Migration, lärande och social inkludering

Flykting med huvudet i händerna framför tomt hus

De senaste årens flyktingsituation i Sverige och Europa innebär stora utmaningar i termer av inkludering. I spåren av denna situation har vuxenutbildningens och folkbildningens potential för inkludering aktualiserats i den politiska debatten, som ett medel för inkludering av migranter i arbetslivet och det svenska samhället i stort. I fokus för projektet står därmed aktiviteter för språkligt lärande för vuxna migranter och deras bana mot potentiell social inkludering.

Syfte

Syftet med programmet är att identifiera vuxna migranters och unga vuxna migranters sociala inkluderingsbanor, och hur migranter skapar mening kring dessa banor. Mer specifikt ställer vi följande frågor:
1. Vilken mening skapar migranter kring sitt deltagande i olika former av utbildning som syftar till att de ska lära sig det svenska språket? Hur relaterar migranter sitt deltagande till sina förhoppningar inför framtiden? 
2. Vilka andra aktiviteter ser migranter som viktiga i relation till sina förhoppningar inför framtiden?
3. I vilken utsträckning, hur och varför förändras meningsskapandet över tid?
4. Vilka aktiviteter framträder som mest centrala i relation till migranters förhoppningar inför framtiden?

Programmets första fas

Nära på 200 migranter som deltar i tre olika former av utbildning för att lära sig det svenska språket har intervjuats. Fokus i intervjuerna har varit på deras bakgrund, deras tankar om sin nuvarande tillvaro och deltagande i studier, samt deras förhoppningar inför framtiden. De tre sammanhang som undersökts är Svenska från dag 1 och Vardagssvenska, som bedrivs i studieförbundens regi, riktat till vuxna asylsökande; utbildning i svenska för invandrare (sfi), och språkintroduktion för ungdomar på gymnasieskola samt folkhögskola. Vi har även varit på plats och observerat respektive verksamheter, och därutöver intervjuat 45 lärare och cirkelledare samt 20 skolledare och verksamhetsansvariga. 

Programmets andra fas

Under 2020 påbörjas den första omgången av uppföljande intervjuer med de migranter som tidigare har intervjuat för att se på vilket sätt deras meningsskapande har förändras över tid, både vad gäller sina initiala språkstudier (som de deltog i när vi först träffade dem), andra sammanhang de har stött på sedan sist vi träffade dem, och hur deras tankar om framtiden eventuellt har förändrats. Dessa intervjuer genomförs 2-3 år efter den initiala intervjun. 

Programmets tredje fas

Ytterligare uppföljande intervjuer kommer att genomföras tre år efter den andra intervjuomgången. 

Finansiering

Finansiering av programmets första fas skedde i samarbete mellan LiU och olika intressenter i det omgivande samhället. Dessa var: Norrköpingsfonden (Norrköpings kommun), ABF, Länsstyrelsen i Östergötland, Bildningsförbundet Östergötland, Sensus, Asyl, migrations och integrationsfonden (Migrationsverket), Linköpings kommun, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS).  

Programmets andra fas finansieras framförallt genom ett anslag från Vetenskapsrådet om 6 miljoner (2020-2023), och genom interna resurser vid LiU. 
 

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Forskare
Visa/dölj innehåll

Relaterad forskning
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll