10 januari 2023

Vid årsskiftet klev den nyblivna professorn Josefina Syssner av sitt uppdrag som prefekt för Institutionen för kultur och samhälle, IKOS, för att ägna sig åt forskning på heltid. I sin forskning intresserar sig Syssner för de politiska frågor, strategier och processer som på ett eller annat sätt kan kopplas till en plats eller till ett rum.

Josefina Syssner sitter framåtlutad vid en tegelvägg. Fotograf: Christian Ekstrand
Josefina Syssner är professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.
Josefina Syssner utnämndes till professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, i slutet av förra året.

Grattis, du har blivit befordrad till professor. Vad innebär det för din forskning?

En viktig uppgift för en professor är att vara orädd. Vi måste våga ställa kritiska och obekväma frågor, för kunskapens och samhällets skull. Men vi ska också stödja yngre kollegor; doktorander och nydisputerade som har en mer osäker position och mer att förhålla sig till.

Berätta - vad forskar du om?

Jag är kulturgeograf, och min forskning handlar om lokal utveckling och utvecklingspolitik. Jag intresserar mig främst för platser som kännetecknas av sådant som vi människor vanligtvis inte ser som utveckling – nämligen en minskande och åldrande befolkning, en ansträngd ekonomi, mindre privat och offentlig service, sjunkande huspriser och annat.

Vad inom det här området är det som intresserar dig?

Det finns starka samhälleliga normer om vad utveckling är och vad som är en attraktiv plats. Jag är intresserad av hur man kan se på utveckling och på framtiden på platser som inte har de förutsättningarna.

Varför är den här forskningen så viktig?

Dels för att det finns så många områden i Sverige, Norden, Europa – ja i hela världen – som präglas av just ett vikande befolkningsunderlag och en ansträngd ekonomi. För mig är det dessutom otroligt viktigt att vi undersöker hur man kan få till ett bra och inkluderande samhälle på platser som inte växer.

Vad skulle du vilja fokusera mer på inom din forskning?

De närmaste åren kommer jag att jobba i två externfinansierade projekt. Det ena är finansierat av Länsförsäkringars forskningsfond och handlar om hur det går till när kommunpolitiker i glesbygd formulerar utvecklingspolitiska mål för den egna kommunen. Det andra projektet finansieras av Formas och handlar om hur kommuner med geografiska lägesnackdelar ser på lokal ekonomisk hållbarhet – vad de lägger i det begreppet och hur de jobbar för att uppnå det.

Hur känns det att gå tillbaka till forskningen efter närmare fyra år som prefekt?

Framför allt är jag otroligt glad över att kunna gå in i två forskningsprojekt som handlar om det jag är allra mest intresserad av. Men jag kommer också att sakna alla jag jobbat ihop med i prefektuppdraget. Det är så många människor jag inte kände för fyra år sedan, som snabbt blev jätteviktiga arbetskamrater och som jag nu inte kommer att träffa särskilt ofta. Det känns lite märkligt.

Installationsföreläsning

Den 27 januari håller Josefina installationsföreläsning som ny professor vid Institutionen för kultur och samhälle på temat ”Geografens guide till glesbygden – om politik och planering i periferin”.

Läs mer om installationsföreläsningarna för IKOS professorer

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

Några kvinnor som går på en trottoar.

Varför inte planera för en krympande befolkning?

Få regioner och kommuner har en långsiktig planering för att anpassa sig till befolkningsminskningen. I en ny studie söker forskarna svar på varför och hittar flera förklaringar.

Två händer.

Så samverkar kommuner med civilsamhället för att bryta äldres ensamhet

Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva, och därför är civilsamhället avgörande. Ny forskning visar att kommuner antar olika roller när de samverkar med ideella krafter.

Bild på barn som tvättar händerna.

En halv miljon till forskning om mindre kommuners tillgångsförvaltning

Hur kan mindre kommuners förmåga att ta hand om sina tillgångar – så som infrastruktur eller VA – stärkas? I ett nytt projekt möts forskare och kommuner för att byta erfarenheter och stärka förståelsen för strategisk tillgångsförvaltning.

Senaste nytt från LiU

En man och en kvinna skakar hand vid ett bord.

LiU och Microsoft tar gemensamma steg inom AI

Linköpings universitet och Microsoft har tecknat ett avtal om fortsatt samarbete inom AI. Samarbetet omfattar stöd inom både utbildning och forskning med målet att skapa bättre förutsättningar för att införa AI i samhället.

En trave med fyra böcker som ligger på ett vitt bord.

2025 – ett avstamp mot framtiden

Att fylla 50 år var stort med kungabesök och mycket uppmärksamhet men Linköpings universitet levererade också framgångar inom både utbildning och forskning. När LiU publicerar årsredovisningen för 2025 är det med positiva siffror och händelser.

En person i labbrock som håller i en flaska.

Precisare dödstidpunkt med AI

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.