Foto: JOEL CARILLET– Vid Medelhavet är det första man ser den röda kustlinjen. Det är de övergivna flytvästarna som ligger i strandkanten, säger Kenneth Neijnes, operativ chef vid Kustbevakningen, och lyfter upp en plastig flytväst som mer liknar en leksak för poolen, än något som ska bära en människa över ett hav.
Den svenska kustbevakningen deltar tillsammans med Frontex, EU:s byrå för gränsövervakning, i operationer i Medelhavet. Med Lesbos som bas patrullerar man bland annat havet och gränsen mellan Grekland och Turkiet för att i god tid upptäcka människor som korsar gränsen och se till att de kommer iland. Kenneth Neijnes har egna erfarenheter av arbete i området och är operativt ansvarig för de svenska insatserna.
– Vissa sjöräddningar är väldigt tragiska, en gång hittade vi 51 avlidna människor i en båt som hade blivit en dödsfälla. Men när man räddar någon känner man sig nöjd med sitt arbete, säger han.
Kenneth Neijnes besök på Linköpings universitet är en del i kursen företagsekonomi 1. Under höstens första delkurs läser studenterna om organisationer, deras uppbyggnad och strategier. Som ett led i detta har gästföreläsare bjudits in för att med sin organisation exemplifiera hur de agerar i olika situationer. Initiativet är ett samarbete med CARER, Centrum för forskning om räddnings- och responssystem vid Linköpings universitet.
– Våra studenter ska ha bra kunskaper om samhället och alla dess organisationer. Säkerhet och räddning är viktiga och växande samhällsområden där händelser i världen påverkar oss. Därmed är det viktigt att vi också speglar det i vår undervisning vid LIU, säger Rebecca Stenberg, kursansvarig.
Förutom Kustbevakningen har Missing People talat inför den fulla salen på Katastrofmedicinskt centrum.
Färre väljer havet som utväg
Under 2015 såg hundratusentals kvinnor, män och barn Medelhavet som en sista utväg för att lämna en otrygg tillvaro. Av dessa räddade Kustbevakningen 8140 människor. Kennet Neijnes målar upp en bild av ett arbete som i många fall är oerhört komplicerat eftersom det kräver att många olika länder samarbetar, att man i en räddningssituation har full koll över en instabil båt, eventuella vapenhot och kan rädda människor som är nära döden.
Med de hårdare reglerna för asyl i EU, bland annat Sverige, har antalet människor som kommer via Medelhavet minskat.
– Vi har märkt att migranterna inte vill till Sverige i samma utsträckning, utan hellre till Tyskland, säger Kennet Neijnes.
Joe Mousson, student som läser företagsekonomi, är en av dem i publiken som har gripits av föredraget. För honom har gästföreläsningen inte bara gett honom något studiemässigt, utan också yrkesmässigt. Han arbetar vid sidan av sina studier på ett flyktingboende och har mött några av dem som med livet i behåll lyckats ta sig över Medelhavet ända till Sverige.
– Jag har hört de här berättelserna förut, av de som jag arbetar med på boendet. Men, jag tycker att den här föreläsningen har gett mig en bättre förståelse av vad de varit med om ute på havet. Förhoppningsvis kan jag använda mig av den insikten i jobbet.
