03 januari 2022

I ett projekt vid Linköpings universitet som får 30 miljoner från Vetenskapsrådet ska flera forskare med olika bakgrund bidra till att bättre förstå postcovid som en brådskande hälsoutmaning. Några av dem har sin hemvist vid Institutionen för kultur och samhälle och ska bidra med kunskapsteoretiska, filosofiska och sociokulturella perspektiv.

Vita pusselbitar mot en vit bakgrund.
Fotograf: Mel Poole/Unsplash

Tidigare forskning om postcovid har framför allt haft ett medicinskt fokus. Det tvärvetenskapliga projektet ska studera postcovid även utifrån andra vinklar. Arbetet kommer att utgå från Centrum för medicinsk humaniora och bioetik, vid Linköpings universitet.

Totalt ska 15 forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland delta i projektet. Tre av forskarna finns vid Institutionen för kultur och samhälle. De har sin bakgrund inom sociologi, etik och filosofi.

Sociokulturella faktorers betydelse för vården

Anna Bredström, universitetslektor och docent i etnicitet och migration, ska studera postcovid som diagnos genom att kombinera sociokulturella, filosofiska och kliniska perspektiv.

– Mitt forskningsintresse ligger särskilt i att undersöka på vilka sätt etnicitet och andra sociala kategorier får betydelse för både patienters erfarenheter av sjukdom, vård och rehabilitering, och för hur vården utformas. I projektet kommer vi också studera hur myndigheter förhåller sig till postcovid, säger hon.

Studien bygger vidare på en pilotstudie där människor som drabbats svårt av covid-19, närstående och sjukvårdspersonal intervjuats. Studien genomfördes av flera forskare vid LiU tillsammans med Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Synen på kunskap och hur matematiska modeller används

Vilken typ av kunskap som ligger till grund för hälso- och sjukvårdspolicy, med fokus på postcovid som diagnos, det ska Erik Gustavsson, postdoktor i tillämpad etik, studera. Fokus kommer att ligga på vilken kunskap som anses relevant för hälso- och sjukvårdspolicy och hur synen på relevant kunskap varierar mellan olika kunskapsteoretiska perspektiv.

– Jag är intresserad av hur perspektiv och insikter från olika epistemologiska fält kan tas tillvara i modeller för hälso- och sjukvårdspolicy, liksom etiska överväganden.

Harald Wiltsche, professor i filosofi, intresserar sig för hur materiella, teoretiska och matematiska verktyg används i forskningen om covid-19 inom olika discipliner. Syftet är framför allt att skapa en djupare förståelse för hur matematiska modeller fungerar som kognitiva filter, och hur de möjliggör olika sätt att se på världen.

– Forskningen är grundläggande, men den är en förutsättning för att vi ska förstå relationen mellan vetenskap, medicin och allmänhetens uppfattning av pandemin.

Läs mer om projektet och centrum för medicinsk humaniora och bioetik

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Athena Farrokhzad sitter vid en fontän på Campus Valla.

En poetisk kraft vid LiU

Athena Farrokhzad har varit gästprofessor i Tage Danielssons namn vid LiU i ett läsår. Elin Käck vid Institutionen för kultur och samhälle menar att det har varit lärorikt att tänja på det akademiska tänket och språket tillsammans med en poet.

Två män, en kvinna.

LiU:s körsångare låg etta på Billboard-listan med Ghost

LiU:s körsångare sjunger i introt på det världsberömda bandet Ghosts senaste album Skeletá som släpptes 25 april. Albumet skrev direkt in sig i musikhistorien med en listetta på USA:s Billboard 200 albums.

Lyckat snusstopp höjde både kroppsvikten och blodtrycket

Snusanvändare som slutade med snus fick högre blodtryck och gick upp i vikt. Det har forskare vid LiU visat i en studie på 33 personer.