27 januari 2025

Samverkan kring barn som misstänks ha utsatts för brott är sämre i kommuner som saknar ett så kallat barnahus. Det visar en utredning gjord vid kunskapscentrumet Barnafrid på Linköpings universitet. Regeringen bör därför se till att alla barn i Sverige får tillgång till ett barnahus, menar utredarna.

Sofia Melén Moadi. Fotograf: Sara Bjerkeby
Sofia Melén Moadi är utredare på Barnafrid vid Linköpings universitet.

- Barn som bor i kommuner som inte är knutna till ett barnahus riskerar att inte få samma möjligheter och rättigheter som andra barn. Man behandlas inte helt lika, konstaterar utredaren Sofia Melén Moadi.

Vid ett barnahus får barn som kan ha utsatts för brott möjlighet att på en och samma trygga plats möta representanter från polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Lokalerna är barnanpassade och de som jobbar där är specialutbildade. I och med att flera myndighetsrepresentanter kan vara med samtidigt behöver barnet bara berätta om själva brottet en enda gång.

Idag finns 33 barnahus i Sverige fördelade på 247 kommuner. Det betyder att barn i 43 kommuner saknar tillgång till ett barnahus. Kunskapscentrumet Barnafrid har via en enkät till berörda kommuner och polisområden undersökt varför och vad det för med sig.

Exteriör barnahus i Linköping.
Utanför barnahus i Linköping.

Inga barnanpassade lokaler

En konsekvens är att det ofta saknas barnanpassade lokaler. Det betyder till exempel att barn kan tvingas åka till det vanliga polishuset för att prata med polisen.

- Polishus är ju som de är. Man har ett gemensamt väntrum för alla som har ett ärende till dit. Det kan ju vara en ganska skrämmande och obehaglig miljö överlag, säger Sofia Melén Moadi.

En annan brist är samordningen mellan myndigheter. I enkäten framkommer att sjukvården och barn- och ungdomspsykiatrin sällan medverkar vid utredningarna när barnahus saknas.

Väntrum på barnahus i Linköping.
Väntrummet på barnahus i Linköping.
I svaren framkommer flera anledningar till att kommuner inte är knutna till ett barnahus. Ofta handlar det om stora geografiska avstånd. Kommunerna kan också hänvisa till resursbrist eller att det saknas intresse hos en del av de myndigheter som behöver samarbeta.

Många av de berörda kommunerna ligger i norra Sverige, men de finns även i Småland och Skåne. Även Norrtälje saknar barnahus.

Uppmaning till regeringen

Utredarna på Barnafrid uppmanar nu regeringen att se till att alla barn, oavsett var de bor i landet, får tillgång till ett barnahus. Barnafrid framhåller att det är nödvändigt att det finns en nationell styrning av barnahus med en ansvarig myndighet. Idag existerar inte det.

Barnafrid föreslår också att ett certifieringssystem för barnahus utreds. Ett sådant skulle göra det möjligt att ställa krav på vad ett barnahus ska innehålla.

I avvaktan på det föreslår utredarna flera åtgärder. Bland annat att det införs krav på kommuner och polisområden att ha barnanpassade miljöer. Det ska också finnas rutiner så att alla berörda myndigheter deltar vid barnförhör och krisstöd för barn och föräldrar oavsett var man bor i landet. Dessutom behöver de särskilda behoven i norra Sverige kartläggas.

- Vi rekommenderar ju verkligen att man ska arbeta för att hela landet, alla kommuner, alla polisområden, har tillgång till ett barnahus, säger Sofia Melén Moadi.

Ett medhörningsrum på barnahus i Kristianstad
I medhörningsrummet går det att lyssna medan barnförhöret pågår i ett annat rum. Bild från barnahus i Kristianstad.

Dessa kommuner saknar barnahus:
Arjeplog, Arvidsjaur, Bjurholm, Boden, Dorotea, Gällivare, Haparanda, Hultsfred, Högsby, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norrtälje, Norsjö, Oskarshamn, Pajala, Piteå, Simrishamn, Sjöbo, Skellefteå, Skurup, Sorsele, Storuman, Tomelilla, Vilhelmina, Vimmerby, Vindeln, Vännäs, Ystad, Åsele, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.
Även fem kommuner i Blekinge län har svarat på enkäten. Blekinge län kommer under 2025 att påbörja processen att starta upp ett barnahus.


Rapporten: Kartläggning kommuner och polisområden utan barnahus


Kontakt

Fler nyheter

Organisation

Senaste nytt från LiU

En kvinna sitter vid ett skrivbord och läser en bok.

I amerikanska poeters sällskap

Litteraturforskaren Elin Käck är förmodligen den enda som gjort prao hos en poet. Numera tillbringar hon gärna somrarna i olika arkiv och har nyligen presenterat sin forskning om amerikanska diktares resor i 1900-talets Europa.

Man och en kvinna på en utställning med en självkörande buss.

Stora planer för nya självkörande bussar på campus

Högre fart, och längre sträckor. I sex år har de självkörande bussarna rullat på campus i forskningsprojektet Ride the future. Nu är det dags att lägga i en ny växel.

En kvinna sitter i snön med en handväska.

Politisk polarisering hinder för mer hållbara transporter

Tåg och flyg har blivit en del vårt polariserade samhällsklimat och politiska låsningar hindrar utvecklingen mot ett mer hållbart transportsystem. Den analysen görs i en doktorsavhandling från LiU.