De har frågat 15-åringar om de svar och resonemang som de hade när de svarade på frågor i en stor internationell enkät som heter Skolbarns hälsovanor. Enkäten delas ut var fjärde år till ett antal 11-, 13- och 15-årningar i ett 50-tal länder. I år är det dags igen.
Det är särskilt en av frågorna som får stor uppmärksamhet och som handlar om åtta besvär där elever markerar hur ofta de upplever dessa i sina liv. Beroende på hur de kryssar i just den här enkätfrågan, får det avgörande konsekvenser för rapporteringen om ungas psykiska ohälsa i Sverige.
Foto Anna Nilsen- När rapporter om ungas psykiska hälsa baseras på besvär som ungdomar markerar får vi en offentlig berättelse som ger en alltför homogeniserad problembild av unga idag. Besvären beskriver ungas psykiska hälsa utan att sätta dem i det sociala och vardagliga sammanhang som unga lever i och det blir svårt att särskilja djupgående problem från vardagliga problem. Den offentliga berättelsen påverkar vilka hälsofrämjande insatser som skapas och vi riskerar att missa målet med våra insatser om vi har en förenklad och generaliserad bild. Det finns också en risk att ungas emotionella reaktioner görs till något avvikande eftersom screeningmetoden utgår från att besvären är oönskade, säger Anette Wickström.
Studien som Wickström och Kvist Lindholm genomfört visar att det är både möjligt och angeläget att bygga upp kvalitativ kunskap om ungas levda erfarenheter och hur deras vardag påverkar deras psykiska hälsa. Frågor om ungas hälsa behöver studeras i en social, ekonomisk och kulturell kontext där individens möjligheter och villkor blir synliga. Dessutom visar studien på vikten av att kombinera analyser av kunskapande praktiker med analyser av ungas meningsskapande.
- Men rapporteringen från enkäten behöver nyanseras och inte enbart fokusera på självrapporterade besvär. Enkäten visar att livstillfredsställelsen bland unga i Sverige har varit hög och stabil under 2000-talet, speciellt om man jämför med unga i andra länder, vilket också behöver framgå i rapporteringen.
Anette kan inte ge någon generell bild av 15-åringarnas egentliga mående, eftersom det är så komplext.
- Många hävdar att de mår bra men att de tampas med vardagsproblem medan andra upplever djupgående problem och har behov av individuellt adekvat stöd.
Ellinor Lundgren, Vilma Burö och Karla Svensson
Hör mer om och med femtonåringar i podcasten Fakultet.
I podcasten Fakultet, säsong 3, avsnitt 2 ”Jobbigt nu. Men jag mår bra” sätter producenten och programledaren Annelie Norberg fokus på 15-åringar och deras mående. Det kommer handla om deras vardag med skola, fritid och träningar. Om pressen de utsätts för och vad de gör åt den.
Anette berättar mer om sin forskning kring hur unga tolkar frågor i den enkät som delas ut och vad som händer när resultatet plockas upp och rapporteras på ett onyanserat vis.
Och hör 15-åringarna Ellinor Lundgren, Karla Svensson, Vilma Burö och Jesper Rydmark Kersley som alla gick ut nian i år. De har spelat in ljuddagbok under den sista tuffa våren i grundskolan. Ingen av dem har deltagit i Anette Wickströms studie - utan de bjuder helt enkelt på tankar om sin vardag.
Fakultet från LiU - ett digitalt alternativ till Almedalsveckan, i dina lurar.
