03 januari 2022

I ett projekt vid Linköpings universitet som får 30 miljoner från Vetenskapsrådet ska flera forskare med olika bakgrund bidra till att bättre förstå postcovid som en brådskande hälsoutmaning. Några av dem har sin hemvist vid Institutionen för kultur och samhälle och ska bidra med kunskapsteoretiska, filosofiska och sociokulturella perspektiv.

Vita pusselbitar mot en vit bakgrund.
Fotograf: Mel Poole/Unsplash

Tidigare forskning om postcovid har framför allt haft ett medicinskt fokus. Det tvärvetenskapliga projektet ska studera postcovid även utifrån andra vinklar. Arbetet kommer att utgå från Centrum för medicinsk humaniora och bioetik, vid Linköpings universitet.

Totalt ska 15 forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland delta i projektet. Tre av forskarna finns vid Institutionen för kultur och samhälle. De har sin bakgrund inom sociologi, etik och filosofi.

Sociokulturella faktorers betydelse för vården

Anna Bredström, universitetslektor och docent i etnicitet och migration, ska studera postcovid som diagnos genom att kombinera sociokulturella, filosofiska och kliniska perspektiv.

– Mitt forskningsintresse ligger särskilt i att undersöka på vilka sätt etnicitet och andra sociala kategorier får betydelse för både patienters erfarenheter av sjukdom, vård och rehabilitering, och för hur vården utformas. I projektet kommer vi också studera hur myndigheter förhåller sig till postcovid, säger hon.

Studien bygger vidare på en pilotstudie där människor som drabbats svårt av covid-19, närstående och sjukvårdspersonal intervjuats. Studien genomfördes av flera forskare vid LiU tillsammans med Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Synen på kunskap och hur matematiska modeller används

Vilken typ av kunskap som ligger till grund för hälso- och sjukvårdspolicy, med fokus på postcovid som diagnos, det ska Erik Gustavsson, postdoktor i tillämpad etik, studera. Fokus kommer att ligga på vilken kunskap som anses relevant för hälso- och sjukvårdspolicy och hur synen på relevant kunskap varierar mellan olika kunskapsteoretiska perspektiv.

– Jag är intresserad av hur perspektiv och insikter från olika epistemologiska fält kan tas tillvara i modeller för hälso- och sjukvårdspolicy, liksom etiska överväganden.

Harald Wiltsche, professor i filosofi, intresserar sig för hur materiella, teoretiska och matematiska verktyg används i forskningen om covid-19 inom olika discipliner. Syftet är framför allt att skapa en djupare förståelse för hur matematiska modeller fungerar som kognitiva filter, och hur de möjliggör olika sätt att se på världen.

– Forskningen är grundläggande, men den är en förutsättning för att vi ska förstå relationen mellan vetenskap, medicin och allmänhetens uppfattning av pandemin.

Läs mer om projektet och centrum för medicinsk humaniora och bioetik

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Fler sökande till program på LiU

När anmälan till höstterminen stängde hade 411 200 personer skickat in minst en anmälan. Det är en ökning med en procent jämfört med 2024. På LiU ökar antalet sökande till program med tre procent.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket

Drygt 20 miljoner till välfärdsforskning vid LiU

Tre projekt från LiU får totalt 20,9 MKR från Forte i utlysningen ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för de som har trillat mellan stolarna i välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier.

Anders Persson framför röntgenbild

Bilder av ett hjärtslag kan rädda liv

LiU-forskare har tagit fram en ny metod för snabb och säker diagnos av hjärt- och kärlsjukdomar. När metoden är färdigutvecklad kommer den att kunna rädda liv och spara lidande och pengar över hela världen.