Forskningsmiljön Filosofi och tillämpad etik

Olivia Dallemagne är doktorand i filosofi vid Université libre de Bruxelles (Belgien).

Hennes forskning undersöker hur fenomenologi och kvantmekanik båda utmanar klassiska föreställningar om verklighet och objektivitet, vilket kräver en förnyad ontologisk och epistemologisk ram. Med utgångspunkt i Husserl och Merleau-Ponty studerar hon hur det verkliga framträder inom kvantfenomen utifrån tre sammanlänkade dimensioner: den transcendentalen (intentionalitet och kroppslighet), den fenomenala (världens manifestation) och den formella (matematisering).

Under en månad arbetade hon med professor Harald Wiltsches forskargrupp vid Linköpings universitet. Där studerade hon hur fenomenologiska idéer påverkat tidiga tolkningar av kvantmätning – särskilt i London och Bauers arbete – och deras resonans i Merleau-Pontys filosofi om kroppslighet. Hon startade också en läsecirkel om Husserls Krisis.

Aurora Lever är en italiensk filosofistudent som tog sin masterexamen vid i Italien vid universitetet i Trento, Italien.

Hennes forskning fokuserar på Edmund Husserls fenomenologi, med särskild uppmärksamhet på Husserls teori om temporalitet.

År 2025 tillbringade hon tre månader vid LiU. Då arbetade hon med forskning till sin masteruppsats under handledning av professor Harald Wiltsche. Under sin vistelse deltog hon i en läsecirkel med fokus på fenomenologi, där hon fördjupade sig i ett brett urval av samtida och klassiska källor.

 

Philip Goyal, Associate Professor vid University at Albany (SUNY)

Som teoretisk fysiker är jag främst intresserad av öppna grundläggande frågor och utmaningar inom fysik och närliggande områden. Under många år har jag varit engagerad i det så kallade "quantum reconstruction programme", som syftar till att systematiskt härleda kvantteorins matematiska formalism från fysiskt transparenta principer, inspirerade av ett informationsperspektiv på den fysiska verkligheten. Under de senaste åren har jag fokuserat på utmaningen att tolka de principer som används i härledningen, vilket har inneburit att jag har inlett samarbeten med likasinnade filosofer som är öppna för de nya möjligheter till filosofisk reflektion som kvantrekonstruktionsprogrammet erbjuder.

Om samarbetet med LiU

Mitt besök hos professor Harald Wiltsches forskargrupp vid LiU pågick 2 månader under hösten 2024. Det var en del i ett flerårigt samarbetsprojekt (stödd av ett ICM+ Erasmus-stipendium) med syfte att skapa precisa och ömsesidigt upplysande kopplingar mellan (främst husserliansk) fenomenologi och kvantmekanikens grundvalar, med kvantrekonstruktion som språngbräda.

Under min vistelse utvecklade vi idéer kring fenomenologin av kvantobjekt, vilket (efter ytterligare ett två veckor långt besök vid LiU i april 2025) ledde till en gemensam presentation vid Nordic Society of Phenomenology (NoSP)-konferensen i april 2025 och kommer att resultera i en gemensam artikel.

Jag var även med och organiserade en workshop som hölls i november 2024 i Vadstena: New Approaches to the Foundations of Quantum Mechanics.

Daniele Pizzocaro har en doktorsexamen i astrofysik och genomför för närvarande en andra doktorsexamen i filosofi vid Université Catholique de Louvain (Belgien).

Hans forskning är inriktad på fysikens filosofi, särskilt de ontologiska och epistemologiska aspekterna av icke-observerbara entiteter, i synnerhet elementarpartiklar och kvasi-partiklar. Han undersöker möjligheten att tillämpa fenomenologiska angreppssätt på realisms-/anti-realismsdebatten kring dessa entiteter, med särskild uppmärksamhet på det underliggande kvantbeteendet, det tillhörande formalismen och den experimentella praktiken.

Hans bredare filosofiska intressen inkluderar matematikens tillämpbarhet, vetenskapsfilosofi i allmänhet, epistemologi och logik, samt filosofins och vetenskapens historia. Under sitt fyra månader långa besök vid Linköpings universitet 2023 arbetade han med ett projekt som tillämpade husserliansk fenomenologi på elementarpartiklarnas ontologi, med särskilt fokus på Werner Heisenbergs karaktärisering av den atomära elektronens beteende genom matris¬mekanik.