David Ludvigsson är professor i historia med inriktning mot lokalhistoria vid Linköpings universitet. Han har ett brett forskningsintresse samt ett starkt engagemang i undervisningen vid LiU. Han är nyfiken både på människor och platser, eftersom han är övertygad om att det är viktigt att känna till sin historia för att kunna förstå sin nutid.
Professuren finansieras av en stiftelse för forsknings- och kulturändamål i Linköpings kommun. Enligt önskemål från grundaren Michael Cocozza, som tillsammans med sin hustru Catharina Högbom donerat 100 miljoner kronor till stiftelsen, är dess första satsning två professurer i historia vid LiU. David Ludvigssons professur har alltså en lokalhistorisk profil.
Berätta – vad forskar du om?
– Olika aspekter av historia, främst lokalhistoria, kulturarv och historiedidaktik, och frågor som befinner sig i skärningspunkterna mellan dem. Det kan till exempel vara lokalhistoriens betydelse för människor eller hur barn upplever en historisk plats. Tidigare har jag undersökt historiska dokumentärfilmer, alltså intresserat mig för hur historia kommuniceras i moderna medier.
David Ludvigsson berättar att han är en nyfiken person som gärna ställer frågor. Som forskare har han en möjlighet att arbeta systematiskt, gå på djupet genom arkivstudier och intervjuer, för att hitta svar.
Vad har du på gång just nu?
– Jag är i slutskedet av arbetet med en bok, där vi beskriver skolelevers besök på historiska platser. Det har varit ett fantastiskt spännande arbete, barnen har sina egna referenspunkter, de kan förstå saker på ett oväntat sätt. Vid besöken upplevde barnen andra saker utöver det som de vuxna berättade. Det blev så tydligt att lokalhistoria kan betyda olika saker för olika människor.
David Ludvigsson och hans medförfattare har bland annat intresserat sig för materialitet, alltså vad de fysiska föremålen och lämningarna ger för upplevelse för dem som besöker en historisk plats. Studien visar att själva den fysiska upplevelsen, där många sinnen som känsel, lukt och synintryck aktiveras, har stor betydelse för hur man förstår historien, inte bara hur den berättas med ord.
Han arbetar även med en kunskapsöversikt om lokalhistorisk forskning i relation till Östergötland och är delaktig i två projekt med medel från Riksantikvarieämbetet och Skolforskningsinstitutet som båda rör sig i gränslandet mellan lokalhistoria, museer och skolan. Dessutom är han intresserad av idrottshistoria, där han just nu undersöker LBK Gottfridsberg i Linköping och dess roll i lokalsamhället.
Vad inom historia är det som intresserar dig?
– Jag blev intresserad av historia redan som liten. På den tiden var historia som en källa till äventyr som jag fångades av, genom äventyrsböcker, spännande barnprogram och historier som människor i min närhet berättade för mig. Jag fantiserade om det förflutna och skrev äventyrsberättelser som utspelades i dåtid. Redan på mellanstadiet väcktes idén att jag skulle kunna jobba som historiker i framtiden, även om jag inte exakt visste vad det skulle innebära.
Nu har han arbetat som forskare och lärare i historia i många år och har en tydligare bild om varför det är viktigt att ha kunskap och kännedom om vår historia.
– Vi vill veta var vi kommer ifrån. När vi förstår hur ett samhälle har förändrats, får vi både en praktisk orientering som hjälper oss att förstå vad vi har runt omkring oss och en existentiell orientering som gör det enklare att förstå vilka vi själva är. Världen är komplex men inte obegriplig. Vi behöver kunskap för att förstå det som sker nu, och då kan historien hjälpa till. Det gäller ju även lokalsamhället.
Vad skulle du vilja fokusera mer på inom din forskning?
– Lokalsamhället fungerar som en mikronivå i relation till studier av det förflutna som ofta sker på en lite högre nivå. Ett lokalt exempel kan faktiskt påverka hur vi förstår utvecklingslinjer på regional eller nationell nivå. Jag har flera konkreta idéer som vore roligt att förverkliga själv eller tillsammans med andra. Det gäller till exempel utbildningshistoriska reformer, folkrörelsernas och föreningslivets betydelse i ett föränderligt samhälle, eller historieforskningens utveckling och historikernas roll i relation till historiebruket utanför akademien, på lokal nivå.
