22 mars 2024

För att förstå nutiden och sin identitet är det viktigt att känna till sin historia. David Ludvigsson är nybliven professor i historia vid LiU och han är intresserad av lokala historiska platser.

David Ludvigsson
David Ludvigsson är professor i historia med inriktning mot lokalhistoria vid Linköpings universitet. Fotograf: Karin Midner

David Ludvigsson är professor i historia med inriktning mot lokalhistoria vid Linköpings universitet. Han har ett brett forskningsintresse samt ett starkt engagemang i undervisningen vid LiU. Han är nyfiken både på människor och platser, eftersom han är övertygad om att det är viktigt att känna till sin historia för att kunna förstå sin nutid.

Professuren finansieras av en stiftelse för forsknings- och kulturändamål i Linköpings kommun. Enligt önskemål från grundaren Michael Cocozza, som tillsammans med sin hustru Catharina Högbom donerat 100 miljoner kronor till stiftelsen, är dess första satsning två professurer i historia vid LiU. David Ludvigssons professur har alltså en lokalhistorisk profil.

Berätta – vad forskar du om?

– Olika aspekter av historia, främst lokalhistoria, kulturarv och historiedidaktik, och frågor som befinner sig i skärningspunkterna mellan dem. Det kan till exempel vara lokalhistoriens betydelse för människor eller hur barn upplever en historisk plats. Tidigare har jag undersökt historiska dokumentärfilmer, alltså intresserat mig för hur historia kommuniceras i moderna medier.

David Ludvigsson berättar att han är en nyfiken person som gärna ställer frågor. Som forskare har han en möjlighet att arbeta systematiskt, gå på djupet genom arkivstudier och intervjuer, för att hitta svar.

Vad har du på gång just nu?

– Jag är i slutskedet av arbetet med en bok, där vi beskriver skolelevers besök på historiska platser. Det har varit ett fantastiskt spännande arbete, barnen har sina egna referenspunkter, de kan förstå saker på ett oväntat sätt. Vid besöken upplevde barnen andra saker utöver det som de vuxna berättade. Det blev så tydligt att lokalhistoria kan betyda olika saker för olika människor.

David Ludvigsson och hans medförfattare har bland annat intresserat sig för materialitet, alltså vad de fysiska föremålen och lämningarna ger för upplevelse för dem som besöker en historisk plats. Studien visar att själva den fysiska upplevelsen, där många sinnen som känsel, lukt och synintryck aktiveras, har stor betydelse för hur man förstår historien, inte bara hur den berättas med ord.

Han arbetar även med en kunskapsöversikt om lokalhistorisk forskning i relation till Östergötland och är delaktig i två projekt med medel från Riksantikvarieämbetet och Skolforskningsinstitutet som båda rör sig i gränslandet mellan lokalhistoria, museer och skolan. Dessutom är han intresserad av idrottshistoria, där han just nu undersöker LBK Gottfridsberg i Linköping och dess roll i lokalsamhället.

Vad inom historia är det som intresserar dig?

– Jag blev intresserad av historia redan som liten. På den tiden var historia som en källa till äventyr som jag fångades av, genom äventyrsböcker, spännande barnprogram och historier som människor i min närhet berättade för mig. Jag fantiserade om det förflutna och skrev äventyrsberättelser som utspelades i dåtid. Redan på mellanstadiet väcktes idén att jag skulle kunna jobba som historiker i framtiden, även om jag inte exakt visste vad det skulle innebära.

Nu har han arbetat som forskare och lärare i historia i många år och har en tydligare bild om varför det är viktigt att ha kunskap och kännedom om vår historia.

– Vi vill veta var vi kommer ifrån. När vi förstår hur ett samhälle har förändrats, får vi både en praktisk orientering som hjälper oss att förstå vad vi har runt omkring oss och en existentiell orientering som gör det enklare att förstå vilka vi själva är. Världen är komplex men inte obegriplig. Vi behöver kunskap för att förstå det som sker nu, och då kan historien hjälpa till. Det gäller ju även lokalsamhället.

Vad skulle du vilja fokusera mer på inom din forskning?

– Lokalsamhället fungerar som en mikronivå i relation till studier av det förflutna som ofta sker på en lite högre nivå. Ett lokalt exempel kan faktiskt påverka hur vi förstår utvecklingslinjer på regional eller nationell nivå. Jag har flera konkreta idéer som vore roligt att förverkliga själv eller tillsammans med andra. Det gäller till exempel utbildningshistoriska reformer, folkrörelsernas och föreningslivets betydelse i ett föränderligt samhälle, eller historieforskningens utveckling och historikernas roll i relation till historiebruket utanför akademien, på lokal nivå.

Undervisning

David Ludvigsson Fotograf Karin Midner

David Ludvigsson älskar att undervisa och det är något han vill fortsätta med.

– Det ger så mycket att möta studenter som är genuint intresserade av historia. Som tycker att det är det roligaste och mest fascinerande som finns. En stor grupp ska bli lärare medan andra tänker sig någon form av historisk karriär. Det är en utmanande utbildning som kräver att de läser flera 100 sidor text i veckan, så det i sig är en kunskap. Jag har träffat folk från UD som sagt att den här textträningen har varit enormt nyttiga för dem i deras nuvarande arbete.

Mer om stiftelsen och professuren

Om David Ludvigsson och uppdraget som professor i lokalhistora

I uppdraget ingår bland annat att:

  • Ta ansvar för verksamheten vid Centrum för lokalhistoria.
  • Genomföra egen forskning med lokalhistorisk inriktning.
  • Utarbeta och utveckla ett forskningsprogram om lokalhistoria.
  • Delta i forskarnätverk rörande lokalhistoria.
  • Medverka i undervisning och därvid arbeta för att uppmärksamma lokalhistoria i allmänhet och inom lärarutbildning för att utveckla sätt att inkludera lokalhistoriska perspektiv.
  • Stödja samverkan med aktörer i det omgivande samhället som är engagerade i lokalhistoria.
  • Verka för ett brett samhälleligt intresse för lokalhistoria.
  • Söka externa medel för forskning.

Relaterad information

Senaste nytt från LiU

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.