– En vanlig kritik är att det inte är relevant att mäta enighet eftersom vetenskap handlar om sanning, inte om vad majoriteten tycker. Men det missar poängen med studien, säger professor Harald Wiltsche vid Institutionen för kultur och samhälle.
Han har varit samordnare vid LiU för projektet som letts av professor Peter Vickers från Universitetet i Durham i Storbritannien.
En enkel fråga
Det var i maj 2023 som drygt 20 000 forskare inom naturvetenskap vid 30 lärosäten bjöds in att ta ställning till följande raka påstående:
Att Covid-19 orsakades av ett virus är vetenskapligt bevisat bortom allt rimligt tvivel.
Svaret skulle ges på en skala från ett till fem. Syftet var egentligen bara att testa tekniken och metoden. Skulle det gå att skapa ett fungerande nätverk av experter inom olika områden och från olika delar av världen? Skulle det gå att undvika problem med alltför låg svarsfrekvens och långa svarstider genom att hålla frågan kort och enkel? Och vilken grad av enighet kunde man i så fall förvänta sig?
En utvärdering presenteras nu i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Plos One. Enligt Harald Wiltsche har projektet i allra högsta grad levt upp till förväntningarna.
Svarsfrekvensen var jämförelsevis hög: 33,9 procent. Svaren var också jämnt fördelade mellan forskare inom olika vetenskapsområden. Däremot var vissa delar av världen underrepresenterade. Själva undersökningen var färdig och sammanställd på en månad.
Funderingar över mätresultatet
Det som orsakat lite huvudbry är det färdiga mätresultatet. Det visade sig nämligen att bara 93,2 procent av deltagarna höll med om att Covid-19 orsakades av ett virus. Oroväckande lågt med tanke på att påståendet egentligen är okontroversiellt, medger forskarna. Frågan är hur man ska tolka det?
Det kan naturligtvis finnas personer som faktiskt inte håller med om att ett virus orsakade Covid-19, men det kan också finnas andra förklaringar. Kanske tycker vissa deltagare att inget inom vetenskapen kan vara ställt ”utom allt rimligt tvivel” och att påståendet är förenklat. Andra kanske bara gillar att vara motvalls eller har svarat utan att tänka efter.
Forskarna bakom projektet menar att resultatet i slutändan inte är en svaghet. Snarare är det vad man kan förvänta sig vid en enkät som skickas ut på många olika språk och till många olika kulturområden. Resultatet skulle därmed kunna användas som ett grundvärde att jämföra med vid framtida enkäter i frågor som är mer omstridda.
Kritik mot projektet
Att avgöra om det råder vetenskaplig samsyn inom en viss fråga är viktigt, menar Harald Wiltsche. Det kan vara till hjälp för beslutsfattare och även motverka desinformation. Men det finns som sagt kritiker. De pekar på hur framstående vetenskapspersoner som Galilei och Einstein tvärtom förde vetenskapen framåt genom att ta strid mot det som majoriteten ansåg vara sant.
– Det stämmer visserligen, men deras resultat fick sin betydelse först när de så småningom fick stöd bland forskarkollegorna. Konsensus uppstår när många experter oberoende av varandra studerar samma fråga och når samma resultat. Vi menar verkligen inte att vetenskaplig sanning är detsamma som konsensus. Men om den är välgrundad är det den bästa indikatorn vi har på det aktuella kunskapsläget inom ett område. Det är just därför det är så viktigt att utveckla metoder för att bedöma konsensus, säger Harald Wiltsche.
Växande intresse
Det har visat sig finnas ett stort intresse för att mäta enighet i forskarvärlden. Efter det första försöket har nätverket av lärosäten vuxit kraftigt – från 30 till 80. Det betyder att det nu omfattar cirka 50 000 forskare. Men vad som händer framöver är fortfarande oklart. Arbetet med att hitta finansiering för att permanenta projektet pågår som bäst.
– Jag är säker på att det kommer att lyckas. Och eftersom jag tror starkt på det här kommer jag att göra mitt yttersta för att LiU ska fortsätta vara med när nästa steg tas, säger Harald Wiltsche.
Artikel: Development of a novel methodology for ascertaining scientific opinion and extent of agreement, P Vickers m fl, Plos One, publicerad 6 december 2024; doi: 10.1371/journal.pone.0313541
Läs mer: The Institute for Ascertaining Scientific Consensus