Ett vanligt ämne som influencers skriver om är hälsa och mående. Det har också blivit allt vanligare att de skriver om sin egen psykiska ohälsa. Men de diskuterar inte bara psykisk hälsa utan lanserar också specifika normer om till exempel orsaker, ansvar, strategier och vad som utgör ett gott liv. Influencers blir på så vis konversationspartners och personliga coacher för hantering av den psykiska hälsan. Men forskning saknas om hur flickor tolkar och förhåller sig till det innehåll som publiceras.
– Det känns som nyckelforskning för att komma vidare i förståelsen av kopplingen mellan tonårsflickors psykiska hälsa och sociala medier, säger Anette Wickström, biträdande professor vid tema Barn och projektledare i projektet Apps and Downs. Det diskuteras mycket kring ämnet men det finns väldigt lite forskning om vad det är för budskap som flickorna möts av och hur de tolkar det.
Influencers beskrivning av egen ohälsa – vad har den haft för betydelse för diskussionen om ohälsa överlag?
– Diskussionen som varit om influensers sätt att beskriva egna erfarenheter av psykisk ohälsa har handlat främst om två saker, säger Judith Lind, universitetslektor vid tema Barn. Å ena sidan har den bidragit till att ta bort ett tabu eller göra det mer acceptabelt att prata om det. Men å andra sidan finns bilden av att influensers använder sina plattformar i kommersiellt syfte. Att framstå som autentisk är en viktig nyckel till framgång och att berätta om dåligt mående har beskrivits som ett sätt att uppnå det.
Forskargruppen kommer att kombinera två olika studier. I den ena studeras vad influencers publicerar om psykisk hälsa och i den andra hur unga flickor tolkar det som publiceras online.
– Tidigare studier visar på att den psykiska ohälsan har ökat bland flickor och att det kopplas till sociala medier, säger Judith Lind. Vi ser ett behov av att nyansera det genom att ta del av flickornas perspektiv. En sak är att vi tolkar innehållet i sociala medier, men det som är viktigt med det här projektet är hur tonårsflickorna tolkar budskapet som är riktat till dem och vad de gör med det.
Flickor i gymnasiet
Forskargruppen kommer att fokusera på tonårsflickor i två gymnasieskolor i Linköping. Tonårsflickor är den grupp som framförallt följer influencers som pratar om sitt mående och psykiska hälsa.
– Vi kommer att intervjua flickorna i grupp och där få reda på vilka influencers de följer. När vi har analyserat de influencernas inlägg och diskussioner återkommer vi till flickorna. I individuella intervjuer pratar vi sedan med flickorna om hur de uppfattar budskapen som vi har identifierat och hur de tolkar inläggen om psykisk hälsa. Samtidigt kommer vi att göra en fördjupad analys av respektive influencer, säger Anette Wickström. När vi pratar om att analysera influensers kan vi inte bara lyssna på vad som sägs, utan också hur det sägs och i vilken miljö. Det blir spännande.
Forskningen sker i samarbete med skolhälsovården
Projektet är ett samarbete med personal i skolhälsovården som jobbar nära tonårsflickor och måste hantera de här frågorna. Forskargruppen kommer att arrangera en workshop tillsammans med skolhälsovården i ett senare skede för att på ett konkret och direkt sätt dela erfarenheter och öppna upp för en dialog.
– Det kan också hjälpa oss att få en bättre bild av vårt resultat genom att lyssna på vad de som jobbar nära ungdomarna har för erfarenheter, säger Anette Wickström.
Influencers roll i pandemitider
En längre period av social distansering gör att användningen av sociala medier och influencers ökat.
– När man inte kan ses och träffa sina kompisar som man brukar så är sociala medier ännu mer betydelsefullt. Man skulle kunna tänka sig att influencers i och med pandemin får en ännu mer betydelsefull roll, en slags kompisroll. På så vis så förstärks vikten av den här forskningen genom det läge vi är i nu, säger Judith Lind.
Projektet Apps and downs: Psykisk hälsa och tonårsflickors förståelse av budskapet i sociala medier är finanserat av Forte och pågår till 2024.
