Syfte
Syftet med programmet är att identifiera vuxna migranters och unga vuxna migranters sociala inkluderingsbanor, och hur migranter skapar mening kring dessa banor. Mer specifikt ställer vi följande frågor:1. Vilken mening skapar migranter kring sitt deltagande i olika former av utbildning som syftar till att de ska lära sig det svenska språket? Hur relaterar migranter sitt deltagande till sina förhoppningar inför framtiden?
2. Vilka andra aktiviteter ser migranter som viktiga i relation till sina förhoppningar inför framtiden?
3. I vilken utsträckning, hur och varför förändras meningsskapandet över tid?
4. Vilka aktiviteter framträder som mest centrala i relation till migranters förhoppningar inför framtiden?
Programmets första fas
I första fasen av programmet som genomfördes 2017–2019 intervjuades 173 migranter (varav cirka hälften ej ännu hade uppehållstillstånd) som deltog i tre olika former av utbildning för att lära sig det svenska språket. Fokus i intervjuerna var på deras bakgrund, deras tankar om sin nuvarande tillvaro och deltagande i studier, samt deras förhoppningar inför framtiden. De tre sammanhang som undersöktes var Svenska från dag 1 och Vardagssvenska, som bedrivs i studieförbundens regi, riktat till vuxna asylsökande; utbildning i svenska för invandrare (sfi), och språkintroduktion för ungdomar på gymnasieskola samt folkhögskola. Vi var även på plats och observerade respektive verksamheter, och därutöver intervjuade vi to lärare och cirkelledare samt 25 skolledare och verksamhetsansvariga. Första fasen av programmet avrapporterades i ett flertal vetenskapliga artiklar på engelska, och i en bok på svenska – Utbildning i Migrationens tid.Programmets andra fas
2021–2022 genomfördes den första omgången av uppföljande intervjuer med de migranter som tidigare intervjuats. Syftet var att se på vilket sätt deras meningsskapande har förändras över tid, både vad gäller sina initiala språkstudier (som de deltog i när vi först träffade dem), andra sammanhang de har stött på sedan sist vi träffade dem, och hur deras tankar om framtiden eventuellt förändrats. Vi lyckades totalt intervjua drygt 50 av de migranter vi tidigare intervjuat. Under 2022-2023 bearbetas alla data från första och andra fasen som grund för ytterligare vetenskapliga publikationer på engelska, och som grund för en andra bok på svenska.Programmets tredje fas
Inför 2024–2025 planeras en andra omgång av uppföljande intervjuer med de dryga 50 migranter som följt med genom hela studien.Finansiering
Finansiering av programmets första fas skedde i samarbete mellan LiU och olika intressenter i det omgivande samhället. Dessa var: Norrköpingsfonden (Norrköpings kommun), ABF, Länsstyrelsen i Östergötland, Bildningsförbundet Östergötland, Sensus, Asyl, migrations och integrationsfonden (Migrationsverket), Linköpings kommun, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Totalt erhölls externa anslag om cirka 4,5 miljoner i relation till programmets första fas.Programmets andra fas finansieras framför allt genom ett anslag från Vetenskapsrådet om 6 miljoner (2020–2023), och genom interna resurser vid LiU.
Inför programmets tredje fas letas för tillfället ytterligare finansiering.
