Vårdprogrammet BättreRygg är avsett att stödja diagnostisk- och behandlingsåtgärdsprocesser för mer effektiv primärvård för patienter med ny debut av ländryggssmärta, med eller utan radikulopati. Vårdprogrammet handlar också om hur de ska införas och tillämpas i den dagliga verksamheten.
Vårdprogrammet BättreRygg☺︎ har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av hälso- och sjukvårdsrepresentanter från primärvårdsrehabiliteringsenheter i Region Östergötland och forskare vid Linköpings universitet.
Detta program skyddas enligt lagen om upphovsrätt (URL 1960:729)
Vårdprogrammet: BättreRygg
Om projektet
Rekommendationer
Metod för framtagning av evidensbaserade rekommendationer
Dessa evidensbaserade rekommendationer har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av hälso- och sjukvårds representanter ifrån primärvårdens rehabiliteringsenheter i Region Östergötland och akademien på Linköpings Universitet. Arbetet med att ta fram dessa evidensbaserade rekommendationer sker därför i ett unikt samarbete mellan yrkesverksamma inom primärvården och verksamhetsnära forskare.
Dessa rekommendationer bygger på bästa tillgängliga evidens som har kartlagts och grundlig utvärderats av den Danska ”Sundhedsstyrelsen” och Storbritanniens ”National Institute for Clinical Excellence (NICE)”. Evidensstyrkan för det vetenskapliga underlaget har bedömts utifrån hur tillförlitligt det vetenskapliga underlaget är. Evidensgradering av studier utfördes enligt GRADE där graderingen utgår bland annat från studiedesign, studiekvalitet, överförbarhet och studie-resultatens säkerhet. Arbetsgruppen har översatt evidensstyrkan till de följande nivåerna av evidens beskriven i tabellen nedan.
| Evidensstyrka | Förklaring |
|
Starkt vetenskapligt underlag
|
Innebär en stark tilltro till att den beräknade effekten ligger nära den verkliga effekten. |
|
Måttligt starkt vetenskapligt underlag |
Innebär viss osäkerhet, men den beräknade effekten ligger sannolikt nära den verkliga effekten. |
|
Begränsat vetenskapligt underlag |
Innebär en begränsad tilltro till att den beräknade effekten ligger nära den verkliga effekten. |
|
Otillräckligt vetenskapligt underlag |
Innebär ytterst begränsad tilltro till att den beräknade effekten ligger nära den verkliga effekten. Vetenskaplig underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller studier av likartad kvalitet motsäger varandra. |
Den samlade evidensstyrkan ihop med en konsensus av ställningstagande till en åtgärds nytta utifrån professionellt beprövade erfarenhet och ett patient perspektiv är de centrala aspekterna vilka grundar dessa riktlinjer (se figur nedan).
Arbetsgruppen har utformat ett förslag till rangordning av angelägenhetsgrad för varje rekommendation. Denna är baserad på en samlad bedömning av tillståndets svårighetsgrad, effekten av åtgärden, dess evidens, kostnadseffektiviteten samt åtgärdens nytta utifrån professionellt beprövade erfarenhet och utifrån ett patient perspektiv. Åtgärdernas prioriteringsgrad rangordnas i en skala från 1 till 10. Siffran 1 anger åtgärder med högst prioritet. Siffran 10 anger åtgärder som ger mycket liten nytta alternativt liten nytta i förhållande till kostnaden vid det aktuella tillståndet.
Icke-göra innebär att åtgärden i de flesta fallen inte ska användas för dessa patienter i primärvårdskontext för att:
- Det finns vetenskaplig dokumentation för att åtgärden inte har någon effekt (eller mycket sämre effekt än annan behandling).
- Balansen mellan negativa och positiva effekter är påtagligt ogynnsam för individen.
- Fyndet av den diagnostiska åtgärden inte påverkar den fortsatta handläggningen.
