03 januari 2022

I ett projekt vid Linköpings universitet som får 30 miljoner från Vetenskapsrådet ska flera forskare med olika bakgrund bidra till att bättre förstå postcovid som en brådskande hälsoutmaning. Några av dem har sin hemvist vid Institutionen för kultur och samhälle och ska bidra med kunskapsteoretiska, filosofiska och sociokulturella perspektiv.

Vita pusselbitar mot en vit bakgrund.
Fotograf: Mel Poole/Unsplash

Tidigare forskning om postcovid har framför allt haft ett medicinskt fokus. Det tvärvetenskapliga projektet ska studera postcovid även utifrån andra vinklar. Arbetet kommer att utgå från Centrum för medicinsk humaniora och bioetik, vid Linköpings universitet.

Totalt ska 15 forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland delta i projektet. Tre av forskarna finns vid Institutionen för kultur och samhälle. De har sin bakgrund inom sociologi, etik och filosofi.

Sociokulturella faktorers betydelse för vården

Anna Bredström, universitetslektor och docent i etnicitet och migration, ska studera postcovid som diagnos genom att kombinera sociokulturella, filosofiska och kliniska perspektiv.

– Mitt forskningsintresse ligger särskilt i att undersöka på vilka sätt etnicitet och andra sociala kategorier får betydelse för både patienters erfarenheter av sjukdom, vård och rehabilitering, och för hur vården utformas. I projektet kommer vi också studera hur myndigheter förhåller sig till postcovid, säger hon.

Studien bygger vidare på en pilotstudie där människor som drabbats svårt av covid-19, närstående och sjukvårdspersonal intervjuats. Studien genomfördes av flera forskare vid LiU tillsammans med Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

Synen på kunskap och hur matematiska modeller används

Vilken typ av kunskap som ligger till grund för hälso- och sjukvårdspolicy, med fokus på postcovid som diagnos, det ska Erik Gustavsson, postdoktor i tillämpad etik, studera. Fokus kommer att ligga på vilken kunskap som anses relevant för hälso- och sjukvårdspolicy och hur synen på relevant kunskap varierar mellan olika kunskapsteoretiska perspektiv.

– Jag är intresserad av hur perspektiv och insikter från olika epistemologiska fält kan tas tillvara i modeller för hälso- och sjukvårdspolicy, liksom etiska överväganden.

Harald Wiltsche, professor i filosofi, intresserar sig för hur materiella, teoretiska och matematiska verktyg används i forskningen om covid-19 inom olika discipliner. Syftet är framför allt att skapa en djupare förståelse för hur matematiska modeller fungerar som kognitiva filter, och hur de möjliggör olika sätt att se på världen. 

– Forskningen är grundläggande, men den är en förutsättning för att vi ska förstå relationen mellan vetenskap, medicin och allmänhetens uppfattning av pandemin.

Läs mer om projektet och centrum för medicinsk humaniora och bioetik

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.