Vlatko Milic, biträdande universitetslektor påbörjade sin bana på LiU 2011. Idag jobbar han som forskare vid avdelningen för Energisystem på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI). Men att det var här han skulle hamna var inte givet från början.
Ursprungligen från Kroatien kom Vlatko till Sverige som tvååring, då familjen flyttade för att undkomma oroligheter som rådde i Balkan under 90-talet. Efter några år i Flen var det senare Eskilstuna som blev hemma. Under gymnasietiden läste han Naturvetenskapliga programmet och valde därefter att vidareutbilda sig direkt efter studenten.
– Jag ville lämna stan. Se något nytt och plugga på ett universitet med bra anseende och studentliv. Men samtidigt inte flytta alltför långt från familjen. Det stod mellan Uppsala och Linköpings universitet, säger Vlatko Milik.
Tack vare att en vän talade gott om LiU tippade det över till Linköpings fördel. Hösten 2011 påbörjade Vlatko utbildning till civilingenjör i maskinteknik.
– Jag visste inte att jag skulle arbeta med energi med tanke på att jag valde maskinteknik. Jag ville ha en rätt så bred utbildning. Maskinteknik är, i min mening, troligtvis den bredaste civilingenjörsutbildning som finns.
Kliv in till forskningen
Under det femte året väcktes intresse för forskarutbildningen, som promotades både av dåvarande avdelningschefen och under lektionspass. Det ledde senare ledde till en projektanställning under examensarbetet.
– Det var lite utav en slump att jag hamnade på den banan.
Efter examen valde Vlatko att fortsätta med doktorandstudier och disputerade i maj 2021. Sedan dess har han varit involverad i flera forskningsprojekt – idag jobbar han även som innovationsrådgivare på innovationskontoret.
Hur har de här åren på LiU varit?
–Superkul, när jag började plugga så tänkte jag aldrig att jag skulle doktorera. Jag tror knappt att jag hade någon uppfattning av vad det innebar när jag började doktorera. Jag tyckte att det lät häftigt med titeln doktor. Det var väl det som lockade till en början, säger Vlatko och fortsätter:
–Ju längre tiden gick desto mer trivdes jag med forskningen. Vi har helt fantastiska kollegor på avdelningen Energisystem, jag är jättetacksam över att arbeta tillsammans med dem. Jobbet är lite annorlunda kontra andra jobb - det är inte ett vanligt åtta till fem jobb. Men det är något jag trivs med.
Det var nästan lite av en chock
I november i fjol fick Vlatko besked om att han fått karriärstöd från Formas för forskare tidigt i karriären. Totalt 4 997 523 kronor.
–Det var inte väntat. Det var en av de bättre dagarna som jag haft som forskare. Det var nästan lite av en chock, minns han.
Pengarna ska användas till att finansiera Vlatkos nya forskningsprojekt: Frön för hållbarhet: Energismarta HVAC-system i växthus med Confluent Jets. Ett arbete som beräknas pågå i fyra år. Forskningen ska utforska användningen av Confluent Jets i växthusmiljöer. Målet är att minska energianvändningen och öka lönsamheten av grödproduktion i växthus.
Confluent Jets
Confluent Jets är i grund och botten en ventilationsteknik som bland annat Bahram Moshfegh, professor emeritus, vid avdelningen för energisystem, har utvecklat sedan tidigare. Tekniken möjliggör styrning av inomhustemperatur, relativ fuktighet, lufthastighet och koldioxidnivåer i ett och samma system.
Under forskningsprojektet ska systemet även drivas av spillvärme, exempelvis från industrier. En viktig del av projektet är kopplingen till industrin och andra forskningsinstitut – projektresultat ska kontinuerligt kommuniceras till företag inom växthusbyggnation, samt till växthusodlare. Även forskningsinstitut inom grödproduktion, såsom Norwegian Institute of Bioeconomy Research (NIBIO), ingår i samarbetet.
Vad hoppas du kunna uppnå med forskningen?
– Kostnadseffektiv och hållbar matproduktion som bidrar till Sveriges resiliens, men även till nya industrier och eventuellt nya jobb. Att den här teknologin används i Sverige.
Vlatko konstaterar att mycket av maten i Sverige importeras och lyfter vikten av mer närodlad mat.
– Med avseende på allt som sker i världen idag, kopplat till konflikter, stigande energipriser, är det av intresse att ta fram metoder för att ha kostnadseffektiv matproduktion.
Jag är ingen odlingsexpert. Men jag drivs av att lösa en teknisk utmaning.
Vad är det som driver dig?
– Det är lite roligt för mina kollegor att jag arbetar med växthus, för jag är ingen odlingsexpert. Men jag drivs av att lösa en teknisk utmaning. Jag har en verktygslåda som jag har tagit fram under åren som jag arbetat med forskning. Nu ska jag tillämpa den för att lösa det här problemet. Det som driver mig i grund och botten är att lösa nya problem för att skapa ett bättre samhälle för oss alla, säger Vlatko Milic.