Träningsprogram
Publikationer
- Forskningsstudie: Fors, M., Öberg, B., Enthoven, P., Schröder, K., Hesser, H., Hedevik, H., & Abbott, A. (2023). Are illness perceptions and patient self-care enablement mediators of treatment effect in best practice physiotherapy low back pain care? Secondary mediation analyses in the BetterBack trial. Physiotherapy theory and practice, 1–14. Advance online publication. Are illness perceptions and patient self-care enablement mediators of treatment effect in best practice physiotherapy low back pain care? Secondary mediation analyses in the BetterBack trial
- Forskningsstudie: Ris I, Schröder K, Kongsted A, Abbott A, Nilsen P, Hartvigsen J, Öberg B. Adapting the determinants of implementation behavior questionnaire to evaluate implementation of a structured low back pain programme using mixed-methods.Health Sci Rep. 2021 Apr 5;4(2):e266. doi: 10.1002/hsr2.266. eCollection 2021 Jun
- Forskningsstudie: Fors M, Öberg B, Enthoven P, Schröder K, Abbott A. The association between patients’ illness perceptions and longitudinal clinical outcome in patients with low back pain. Pain Reports 7 (2022) e1004
- Forskningsstudie: Schröder K, Öberg B, Enthoven P, Kongsted A, Abbott A. Confidence, attitudes, beliefs and determinants of implementation behaviours among physiotherapists towards clinical management of low back pain before and after implementation of the BetterBack Model of Care. BMC Health Services Research 2020 19;20(1):443.
- Forskningsstudie: Schröder K, Öberg B, Enthoven P, Hedevik H, Fors M, Abbott A. Effectiveness and Quality of Implementing a Best Practice Model of Care for Low Back Pain (BetterBack) Compared with Routine Care in Physiotherapy: A Hybrid Type 2 Trial. J. Clin Med. 2021;10(6):1230.
- Forskningsstudie: Schröder K, Öberg B, Enthoven P, Hedevik H, Abbott A. Improved adherence to clinical guidelines for low back pain after implementation of the BetterBack model of care: A stepped cluster randomized controlled trial within a hybrid type 2 trial. Physiotherapy Theory and Practice.
- Rapport: Riktlinjer och vårdprogram för primärvård av ländryggsbesvär med eller utan ischias.
- Forskningsprotokoll: Abbott A, Schröder K, Enthoven P, Nilsen P, Öberg B. The effectiveness of implementing a best practice primary health care model for low back pain (BetterBack) compared to current routine care in the Swedish context: An internal pilot study informed protocol for an effectiveness-implementation hybrid type 2 trial. BMJ Open. (2018) Apr 24;8(4):e019906.
- Master of Science thesis: Menning L. Physiotherapists´ Experiences of the new BetterBack Model of Care – An Interview Study. Linköpings Universitet, 2018.
- Master of Science thesis: Årneby F. Upplevelser av BättreRygg vårdprogram – En intervjustudie bland patienter med ländryggsbesvär inom primärvård, Linköpings Universitet, 2019.
- Konferensabstrakt: Schröder K, Öberg B, Enthoven P, Abbott A. Implementing a model of care for Low Back Pain (BetterBack) - Does it improve physiotherapist´s confidence and biopsychosocial treatment orientation? World Confederation for Physical Therapy conference, Geneva, 2019.
- Konferensabstrakt: Karin Schröder, Paul Enthoven, Alice Kongsted, Birgitta Öberg, Allan Abbott. Determinants of implementation behaviour - What mediated improved physiotherapist confidence, attitudes and beliefs towards management of low back pain during implementation of the BetterBack model of care? International forum for back and neck pain research in primary care, Quebec City, 2019.
- Översiktsartikel: Öberg B, Schröder K, Fors M, Lindbäck Y, Enthoven P, Abbott A. Evidensbaserad fysioterapi för godartade ländryggsbesvär. Fysioterapi. 2020;2:30-36.
- Infografik: Ländryggsmärta - Fysioterapi ger resultat.
- Online föreläsning: Forskning i framkant 2020.
- Patients’ experiences of the BetterBack model of care for low back pain in primary care – a qualitative interview study.
- Avhandling: Schröder K. Implementing BetterBack – a Best Practice Physiotherapy Healthcare Model for Low Back Pain: Clinician and Patient Evaluation.
Patientundervisning och enkäter
Patientundervisning
- Gruppundervisning (uppdaterad 231107)
- Handledarmaterial till gruppundervisning (uppdaterad 231107)
- Deltagarmaterial till gruppundervisning (uppdaterad 231107)
- Broschyr
- Brochure (English version)
Enkäter
Patientutvärderingsinstrument - alla enheter
Lång version
Kort version
- Patientutvärderingsinstrument – kortversion baslinje
- Patientutvärderingsinstrument – kortversion uppföljning
