– Parisavtalet har ratificerats rekordfort och den största överraskningen är att USA, men framför allt Kina, har ratificerat så snabbt, säger Mathias Fridahl, biträdande universitetslektor och forskare inom internationell klimatpolitik, som för dagen är stationerad på Campus Norrköping.
För Kina handlar det snabba agerandet om att många relaterade frågor står på deras agenda, till exempel luftkvalitet och energisäkerhet. Anledningen till att USA den här gången varit snabb med att ratificera ett avtal beror på det stundande valet.
– Obama har drivit frågan och vill ha ett avslut. Om Trump vinner valet kan han riva upp beslutet, men det tar åtminstone ett år att gå igenom alla formella steg, säger Mathias Fridahl, som tillsammans med kollegor håller på att lägga sista handen vid de enkäter, ”enkätdesign” kallar Fridahl det, de ska ha med sig till mötet i Marrakech.
Det är inte bara det första mötet sedan Parisavtalet som kommer att hållas i Marrakech den 7-18 november. Samtidigt hålls möten för medlemmarna av Kyotoprotokollet och den 22:a konferensen för parterna till Klimatkonventionen. Totalt väntas 197 parter representerade av runt 7000 förhandlare, samt ytterligare cirka 6000 observatörer och 1500 personer från media att delta. I denna myriad av människor, förhandlingar, intressefrågor och beslut kommer fem LiU-forskare och en masterstudent att vara på plats med tre olika forskningsprojekt.
Mathias Fridahl ska studera vilka förutsättningar det finns för att använda teknik för bioenergi med koldioxidavskiljning och lagring, även kallat BECCS, för att nå målet om att begränsa medeltemperaturökningen till under 2 °C. För att ta reda på hur olika aktörer ställer sig till utvecklandet av BEECS ska han och kollegorna dela ut enkäter till deltagarna under mötet. 1 000 svar hoppas de på att få in.
– BECCS finns ännu bara på pilotstadiet. Ändå räknar många tekniken som viktig för att nå målet om att begränsa medeltemperaturökningen till väl under 2 °C, säger Mathias Fridahl.
BECCS är tekniksystem som kan avlägsna koldioxid ur atmosfären. Det innebär att man använder biomassa i produktion och att den koldioxid som skapas som restprodukt sedan avskiljs och långtidslagras. Till exempel kan man fånga in koldioxid från pappersbruk, produktion av biobränsle eller bioeldade kraftverk, och lagra den under jord. Sedan planteras motsvarande mängd ny biomassa, exempelvis skog med stor förmåga att ta upp koldioxid. En stor majoritet av existerande klimatscenarier utgår från storskalig användning av BECCS.
– Ska man använda BECCS krävs det att det finns en vilja för att utveckla tekniken. Tidigare forskning har studerat tekniska och ekonomiska parametrar. Vi ska också titta på de sociala och politiska förutsättningarna. Finns det en vilja att utveckla och implementera denna teknik?
För att få in sina enkätsvar ska Mathias Fridahl och hans kollegor gå på några av de föredrag som arrangeras om BECCS.
– Vi kommer att stå i dörren och fånga in experterna, så att de får en enkät i handen. Sedan kommer vi att ha en mer generell enkät till mötesdeltagare utan expertkunskaper. I slutändan ska vi jämföra resultaten från de båda enkäterna för att se om expertkunskaper påverkar inställningen till den här frågan.
Det är inte första gången som enkäterna packas ned. Under nio år har LiU-forskare samlat in data under internationella konferenser. Idag innehåller databasen 9 000 svar om hur deltagarna ser på de olika ämnen som tas upp på de internationella konferenserna, som vad man anser är de mest effektiva lösningarna på klimatförändringarna, ledarskap och vad icke-statliga aktörers roll ska vara under klimatförhandlingar.
– Syftet är att förstå deltagarnas attityder i förhållande till beslut som tas under internationella miljöförhandlingar. I långa loppet kan vi till exempel identifiera kompromisslösningar, förutspå konflikter eller bättre förstå förutsättningar för att ett visst beslut ska bli verklighet.
Det är många frågor som de deltagande länderna i Marrakech behöver komma vidare med. Bland annat ovissheten kring klimatfinansieringen, där de rika länderna lovat fattigare länder stöd när klimatet förändras, och ersättning för skador och förluster till följd av klimatförändringarna. Vad tror Mathias Fridahl om utmaningarna inför mötet?
– Det kan låta lite trist, men den största utmaningen för det första mötet är att komma överens om det man kallar transparens. Enkelt uttryckt skulle man kunna kalla det ramar och formalia, eller inriktningen på en slags regelbok för Parisavtalet. Ska man jämföra saker antingen länder emellan eller över tid måste man förvissa sig om att alla gör exempelvis uträkningar ungefär likadant, eller åtminstone redovisar hur de har gjort. Det är jätteviktigt att detta fungerar när så många är inblandade, annars kommer överblickbarheten att gå förlorad.
