pumpa ut gemensamma resurser för att gynna sig själv eller sina närmaste.

Exempelvis har vi sett att det saknas formaliserade spelregler för hur den lokala oppositionen kan bedriva sin oppositionspolitik. Ett annat exempel är att det ibland händer att politiker något lättvindigt gör sig av med tjänstepersoner som upplevs som misshagliga eller inte tillräckligt följsamma. Ibland förekommer riggade anställningsförfaranden och riggade upphandlingar samt så kallad välfärdsbrottslighet, där den organiserade brottsligheten infiltrerar och utnyttjar de offentliga resurserna till sin fördel.

Sett till hur viktiga kommunerna är, och hur mycket resurser de omsätter, tycker jag nog att allt det jag nämner är alldeles för underutforskat. Vi behöver verkligen veta betydligt mer för att kunna bygga bättre skyddsräcken i kommunpolitiken och därmed garantera att kommunerna i större utsträckning präglas av rättssäkerhet och opartiskhet.

Kort fakta

Gissur Ó Erlingsson är professor på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS). Han har forskat sedan 1999, då han antogs till forskarutbildningen i Lund och han disputerade 2005. Gissur har jobbat vid CKS/LiU sedan 2009 och han installerades till professor i statsvetenskap hösten 2021.

Vad innebär för din forskning att du blivit befordrad till professor?

– För min forskning gör det uppriktigt sagt ingen större skillnad. Men, det är förstås ett viktigt erkännande för att den forskning jag bedrivit över åren är relevant och anses hålla hög kvalitet. Det är både hedrande och smickrande.

Gissur Ó Erlingsson. Foto Karin Midner

Organisation

Senaste nytt från LiU

LiU AI-säkrar utbildningarna

Linköpings universitet inför en ny handlingsplan för att AI-säkra utbildningar. "Det är vårt ansvar att se till att våra utbildningar håller hög kvalitet och är relevanta även i en AI-driven framtid", säger prorektor Karin Axelsson.

Jendrik Seipp.

Forskning om nästa generations AI-planering får 15 miljoner

LiU-forskaren Jendrik Seipp har fått 15 miljoner kronor för att utveckla ett AI-planeringssystem som utnyttjar flerkärniga processorer för parallella beräkningar. Det skulle kunna leda till mer effektiv logistik och storskalig energioptimering.

Kvinna vid ett träd tittar in i kameran.

Pappersindustrin kan bli energismartare med ny mätmetod

Pappersindustrin slukar stora mängder energi. Men trots skärpta EU-krav på effektivisering har det inte funnits något sätt att jämföra energianvändning mellan olika företag. Nu presenterar forskare vid LiU i samarbete med Naturvårdsverket en lösning.