För Kina handlar det snabba agerandet om att många relaterade frågor står på deras agenda, till exempel luftkvalitet och energisäkerhet. Anledningen till att USA den här gången varit snabb med att ratificera ett avtal beror på det stundande valet.
– Obama har drivit frågan och vill ha ett avslut. Om Trump vinner valet kan han riva upp beslutet, men det tar åtminstone ett år att gå igenom alla formella steg, säger Mathias Fridahl, som tillsammans med kollegor håller på att lägga sista handen vid de enkäter, ”enkätdesign” kallar Fridahl det, de ska ha med sig till mötet i Marrakech.
1000 pappersenkäter ska packas ned
Det är inte bara det första mötet sedan Parisavtalet som kommer att hållas i Marrakech den 7-18 november. Samtidigt hålls möten för medlemmarna av Kyotoprotokollet och den 22:a konferensen för parterna till Klimatkonventionen. Totalt väntas 197 parter representerade av runt 7000 förhandlare, samt ytterligare cirka 6000 observatörer och 1500 personer från media att delta. I denna myriad av människor, förhandlingar, intressefrågor och beslut kommer fem LiU-forskare och en masterstudent att vara på plats med tre olika forskningsprojekt.
Mathias Fridahl ska studera vilka förutsättningar det finns för att använda teknik för bioenergi med koldioxidavskiljning och lagring, även kallat BECCS, för att nå målet om att begränsa medeltemperaturökningen till under 2 °C. För att ta reda på hur olika aktörer ställer sig till utvecklandet av BEECS ska han och kollegorna dela ut enkäter till deltagarna under mötet. 1 000 svar hoppas de på att få in.
– BECCS finns ännu bara på pilotstadiet. Ändå räknar många tekniken som viktig för att nå målet om att begränsa medeltemperaturökningen till väl under 2 °C, säger Mathias Fridahl.
BECCS är tekniksystem som kan avlägsna koldioxid ur atmosfären. Det innebär att man använder biomassa i produktion och att den koldioxid som skapas som restprodukt sedan avskiljs och långtidslagras. Till exempel kan man fånga in koldioxid från pappersbruk, produktion av biobränsle eller bioeldade kraftverk, och lagra den under jord. Sedan planteras motsvarande mängd ny biomassa, exempelvis skog med stor förmåga att ta upp koldioxid. En stor majoritet av existerande klimatscenarier utgår från storskalig användning av BECCS.
– Ska man använda BECCS krävs det att det finns en vilja för att utveckla tekniken. Tidigare forskning har studerat tekniska och ekonomiska parametrar. Vi ska också titta på de sociala och politiska förutsättningarna. Finns det en vilja att utveckla och implementera denna teknik?
Vad tycker mötets deltagare om BECCS?
För att få in sina enkätsvar ska Mathias Fridahl och hans kollegor gå på några av de föredrag som arrangeras om BECCS.
– Vi kommer att stå i dörren och fånga in experterna, så att de får en enkät i handen. Sedan kommer vi att ha en mer generell enkät till mötesdeltagare utan expertkunskaper. I slutändan ska vi jämföra resultaten från de båda enkäterna för att se om expertkunskaper påverkar inställningen till den här frågan.
Det är inte första gången som enkäterna packas ned. Under nio år har LiU-forskare samlat in data under internationella konferenser. Idag innehåller databasen 9 000 svar om hur deltagarna ser på de olika ämnen som tas upp på de internationella konferenserna, som vad man anser är de mest effektiva lösningarna på klimatförändringarna, ledarskap och vad icke-statliga aktörers roll ska vara under klimatförhandlingar.
– Syftet är att förstå deltagarnas attityder i förhållande till beslut som tas under internationella miljöförhandlingar. I långa loppet kan vi till exempel identifiera kompromisslösningar, förutspå konflikter eller bättre förstå förutsättningar för att ett visst beslut ska bli verklighet.
Mötets många stötestenar
Det är många frågor som de deltagande länderna i Marrakech behöver komma vidare med. Bland annat ovissheten kring klimatfinansieringen, där de rika länderna lovat fattigare länder stöd när klimatet förändras, och ersättning för skador och förluster till följd av klimatförändringarna. Vad tror Mathias Fridahl om utmaningarna inför mötet?
– Det kan låta lite trist, men den största utmaningen för det första mötet är att komma överens om det man kallar transparens. Enkelt uttryckt skulle man kunna kalla det ramar och formalia, eller inriktningen på en slags regelbok för Parisavtalet. Ska man jämföra saker antingen länder emellan eller över tid måste man förvissa sig om att alla gör exempelvis uträkningar ungefär likadant, eller åtminstone redovisar hur de har gjort. Det är jätteviktigt att detta fungerar när så många är inblandade, annars kommer överblickbarheten att gå förlorad.
